MORAS ND 020, JE värdigt stt man ej vill hafva sina företag lögnaktigt diskrediterade!) — men i detsamma göres för elt ögonblick en diversion ifrån Läse-l: bibliothekot och chocken riktas, för att söka göra än mera table rase i Aftonbladsförlägga-. rens liger, emot tvänne andra af hans förlager,. nemligen Rottecks Verldshistoria och Dalins större Fransyskt-Svenska Lexikon. Tåtom oss se huru hvart och ett af dessa serskildt tilltygas. pVi vele blott — heter det — påminna om den skandal, ty annat kan det ej kallas, som ,väcktes genom det oförsvarliga sätt, hvarpå Bottecks verldshistoria blef vanställd af en påtagligen illitterat öfversättare. Det i original ,värdefuila arbetet blef gordt nära oläsbart, och Sverge har skrattat sig mält åt den store Genfer och Johannisormar, m. m. Om uet ej alltför mycket besvärar läsaren, tillåt vi oss, blott för kuriositetens skull, att: till motstycke härmed uppsöka och citera Dagligt Akrehanda för år 18537, Tisdagen den 10 Januari, hvarest, under rubriken: Ålerblick på Svenska litteraturen. 4 art. historiska kunskapsarter, förekommer en recension af Allmän historia från de äldste urkunder till närvarande tid, af K. v. Rotteck), hvaruti bland annat finnas följande ord: I Öfversällningen är i allmänhet rätt god. ) Man må i öfrigt bedöma saken hur som helst, så synes häraf åtminstone påtagligt alt! Allehanda nu, isin hetta och hämdkänsla, all-; deles glömt bort hvad det jörut yttrat om Rot-! tecks yerk, och råkat i en nog löjlig motsägelse med sig sjelf. För öfrigt förhåller sg med uppgiften om de enorma felen så, alt egaren af Beckers verldshistoria, som den tiden fruktade ea konkurrens med Rotteck, lät serskildt utgilfva en bitter kritik mot den sednar., deri han hade med ospard möda sammanletat en lista på alla möjliga anmärkningar båd: mot original och översättning, ej sällan al den mest småaktiga natur. Någon anledning till en del af dessa anmärkningar kunde väl finnas deri, att andra och tredje delarna dels buro spår af ett mindre noggrannt korrektur än som vederbordt, samt jemväl några få skriffel deri förekommo, men hvilket sedermera rättades och afhjelptes i och för de följande delarna; men många anmärkningar, i afseende på stafnivgon af vissa grekiska namn, undanröjdes med den upplysning n, att de voro skrifna i lkhei med orig nalet. Kort derefter utkom också en utförl:g rec nsion af arbetet i en litterär tidning i Lund, hvaruti de flesta af de förut gjorda anmärkningarna vederlad.s och deras obe:ogenhet visades. Ordet Johannisormar, fiunes icke ens i hela detta verk, och citationen dera!är således falsk. Men hvad händer? När nu: Allehanda kommer i strid med A tonbladet, och förattaren af Slutorden finner sig iörlägen om vapen, rinner det Re daktionen, som troligen haft sin tid för mycket upptagen, alt sjelf hafva genomläst Rottecks hisloria, i sinnet, att lör flere år sedan ettl. bittert anfall emot ifrågavarande verk någonstädes förekommit, och detta tillgripes nu så-: som god pris för att begagna till nödfallsvärn,: med glömska af hvad Allehanda sjelf förut yt-l: trat. s Utan att ingå i någon vidare kontravers! om RBottecks historia och dess bristfilligheter,! så ha vi blott velat framhålla denna Allehan-:! das manöver såsom prof på loyautten i dess stridssätt och den gentilless som deri framträder mot en gammal kamrat och politisk bundsförvandt. I afseende på Dalins lexikon torde föralla ren af Allehandas Winterblad;-a!delning (hvars krafinifve man väl igenkänner i slutordenn) påminna sig, all detta arbete i förstone var ämnadt alt utföras af en annan person, som mycket nära intresserar bemälde Winterbladsförfattare, men som, i följd af orsaker, hvilka ej tillhöra offentligheten, ej kom ut dermed. Vi påstå väl ej, men ieke är det alldeles omöjligt, alt denna omständighet kan hafva någon andel uti det myndiga språk, som det nul behagat Winterbl dsförfattaren att föra, och!5 till det intressanta bevis för saken, som citeras i ordet Diaböte, hvilket af hr Dalin skall vara l illa återgifvet, men hvilket likväl, enligt försäkran af likare, dem vi råd rågat, i hans lexikon är alldeles rätt öfversatt. Hvem vet ej för öfrigt, då frågan är om linguistisk polemik, att förklaringen af många ord kan uppställas i flere alternativer och varianter, utan att den ena derföre är sämre än den andra? Dessutom har hr Dolins lexikon, både för sin utmärkt systemati ka anordning, hvarom enhvar kan öfvertyga sig, som för sjel:va ordförklaringarna, erhållit vitsord :f så goda språklärde, att Winterbladets kunskap i fransyskan näppeligen JiäI rer förslå att jäfva det, eller vid detta tillfölle R kan rättärdiga dess kända håg att agera skarp2.yr (0 rättare på litteruturens gebiet. e Såsom ett annat anfall på sidan emot vår mmärkuing om Allehandas vänlighet, ordar detta vidare om Aftonbladsutgifvarens puffsystem för egna förlager. Det kan likväl aritmetiskt bevisas, att dessa förlager varit långt mindre in andra förläggares, upptagna i Aftonbladets oc urtikeladelningar. De vigtigaste och mest be-laf ;ydande ibland de förra, såsom Fryxells berät-ler