Article Image
6 Winterguden, såsom recensent, visat långt mindre skonsamhet, men väl ett begär alt afrätta, som ej funnits hos Aftonbladet. An vidare söker Allehanda å!erkasta vår anmirkning med det yttrandet, att det utvisar nobless och grannlaga aktning för andras rält, alt just nu, sedan en förläggare annonserat sig vilja i öfversättning utgifva ett ansedt utländskt arbete, och redan lärer hava en del af ö!versällningen färdig, skynda att annonsera, detl. Å tonbladet g nast vid årets början ämnar il sin följetong meddela samma roman,. — Vi skole å vår sida buda till, att så litet som möjligt blenda någon tredje man in i tvisten. Men Allebanda vet, lika väl som vi s elva, att här är fråga om en roman af Bulwer; att L. J. Hjerta icke allenast på sitt förlag utgifvit alla Bulwers föregående romaner, hvilka hanl törst introducerade hos publiken i Sverige, utan äfven en ging tillörne för flera år sedan tillkännagal ig ämna utgiva alla de romaner, som framdeles kunde u komma af samma författare. Nu har hvem som helst rätt att utgifva öfversättn ngar; men 7? fall någon företrädesrätt här skall finnas, så hänskjute vi till hvar och en, hvilkend-ra som ur billighetsskäl bör ans s hafva större anspråk derpå, antingen den, som utgifvit alla föregående arbeten af samma förfatltare, eller den, som blott låter införa en annons om afsigten att ulgilva ett nytt arbete, och, såsom här skedde, första gångerna icke en gång kan uppgifva dess namn? Ar det ens rimligt, alt någon jemförelse kommer i fråga här vid lag? Det oaktadt kan det icke falla oss in att med ett ord klandra den andres företag; vi begära endast för vår räkning att få begagna samma rättighet oqvald nu likasom tillförene. Alt vi annonserat upptagandet i följetongen af Bulwers roman först sedan en del deraf var färdig på annat håll, är en liten dikt, som Ailehanda må behålla för sin egen räkning. För att få ett fullständigt begrepp om Allehandas handlingssätt härvid, så låtom oss i få ord rekapitulera. En härvarande förläggare annonserar ett företag till konkurrens med Läsebibliotheket och ungefär i samma plan. Detta är hans rältighet, som ej kan klandras. Allehanda puffar för detta nya företag, hvars beskaffenhet ännu föga kan bedömas, under det Läsebibliothekets värde, hvad den svenska redigeringen beträffar, nedsättes. Detta må äfven vara en affaire de gout, om så behagas, såvida det grundade sig på riktiga skäl, och möjligen kan deri ingå någon god syftning, nemligen att hjelpa iram den nye konkurrenten. Men då Af-! tonbladet, för att visa det obefogade i omdömet om öfversättningarne, ramlägger de omständigheter, som utvisa, alt en serskild och mindre vanlig omsorg på den sednare tiden egnats åt dessa och åt red geringen af Läseb:bl otheket, så faller Allehanda, liksom det skulle parten, öfver en af de dervid omnämnda personerna och behandlar honom med en fullkomlig öfversittareton, som är alldeles omotiverad, samt kastar sig på samma gång öfver ännu et! annat förlag, som med det ifrågavarande föremålet för tvisten icke har ringaste tinkbara. sammanhang. Detta måste kallas partiskt och ( orättvist. Vidare: egaren af den med Läsebi-c bliotheket konkurrerande samlingen lägger serskildt an på alt annonsera och utgifva arbeten af de författare, som IL, J. Hjerta introducerat hos publ:ken, såsom Eugene Sue och Bulwer. Detta halve vi ej klandrat och komme aldrig att !s söra det; men att begära, det vi blott för en annons i skole afstå ifrån alt också för vår del välja hvad! pi behaga för vår publik, och att vi helt menlöst f skulle erkänna blotta tillvaron af en annons såsom medörande en förpligtelse å vår sida att? åta fråntaga oss dessa författares arbeten; detf ir sanherligen för mycket fordradt, emedan inörandet af en sådan annons aldrig kan innebära annat än en varning åt andra, att ej tillifventyrs kasta sig in i onödiga utgifter, men j medför något slags rättighet emot konkurren-. itt ändtligen, såsom Allehanda gjort, rubricera 1 åsom brist på nobless och på aktning för anIras rätt, det vi icke precist ämna hell och hålet maka åt oss för det omförmälda intringet, emnande i öTrigt full frihet åt medtätlaren, att itan anmärkning å vår sida publicera, om han ill, allt som förekommer i ÅA tonbladet och äsebibliotheket tillsammans, det lemnar, ef.er årt begrepp, ett förvånande bevis på, till hvilen grad af skefhet i omdöme en dålig passion an bringa annars hederligt sinnade menniskor. Imedlertid har Allehanda i sina slutord klaat öfver, att det är Aftonbladet som vill foppida detsamma genom påminnelserna vid ett idant handlingssätt! ! Vi haive ännu en ganska vigtig punkt af lutorden qvar, som omöjligen kan förbigås; men ;r alt ej nödgas belasta läsaren alltför mycket i m detta ämne på en gång, nödgas vi göra ännu! 9 n förtsättning i morgon. KUNGLIGA TEATERN. original, af Pehr Sparre. Man kan icke fordra, att den svenska tragedien ch det svenska historiska skådespelet under loppet det enda år, som de under de sednare decenina mera hufvudsakliet intagit en nlafs nå vår seen

30 december 1846, sida 2

Thumbnail