förhållandet mellan inkomstoch utgiftsbudge-! terna på begge ställen. Förhåller den nuvarande norskautgiftsbudgeten sig till den svenska ungefär såsom 4 till 4 !,, så är detsamma förhållande ju äfven gällande med afseende på inkomstbudgeten, då åtminstone i Norge allt hvad för budgeten kalkyleras och fastställes såsom inkomst äfven bestämmes till utgift; och förrän man således på det af författaren begagnade sätt kan draga någon slutsats, måste det först vara visadt, icke allenast att de anförda: statsändamålen i begge rikena kräfva samma understöd af den egentliga statsförmögenheten, utan ä ven att dem svenska utgiftsbudgeten, vid afvägandet af dessa: olika ändamåls förnultiga kra, hade just träffat det rätta förhållandet i fråga. om dessa anslags Att detta sista gerna kan vara tillfället, vill jag ingalunda förneka; men då förf. nog underlåter att söka bevisa den första förutsättningen, så upplöses hans hela :sammanställnings-manöver i en-ren absurditet; I afseende på anslaget till universitetet, måste derjemte serskildt anmärkas, att detsamma i författarens tabellariska öfversigt pag. 207 endast är uppfördt till 26.000 spd. årligen, utan att dervid jiakttages 13,666 spd. årligen till byggnadsutgifter; och att det dessutom från en annan del af statsförmögenheten, :nemligen undervisningsväsendets fond), har en inkomst af 17:till 48;000 spd. århgen. Då dertill lägges umiversitetets öfriga icke: obetydliga fasta och tillfälliga inkomster, lärer en hvar, som icke. fordrar att denna visserligen särdeles vigtiga institution skall gynnas på samtliga öfriga statsinrättningars behostnad, medgifva att Storthinget, efter våra inskränkta förhållanden, nu som alltid har visat dem 21 den uppmärksamhet i -anslagsväg, som med rätta tillkommer densamina. Pag. 209: har förf., under anvisandet af den skattenedsättning, som Storthingen genom iakttagandet af en klok och försigtig statshushållningsått sig i stånd att utföra, underlåtit att omnänmma den betydliga nedsättningen i stämpelafgi ten, som egt rum i följd af lagen den: 9 Augusti 1839 och hvarigenom denna tryckande och de mest behöfvande hårdast träffan-! de indirekta beskattning blifvit upphäfven för! skuldförskrifningar, och denna afgift, som före! 1839 uppfördes på inkomstbudgeten med 400,000 spd. årligen, nu endast beräknas till omkring halfva beloppet. i Förf. tager felt, då han på samma ställe säger, att produktionsafgiften af bergverken blott: blifvit nedsatt till hälften; emedan den, på det sista Storthinget blifvit helt och hållet upphäfd. På detta ställe förtjenar äfven att-bemärkas, att det icke endast är i utförseltullen, som ned-! sättning egt rum, utan att äfven vid införseltullen nu herrskar ett liberalt system, som haft en mängd ändamålsenliga nedsättningar till följd. (Se Storthings-efterrättningarne. för 18435 och Lagsamlingen för samma år, jemförd med den för 4842.) Förf. anför väl, att delinqvent-omkostningarne och skjutsafgifter för resor i offentliga ärenden, hvilka förut fallit ,Dkommunerna fill lasty, äro öfverflyttade på statskassan (se Iagen af den 17 Dee. 1856 och af den 6 April 1839); men han underlåter att omtala, att detta äfven är tillfället med militär-inqvarnne— ) Denna betydliga och. ständigt tillväxande fonds status var, vid 1844 års slut följande: Specied:r. a) Kapitalbehållning -. -1,679,3594. b) Räntefonden —. CS 53,886. (hvaraf universitetet erhåller .:del och resten går till understödsfonden.) : c). Understödsföndensbehållning . -.-. -29,047. (Dess utgift var 4844: 28,430 spd., hvaraf till de lärda skolor utgick 7,690, till allmogens skolor 6,893, till andra allmänt nyttiga anstalter 5,096, till pensioner 4,274.) För undervisningsväsendets fonds räkning, det vill säga af det så kallade Benificerade jordagodsp, som varit anslaget åt presterskapet; var vid 4844 ärs utgång såldt 4,544 jordbruk, med ny jordskyld 9,593 daler, för omkring 1,688,890 spd. I förening härmed skall jag äfven här upplysa, att det i öfverensstämmelse med lagen af den 20 Aug. 1820 och 4 Aug. 1827 realiserade jordagodset, tillhörande allmänna stiftelser, vid. 1844 års utgång utgjorde omkring. 1,300 gårdsbruk , vid hvilkas försäljning för dessa stiftelser erhållits ett kapital: af 630,000 spd. Af det staten tillhörande jordagods, som äfyen, enligt 1824 års lag, är bestämdt att realiseras, såldes under löppet af år 1844 75 gårdsbruk för omkring 197,970 spd., hvilka, liksom undervis-! ningsväsendets kapitalfond,; användas till utlåning, : dels till. boställsbyggnad åt embetsmäns. dels till. lånebehöfvande landtmän; som. derigenomi sättas i ståndatt bidråga till jordbrukets och boskapsckötselns förhättrande. I