Article Image
ka, för att, under resan emellan Paris och Italier,3 der intaga nattqvarter. Den ankommande var säf lidande att han måste bäras ur vagnen; redan följande dagen var han ett lik. Den här, några mil från italienska gränsen afsomnade var en af de högsintaste martyrer för Italiens frihet, grefve Fed:rigo Gonfalonieri. Om huru minga lidanden erinrar icke detta namn! Inom Spielbergs dystra murar har den förevigade måst försona sin varma kärlek till det sköna fäderneslandet och dela alla de lidanden, som hans landsman och fängelsekamrat Selvio Pellico så rörande skildrar. Uti Milano lefde år 4820 de anseddaste och mest utmärkta män af det unga Italien, och bland dessa räknade man den genom sin familjs glans, genom bildning, talanger, högsinthet och eldigt mod utmärkte Gonfalonieri. Gonfalonieris hus var samlingsplatsen för allt som Milano egde utmärkt och lysande i högsinthet, fosterlandskärlek, vetenskap och konst. Sällan kom någon berömd konstnär till Milano, som icke infördes i detta hus. Utur denna Iysande krets, ur ett lyckligt familjlif, ur armarna på en älskande maka rycktes grefve Gonfalonieri, sömd af polisen, på den tid, då Piemont och Italien uti alla patrioters hjertan väckte så många förhoppningar. Stort var antalet af de fängslade uti heia det Österrikiska Lombardiet, nästan idel män tillhörande den högre adeln, eller de lärda stånden, samt ytterligare poeter och konstnärer. . Grefve Gonfalonieri dömdes till döden (4824); . men österrikiske kejsaren förvandlade hans dödsdom till inspärrning på lifstid, på Spielbergs fästning, efter föregående schayottering. Den man, som vördades af sina medborgare, som) ofta förts! i triumf genom gatorna i sin fädernesstad, — så I tillgifven voro honom alla -— denne man måste nu, belastad med kedjor, stå på schavotten som en vanlig förbrytare. Men ingen pöbel vågade håna den ädle patrioten, och stolt framgick under bojorna den ädle om rättvisan af sin sak medvetne italienaren genom sin fädernesstads gator, likasom vore han ännu alltid folkets gunstling. Spielbergs mu-: rar mottogo den döende. Hvilken som läst Mitt fängelse af Silvio Pellico vet hvad det vill säga att såsom politisk förbrytare lefva på Spielberg. Den vid alla lifyets beqvämligheter och förmåner vande, af rikedom och prakt förut omgifne mannen låg nu fastkedjad på ett hårdt läger eller måste förrätta ett mannen ovärdigt arbete (såsom t. ex. sticka strumpor) eller äta en karg, eländig kost, hvarvid endast hungern kunde vänja honom. Och till och med den enda tröst han egde fråntog man honom slutligen. Man hade låtit honom få behålla en kudde, som hans maka fuktade med sina tårar, då hon genom natt och dag reste från Wien till MiJano för att till sin liftdömde man öfverbringa den benådning till lifvet hon utverkat af kejsaren. Kejsar Frans hade: då han ändtligen undertecknat och tillställt. den darrande grefvinnan benådningsakten med grymhet anmärkt att hon måste skynda sig; om denna akt skulle till Milano komma fram före kuriren, som förde den förut af honom undertecknade dödsdomen. Man tänke sig denna resa! Med; hufvudet hvilande mot en kudde tillbragte den af. ångest och fruktan bäfvande makan natten i den snabbt rullande vagnen —foch denne kudde var det enda som Terese Gonfalonieri kunde låta medfölja sin man till Spielberg. Men äfven denna kudde, den inspärrades enda vällust, blef en gång af en kejserlig kongl. kommissarie borttagen, emedan en fånge på Spielberg icke behöfde hyvila sitt hufvud på någon kudde. Och lejda pennor prisa mildheten och nåden hos den upphöjde herrskaren som icke utfärdat någon dödsdom mot politiska förbrytare. Förjäfves hade Therese: Gonfalonieri, en af Milanos skönaste och mest begåfvade fruar, bedt att såsom en nåd få dela sin mans fängelse; hennes ansökningar blefvo alltid afvisade. Länge irrade hon omkring i trakten af Spielberg, fåfängt blickande åt dessa murar, som gömde hennes dyraste egendom. Få år efter mannens dom dog grefvinnan af sorg. Juli-dagarna i Frankrike är 418530 öppnade dörren för mången fånge på Spielberg. Atla fångar som icke voro Österrikes undersäter försattes i frihet; med dem den Piemontesiska Silvio Pellico, hvilken ännu samlade sina af fängelsets lidande brutna krafter, för att uppskaka Europa genom den i ett så skönt språk affattade berättelsen om sina lidanden. Men Gonfalonieri, som var född under Österrikes spira, qvarblef på Spielberg så länge kejsar Frans var i lifvet. Kejsar Ferdinand firade tillträdet till sin regering genom benådning åt alla på Spielbergs fängelse smäktande politiska fångar och efter nära 20 ärs fångenskap utträdde åter Gonfalonieri bland fria menniskor. Efter nägr år tilläts honom till och med att återvända til sitt fädernesstad. Men bruten var den kraft, son en gång vågat sig i kamp mot Österrike, böjdt va det mod som fordom så käckt lekte. med lifvet Omsorgen om en störd helsa upptog mycket af han sednaste år. Han förmälde sig med en ung dansk som var närvarande vid hans död i Hospenthal Den otröstliga, barnlösa enkan, yttrar sig en korre spondent, medtager grefyens lik till Milano för at der nedsätta det i hans fädernegrafy. Uti det gäst vänliga Schweitz, der redan mången för politisk saker förföljd funnit en tillflykt, slutade säle des den man, som lidit sa mycket för friheter Många tårar skola gjutas vid hans graf, ty han va en man full af mildhet och godhet, begåfvad me stora företräden, och en af de ädlingar, för hyvilk intet offer för fäderneslandet är för stort. Om feg heten hade styrt denne man vid undersökninge 48214 skulle hans lott hafva varit mildare. . — SMLLET går, såsom man vet, icke i ar och man finner sällan ett exempel på två verklige genialiska personer i en familj. Mendet ser ut sol om den snillrika George Sands, son nu skulle blify en stor målare. Man beundrar allmänt på kons expositionen i Paris tvenne taftor af Maurice Dudi vant och serdeles den ena, som föreställer ett slag fält. ——— 2 MT — AH Rue 3

2 januari 1846, sida 4

Thumbnail