ka, för att, under resan emellan Paris och Italier,3
der intaga nattqvarter. Den ankommande var säf
lidande att han måste bäras ur vagnen; redan föl-
jande dagen var han ett lik. Den här, några mil
från italienska gränsen afsomnade var en af de hög-
sintaste martyrer för Italiens frihet, grefve Fed:rigo
Gonfalonieri. Om huru minga lidanden erinrar
icke detta namn!
Inom Spielbergs dystra murar har den förevigade
måst försona sin varma kärlek till det sköna fäder-
neslandet och dela alla de lidanden, som hans lands-
man och fängelsekamrat Selvio Pellico så rörande
skildrar.
Uti Milano lefde år 4820 de anseddaste och mest
utmärkta män af det unga Italien, och bland dessa
räknade man den genom sin familjs glans, genom
bildning, talanger, högsinthet och eldigt mod ut-
märkte Gonfalonieri. Gonfalonieris hus var sam-
lingsplatsen för allt som Milano egde utmärkt och
lysande i högsinthet, fosterlandskärlek, vetenskap
och konst. Sällan kom någon berömd konstnär till
Milano, som icke infördes i detta hus. Utur denna
Iysande krets, ur ett lyckligt familjlif, ur armarna
på en älskande maka rycktes grefve Gonfalonieri,
sömd af polisen, på den tid, då Piemont och Ita-
lien uti alla patrioters hjertan väckte så många för-
hoppningar. Stort var antalet af de fängslade uti
heia det Österrikiska Lombardiet, nästan idel män
tillhörande den högre adeln, eller de lärda stånden,
samt ytterligare poeter och konstnärer. .
Grefve Gonfalonieri dömdes till döden (4824); .
men österrikiske kejsaren förvandlade hans döds-
dom till inspärrning på lifstid, på Spielbergs fäst-
ning, efter föregående schayottering. Den man,
som vördades af sina medborgare, som) ofta förts!
i triumf genom gatorna i sin fädernesstad, — så I
tillgifven voro honom alla -— denne man måste nu,
belastad med kedjor, stå på schavotten som en van-
lig förbrytare. Men ingen pöbel vågade håna den
ädle patrioten, och stolt framgick under bojorna
den ädle om rättvisan af sin sak medvetne italiena-
ren genom sin fädernesstads gator, likasom vore
han ännu alltid folkets gunstling. Spielbergs mu-:
rar mottogo den döende. Hvilken som läst Mitt
fängelse af Silvio Pellico vet hvad det vill säga att
såsom politisk förbrytare lefva på Spielberg. Den
vid alla lifyets beqvämligheter och förmåner vande,
af rikedom och prakt förut omgifne mannen låg nu
fastkedjad på ett hårdt läger eller måste förrätta
ett mannen ovärdigt arbete (såsom t. ex. sticka
strumpor) eller äta en karg, eländig kost, hvarvid
endast hungern kunde vänja honom. Och till och
med den enda tröst han egde fråntog man honom
slutligen. Man hade låtit honom få behålla en
kudde, som hans maka fuktade med sina tårar, då
hon genom natt och dag reste från Wien till Mi-
Jano för att till sin liftdömde man öfverbringa den
benådning till lifvet hon utverkat af kejsaren. Kej-
sar Frans hade: då han ändtligen undertecknat och
tillställt. den darrande grefvinnan benådningsakten
med grymhet anmärkt att hon måste skynda sig;
om denna akt skulle till Milano komma fram före
kuriren, som förde den förut af honom underteck-
nade dödsdomen. Man tänke sig denna resa! Med;
hufvudet hvilande mot en kudde tillbragte den af.
ångest och fruktan bäfvande makan natten i den
snabbt rullande vagnen —foch denne kudde var det
enda som Terese Gonfalonieri kunde låta medfölja
sin man till Spielberg. Men äfven denna kudde,
den inspärrades enda vällust, blef en gång af en
kejserlig kongl. kommissarie borttagen, emedan en
fånge på Spielberg icke behöfde hyvila sitt hufvud
på någon kudde. Och lejda pennor prisa mildhe-
ten och nåden hos den upphöjde herrskaren som
icke utfärdat någon dödsdom mot politiska förbry-
tare. Förjäfves hade Therese: Gonfalonieri, en af
Milanos skönaste och mest begåfvade fruar, bedt
att såsom en nåd få dela sin mans fängelse; hen-
nes ansökningar blefvo alltid afvisade. Länge irra-
de hon omkring i trakten af Spielberg, fåfängt
blickande åt dessa murar, som gömde hennes dy-
raste egendom. Få år efter mannens dom dog gref-
vinnan af sorg. Juli-dagarna i Frankrike är 418530
öppnade dörren för mången fånge på Spielberg.
Atla fångar som icke voro Österrikes undersäter
försattes i frihet; med dem den Piemontesiska Sil-
vio Pellico, hvilken ännu samlade sina af fängelsets
lidande brutna krafter, för att uppskaka Europa
genom den i ett så skönt språk affattade berättel-
sen om sina lidanden. Men Gonfalonieri, som var
född under Österrikes spira, qvarblef på Spielberg så
länge kejsar Frans var i lifvet. Kejsar Ferdinand
firade tillträdet till sin regering genom benådning
åt alla på Spielbergs fängelse smäktande politiska
fångar och efter nära 20 ärs fångenskap utträdde
åter Gonfalonieri bland fria menniskor. Efter nägr
år tilläts honom till och med att återvända til
sitt fädernesstad. Men bruten var den kraft, son
en gång vågat sig i kamp mot Österrike, böjdt va
det mod som fordom så käckt lekte. med lifvet
Omsorgen om en störd helsa upptog mycket af han
sednaste år. Han förmälde sig med en ung dansk
som var närvarande vid hans död i Hospenthal
Den otröstliga, barnlösa enkan, yttrar sig en korre
spondent, medtager grefyens lik till Milano för at
der nedsätta det i hans fädernegrafy. Uti det gäst
vänliga Schweitz, der redan mången för politisk
saker förföljd funnit en tillflykt, slutade säle
des den man, som lidit sa mycket för friheter
Många tårar skola gjutas vid hans graf, ty han va
en man full af mildhet och godhet, begåfvad me
stora företräden, och en af de ädlingar, för hyvilk
intet offer för fäderneslandet är för stort. Om feg
heten hade styrt denne man vid undersökninge
48214 skulle hans lott hafva varit mildare. .
— SMLLET går, såsom man vet, icke i ar
och man finner sällan ett exempel på två verklige
genialiska personer i en familj. Mendet ser ut sol
om den snillrika George Sands, son nu skulle blify
en stor målare. Man beundrar allmänt på kons
expositionen i Paris tvenne taftor af Maurice Dudi
vant och serdeles den ena, som föreställer ett slag
fält.
——— 2 MT
— AH Rue 3