MORAS ND 020, - JE
värdigt stt man ej vill hafva sina företag lögn-
aktigt diskrediterade!) — men i detsamma gö-
res för elt ögonblick en diversion ifrån Läse-l:
bibliothekot och chocken riktas, för att söka
göra än mera table rase i Aftonbladsförlägga-.
rens liger, emot tvänne andra af hans förlager,.
nemligen Rottecks Verldshistoria och Dalins
större Fransyskt-Svenska Lexikon. Tåtom oss
se huru hvart och ett af dessa serskildt till-
tygas.
pVi vele blott — heter det — påminna om
den skandal, ty annat kan det ej kallas, som
,väcktes genom det oförsvarliga sätt, hvarpå
Bottecks verldshistoria blef vanställd af en på-
tagligen illitterat öfversättare. Det i original
,värdefuila arbetet blef gordt nära oläsbart,
och Sverge har skrattat sig mält åt den store
Genfer och Johannisormar, m. m.
Om uet ej alltför mycket besvärar läsaren,
tillåt vi oss, blott för kuriositetens skull, att:
till motstycke härmed uppsöka och citera Dag-
ligt Akrehanda för år 18537, Tisdagen den 10
Januari, hvarest, under rubriken: Ålerblick på
Svenska litteraturen. 4 art. historiska kunskaps-
arter, förekommer en recension af Allmän hi-
storia från de äldste urkunder till närvarande
tid, af K. v. Rotteck), hvaruti bland annat fin-
nas följande ord: I
Öfversällningen är i allmänhet rätt god. )
Man må i öfrigt bedöma saken hur som
helst, så synes häraf åtminstone påtagligt alt!
Allehanda nu, isin hetta och hämdkänsla, all-;
deles glömt bort hvad det jörut yttrat om Rot-!
tecks yerk, och råkat i en nog löjlig motsägelse
med sig sjelf. För öfrigt förhåller sg med
uppgiften om de enorma felen så, alt egaren
af Beckers verldshistoria, som den tiden fruk-
tade ea konkurrens med Rotteck, lät serskildt
utgilfva en bitter kritik mot den sednar., deri
han hade med ospard möda sammanletat en
lista på alla möjliga anmärkningar båd: mot
original och översättning, ej sällan al den
mest småaktiga natur. Någon anledning till en
del af dessa anmärkningar kunde väl finnas
deri, att andra och tredje delarna dels buro
spår af ett mindre noggrannt korrektur än som
vederbordt, samt jemväl några få skriffel deri
förekommo, men hvilket sedermera rätta-
des och afhjelptes i och för de följande de-
larna; men många anmärkningar, i afseende på
stafnivgon af vissa grekiska namn, undanröjdes
med den upplysning n, att de voro skrifna i
lkhei med orig nalet. Kort derefter utkom
också en utförl:g rec nsion af arbetet i en
litterär tidning i Lund, hvaruti de flesta
af de förut gjorda anmärkningarna vederlad.s
och deras obe:ogenhet visades. Ordet Jo-
hannisormar, fiunes icke ens i hela detta verk,
och citationen dera!är således falsk. Men hvad
händer? När nu: Allehanda kommer i strid
med A tonbladet, och förattaren af Slutorden
finner sig iörlägen om vapen, rinner det Re
daktionen, som troligen haft sin tid för mycket
upptagen, alt sjelf hafva genomläst Rottecks hi-
sloria, i sinnet, att lör flere år sedan ettl.
bittert anfall emot ifrågavarande verk någon-
städes förekommit, och detta tillgripes nu så-:
som god pris för att begagna till nödfallsvärn,:
med glömska af hvad Allehanda sjelf förut yt-l:
trat. s
Utan att ingå i någon vidare kontravers!
om RBottecks historia och dess bristfilligheter,!
så ha vi blott velat framhålla denna Allehan-:!
das manöver såsom prof på loyautten i dess
stridssätt och den gentilless som deri framträ-
der mot en gammal kamrat och politisk bunds-
förvandt.
I afseende på Dalins lexikon torde föralla
ren af Allehandas Winterblad;-a!delning (hvars
krafinifve man väl igenkänner i slutordenn)
påminna sig, all detta arbete i förstone var
ämnadt alt utföras af en annan person, som
mycket nära intresserar bemälde Winterblads-
författare, men som, i följd af orsaker, hvilka
ej tillhöra offentligheten, ej kom ut dermed.
Vi påstå väl ej, men ieke är det alldeles o-
möjligt, alt denna omständighet kan hafva nå-
gon andel uti det myndiga språk, som det nul
behagat Winterbl dsförfattaren att föra, och!5
till det intressanta bevis för saken, som citeras
i ordet Diaböte, hvilket af hr Dalin skall vara l
illa återgifvet, men hvilket likväl, enligt för-
säkran af likare, dem vi råd rågat, i hans lexi-
kon är alldeles rätt öfversatt. Hvem vet ej
för öfrigt, då frågan är om linguistisk polemik,
att förklaringen af många ord kan uppställas i
flere alternativer och varianter, utan att den
ena derföre är sämre än den andra? Dessutom
har hr Dolins lexikon, både för sin utmärkt
systemati ka anordning, hvarom enhvar kan
öfvertyga sig, som för sjel:va ordförklaringarna,
erhållit vitsord :f så goda språklärde, att Win-
terbladets kunskap i fransyskan näppeligen Jiä- I
rer förslå att jäfva det, eller vid detta tillfölle R
kan rättärdiga dess kända håg att agera skarp-
- 2.yr - (0
rättare på litteruturens gebiet. e
Såsom ett annat anfall på sidan emot vår
mmärkuing om Allehandas vänlighet, ordar
detta vidare om Aftonbladsutgifvarens puffsystem
för egna förlager. Det kan likväl aritmetiskt
bevisas, att dessa förlager varit långt mindre
in andra förläggares, upptagna i Aftonbladets oc
urtikeladelningar. De vigtigaste och mest be-laf
;ydande ibland de förra, såsom Fryxells berät-ler