innelaltas Icke narutt patapligtil UTI SMMSatsttfej V tt friherre Gyllengranat är hatore af sjelfständig-s et; att ban vill frånkänna hvarje militär rättigheen att vara menniska och medborgare; att han ätter värde på mjuka ryggar; att han gynnar lyckökare; att han befordrar endast sådane, som låta vehandla sig som skoputsare; att han hatar Najaden ch derföre vill öfva orättvisa mot anförvandter till Najadens redaktör, samt slutligen att han har bakym kulisserna stående betyggifvandr. Sist hemställes, dels om kaptenlöjtnant P. Ameen jelf vid något annat tillfälle eller ens nu kunnat atan förtrytelse upptaga Najadens yttranden, serdei kb I s ! 1 es det, att en person — skickligheten må vara hvilken som helst — blifvit vid befordran förbigången. derföre att han ej låtit förmän behandla sig som enskoputsare; samt dels om icke ett sådant yttrande, utan någon långdragen och falsk konklusion, bland annat innebär: att regementsofficerarne vid flottan vilja behandla sina subalterner såsom skoputsare. . 0 73. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — En okänd qvinnas lik har funnits uppflutet i sjön vid Röda bodarne och för besigtnings undergående blifvit affördt till bårhuset. — En af Kongl. musei taflor hade yarit uppsatt på väggen i Kongl. bibliotekets trappa och blifvit derifrån bortstulen förliden höst. Den har nu nyligen, efter att hafva gått genom flera händer, kommit till rätta, på så sätt, att dess sednaste innehafvare utbjudit den till salu i K. museum, der taflan då igenkändes och anhölls. En bokbindarlärling vid namn Axel Gustaf Hesse, som flera gånger besökt biblioteket för att till inbindning emottaga böcker, äfvensom för att aflemna sådana, hade vid ett tillfälle tillgripit ifrågavarande tafla. Jag visste ej hvad jag tänkte på, urskuldade sig den tilltalade vid polisförhöret. Ynglingen är häktad och kommer att undergå ransakning vid kämnersrätten. Taflan är blott en kopia; den värderas till 6 riksdaler banko. — I sammanhang med det i Aftonbladet sistl. tisdag omnämda slagsmålet emellan åkardrängarne Pettersson och Christiansson har förekommit ett dylikt mål emot en annan åkardräng vid namn Gustaf Fröjd. Denne hade af en matros, Johan Ferner, emottagit ett par riksdaler i förskott på skjutslega, men när Ferner ville åka, hade krakel uppstått; Fröjd hade dervid framtagit en knif och sårat Ferner i handen. Detta uppträde, som föreföll å en krog vid Brunkebergs torg förliden lördag, hade gifvit anledning till det, då åkardrängen Christiansson sårade åkardrängen Pettersson. Fröjd har blifförklarad skyldig att träda i häkte, likasom Christiansson. Begge målen äro remitterade till kämnersrätten. — En sak af allvarsamt utseende förekom sistl. usdag i poliskammaren. En våginspektor W., som jemte ett par andra personer aftonen den 47 i förra månaden innevarit på konditoriet i Kastenhoffshuset, hade, i anledning af något i förstugan uppkommet oväsende, dit utgått och då blifvit öfverfallen af en studerande NH., hvilken vid tillfället varit något upprymd,. H. hade ryckt W. i halsduken och tilldelat honom några oqväden. Då W. sedermera kl. mellan 42 och 4 på natten var på väg till sitt hem, vid Skeppsbron, hade han utanför riksarkivets -hus vid Saltkompanigränden blifvit af en person tilltalad med ett god afton, min gunsti herre, tack för sist på Kastenhoff! hvarpå den obekante med något groft vapen tilldelat W. åtskilliga slag i hufvudet och på kroppen; sedan hade han tagit till flykten uppåt gränden. Två patrullkarlar hade derefter mött den blödande W. och ledsagat honom till hans bostad. Vid polisförhöret bar W. betydliga märken efter misshandlingen; han hade erhållit djupa sår öfver hjessan och vid venstra ögat samt blånader å venstra bröstet, dock voro åkommorna icke af farlig beskaffenhet. H. erkände, helt frimodigt, att han, efter upp: trädet på Kastennom, VIU Sarnvmpunmgranmeve var dat W:s ankomst, och att han, då vederparten an ländt till det uppgifna stället, tilldelat honom nägrå slag med sin käpp. Allmänna åklagaren mätte hafve blifvit så förvånad öfver den tilltalades öppenhjer tighet, att han glömt framställa något påstående. I dag skulle målet åter förekomma, men partern: lära hafva vänligen uppgjort sins emellan och de blir således ingenting af hela saken. a —— ww—Er——