6
Winterguden, såsom recensent, visat långt min-
dre skonsamhet, men väl ett begär alt afrätta,
som ej funnits hos Aftonbladet.
An vidare söker Allehanda å!erkasta vår an-
mirkning med det yttrandet, att det utvisar
nobless och grannlaga aktning för andras rält,
alt just nu, sedan en förläggare annonserat sig
vilja i öfversättning utgifva ett ansedt utländskt
arbete, och redan lärer hava en del af ö!-
versällningen färdig, skynda att annonsera, detl.
Å tonbladet g nast vid årets början ämnar il
sin följetong meddela samma roman,. — Vi
skole å vår sida buda till, att så litet som
möjligt blenda någon tredje man in i tvisten.
Men Allebanda vet, lika väl som vi s elva, att
här är fråga om en roman af Bulwer; att L.
J. Hjerta icke allenast på sitt förlag utgifvit
alla Bulwers föregående romaner, hvilka hanl
törst introducerade hos publiken i Sverige, utan
äfven en ging tillörne för flera år sedan till-
kännagal ig ämna utgiva alla de romaner,
som framdeles kunde u komma af samma för-
fattare.
Nu har hvem som helst rätt att utgifva öf-
versättn ngar; men 7? fall någon företrädesrätt
här skall finnas, så hänskjute vi till hvar och
en, hvilkend-ra som ur billighetsskäl bör ans s
hafva större anspråk derpå, antingen den, som
utgifvit alla föregående arbeten af samma för-
fatltare, eller den, som blott låter införa en an-
nons om afsigten att ulgilva ett nytt arbete,
och, såsom här skedde, första gångerna icke en
gång kan uppgifva dess namn? Ar det ens rim-
ligt, alt någon jemförelse kommer i fråga här
vid lag? Det oaktadt kan det icke falla oss in
att med ett ord klandra den andres företag; vi
begära endast för vår räkning att få begagna
samma rättighet oqvald nu likasom tillförene.
Alt vi annonserat upptagandet i följetongen af
Bulwers roman först sedan en del deraf var
färdig på annat håll, är en liten dikt, som
Ailehanda må behålla för sin egen räkning.
För att få ett fullständigt begrepp om Alle-
handas handlingssätt härvid, så låtom oss i få
ord rekapitulera. En härvarande förläggare an-
nonserar ett företag till konkurrens med Läse-
bibliotheket och ungefär i samma plan. Detta
är hans rältighet, som ej kan klandras. Alle-
handa puffar för detta nya företag, hvars be-
skaffenhet ännu föga kan bedömas, under det
Läsebibliothekets värde, hvad den svenska redi-
geringen beträffar, nedsättes. Detta må äfven
vara en affaire de gout, om så behagas, såvida
det grundade sig på riktiga skäl, och möjligen
kan deri ingå någon god syftning, nemligen att
hjelpa iram den nye konkurrenten. Men då Af-!
tonbladet, för att visa det obefogade i omdömet
om öfversättningarne, ramlägger de omständig-
heter, som utvisa, alt en serskild och mindre
vanlig omsorg på den sednare tiden egnats åt
dessa och åt red geringen af Läseb:bl othe-
ket, så faller Allehanda, liksom det skulle
parten, öfver en af de dervid omnämnda per-
sonerna och behandlar honom med en fullkom-
lig öfversittareton, som är alldeles omotiverad,
samt kastar sig på samma gång öfver ännu et!
annat förlag, som med det ifrågavarande före-
målet för tvisten icke har ringaste tinkbara.
sammanhang. Detta måste kallas partiskt och (
orättvist. Vidare: egaren af den med Läsebi-c
bliotheket konkurrerande samlingen lägger ser-
skildt an på alt annonsera och utgifva arbeten
af de författare, som IL, J. Hjerta introducerat
hos publ:ken, såsom Eugene Sue och Bulwer.
Detta halve vi ej klandrat och komme aldrig att !s
söra det; men att begära, det vi blott för en annons i
skole afstå ifrån alt också för vår del välja hvad!
pi behaga för vår publik, och att vi helt menlöst f
skulle erkänna blotta tillvaron af en annons så-
som medörande en förpligtelse å vår sida att?
åta fråntaga oss dessa författares arbeten; detf
ir sanherligen för mycket fordradt, emedan in-
örandet af en sådan annons aldrig kan inne-
bära annat än en varning åt andra, att ej till-
ifventyrs kasta sig in i onödiga utgifter, men
j medför något slags rättighet emot konkurren-. -
itt ändtligen, såsom Allehanda gjort, rubricera 1
åsom brist på nobless och på aktning för an-
Iras rätt, det vi icke precist ämna hell och hål-
et maka åt oss för det omförmälda intringet,
emnande i öTrigt full frihet åt medtätlaren, att
itan anmärkning å vår sida publicera, om han
ill, allt som förekommer i ÅA tonbladet och
äsebibliotheket tillsammans, det lemnar, ef.er
årt begrepp, ett förvånande bevis på, till hvil-
en grad af skefhet i omdöme en dålig passion
an bringa annars hederligt sinnade menniskor.
Imedlertid har Allehanda i sina slutord kla-
at öfver, att det är Aftonbladet som vill fopp-
ida detsamma genom påminnelserna vid ett
idant handlingssätt! !
Vi haive ännu en ganska vigtig punkt af
lutorden qvar, som omöjligen kan förbigås; men
;r alt ej nödgas belasta läsaren alltför mycket i
m detta ämne på en gång, nödgas vi göra ännu! 9
n förtsättning i morgon.
KUNGLIGA TEATERN.
original, af Pehr Sparre.
Man kan icke fordra, att den svenska tragedien
ch det svenska historiska skådespelet under loppet
det enda år, som de under de sednare deceni-
na mera hufvudsakliet intagit en nlafs nå vår seen