BLANDADE ÄMNEN.
— REQUIEM HYDRAULIQUE, Musikkännare skol
sannolikt studsa vid denna titel; den är också nm
likasom föremålet. - En mr Zimmerman, professt
vid Conservatoire de Musique i Paris och ridda
af hederslegionen, söker äfven blifva ledamot
franska institutet och få sig en stol bredvid Aubq
och Halevy; derföre komponerar han. Nyligen ha
han gifvit ett stort requiem i kyrkan S:t Eustachc
men hvilket gjort fullkomligt fiasco. I detta re
quiem hade han infört en bataljmålning, med pu
kor, bastrummor och kanonskott, och derföre kal
lade han sitt arbete requiem heroique. Men son
han anslagit behållningen: på koncerten åt de genon
öfversvämningar lidande, säges 2Zuter ha funni
namnet requiem hydraulique närmare betecknan
de; och dervid har det i Paris förblifvit.
— POETER MINISTRAR. Chateaubriand anmärkei
uti sitt arbete öfver kongressen i Verona den dit
tills exempellösa märkvärdigheten, att då, 18253, ut
rikesministrarne hos tre stora makter voro berömda
poeter, neml. Chateaubriand i Frankrike, Martinez
de Ja Rosa i Spanien och Canning i England. Men
det torde icke vara mindre märkvärdigt, att sju le-
damöter saf den sista. Whigministeren i England
gjort sig ;kända såsom poeter och från trycket ut-
gifvit åtskilliga sånger, neml. lorderne Russel, Mel
bourne, Morphet, Holland, Glenelg, Spring Rice och
sir Hobhouse.
— SInnEsnärvaro. Furst-erkebiskopen i Wien
hade en kammartjenarc, som visat sig dyster och
grubblande några dagar, utan att man kunnat ut-
forska orsaken. Nyligen inträdde han tidigt en mor-
gon i hans högvördighets sängkammare, med en rak-
knif i handen, och förklarade att han inställde sig
på befallning af Messias, som synts honom. en
dröm, och tillsagt honom. att han borde skära hal-
sen af hans högvördighet. Prelaten svarade, att
man icke vågade sätta sig upp emot gudomliga be-
fallningar; likväl vore det en kristens pligt att be-
gynna och sluta alla förehafvanden med bön. Han
ingick alltsåi sitt bönkabinett och stängde dörrn ef-
ter sig; samt fiekorderigenom tillfälle att låta gripa
den inspirerade kammartjenaren och föra honom till
ett dårhus.
— SÄLLSAMT GIFTERMÅL. Ett sjutlioårigt brud-
par vigdes nyligen i Hull. Efter cercmoniens slut
sade, bruden till presten: Ni har en gång förr vigt
uig, herr pastor, Det kan väl Yara, svarade pre-
ten, Ja, men med samma man. Detta väckte
örvåning och bruden måste förklara saken. År)
848), sade hon, då jag enligt min förmodan var
nka efter min första. man — som ni ser här —
ch hvilken för att göra sin lycka rest till Indien,
— gifte jag om mig. Sedan denne man dött, erfor )
Ag att min första man ännu lefde, och då jag hade j
ere barn med Honom och han till slut åter kom 7
ill faderneslandet, uppvaknade den gamla kärleken,
ill honom igen. Vi frågade en advokat huru vilj