BLANDADE ÄMNEN. — REQUIEM HYDRAULIQUE, Musikkännare skol sannolikt studsa vid denna titel; den är också nm likasom föremålet. En mr Zimmerman, professt vid Conservatoire de Musique i Paris och ridda af hederslegionen, söker äfven blifva ledamot franska institutet och få sig en stol bredvid Aubq och Halevy; derföre komponerar han. Nyligen ha han gifvit ett stort requiem i kyrkan S:t Eustachc men hvilket gjort fullkomligt fiasco. I detta re quiem hade han infört en bataljmålning, med pu kor, bastrummor och kanonskott, och derföre kal lade han sitt arbete requiem heroique. Men son han anslagit behållningen: på koncerten åt de genon öfversvämningar lidande, säges 2Zuter ha funni namnet requiem hydraulique närmare betecknan de; och dervid har det i Paris förblifvit. — POETER MINISTRAR. Chateaubriand anmärkei uti sitt arbete öfver kongressen i Verona den dit tills exempellösa märkvärdigheten, att då, 18253, ut rikesministrarne hos tre stora makter voro berömda poeter, neml. Chateaubriand i Frankrike, Martinez de Ja Rosa i Spanien och Canning i England. Men det torde icke vara mindre märkvärdigt, att sju ledamöter saf den sista. Whigministeren i England gjort sig ;kända såsom poeter och från trycket utgifvit åtskilliga sånger, neml. lorderne Russel, Mel bourne, Morphet, Holland, Glenelg, Spring Rice och sir Hobhouse. — SInnEsnärvaro. Furst-erkebiskopen i Wien hade en kammartjenarc, som visat sig dyster och grubblande några dagar, utan att man kunnat utforska orsaken. Nyligen inträdde han tidigt en morgon i hans högvördighets sängkammare, med en rakknif i handen, och förklarade att han inställde sig på befallning af Messias, som synts honom. en dröm, och tillsagt honom. att han borde skära halsen af hans högvördighet. Prelaten svarade, att man icke vågade sätta sig upp emot gudomliga befallningar; likväl vore det en kristens pligt att begynna och sluta alla förehafvanden med bön. Han ingick alltsåi sitt bönkabinett och stängde dörrn efter sig; samt fiekorderigenom tillfälle att låta gripa den inspirerade kammartjenaren och föra honom till ett dårhus. — SÄLLSAMT GIFTERMÅL. Ett sjutlioårigt brudpar vigdes nyligen i Hull. Efter cercmoniens slut sade, bruden till presten: Ni har en gång förr vigt uig, herr pastor, Det kan väl Yara, svarade preten, Ja, men med samma man. Detta väckte örvåning och bruden måste förklara saken. År) 848), sade hon, då jag enligt min förmodan var nka efter min första. man — som ni ser här — ch hvilken för att göra sin lycka rest till Indien, — gifte jag om mig. Sedan denne man dött, erfor ) Ag att min första man ännu lefde, och då jag hade j ere barn med Honom och han till slut åter kom 7 ill faderneslandet, uppvaknade den gamla kärleken, ill honom igen. Vi frågade en advokat huru vilj