denna artighet emot honom beräknad att bringa
publiken på den tankan, att österrikiska kabi-
nettet ej det minsta lagt Englands protest på
bjertat, och att man är lika väl med den mak-
ten, som förut.
En tysk småfurste, landtgrefven af Hessen-
Homburg, Philip, har nyligen aflidit. Han dog
i Homburg den 43 dennes, och efterträdes af
sin broder Gustaf Adolf Fredrik, som är gene-
ral i österrikisk tjenst och född 47814. Den
aflidne fursten tjente äfven i österrikiska ar-
mten, der han innehade värdigheten af fält-
marskalk.
I provinsen Rhen-Hessen har regeringen låtit
förbjuda alla sammankomster af invånarne i
valdistrikterna, vid hvilka vanligen öfverlades
om medlen att betrygga provinsens lag-codex
(den Napoleonska) emot de planer, med hvilka
regeringen umgås att tillintetgöra densamma.
Protester emot förbudet hade redan blifvit af-
gina och flera väntades. Så behandlar man i
våra dagar, i ett s. k. konstitutionellt samhälle,
folkets rätt att i lugn och på fredligt sätt få
öfverlägga om sina vigtigast2 angelägenheter.
SCHWEIZ.
Förorten har, med anledning af de till
densamma ifrån Basel insända uppgifter om
tropprörelserna vid franska gränsen, anmodat
staden Basel att fortfarande meddela dylika un-
derrättelser, För närvarande visar sig ej m:ra
någonting betänkligt af detta slag från franska
sidan, emedan antalet af troppar i Höningen
icke överstiger det annars vanliga, och i de
öfriga franska gränsorterna är högst obetyd-
ligt.
Revue de Geneve meddelar tid efter annan
utdrag af Grundlagskommitteens, arbeten.
Komumnitteen lägger särdeles vigt på det nya
valsättets anordning, och tycks i synnerhet söka
förekomma att icke någon minoritet må kunna
utgilva sig och verka som majoritet.
Vid grundlagskommitteons i Basel fjerde sam-
manträde d. 44 December, föredrogs, bland
en skrift af professor De Wette, hvari
han, jemte hemställan om en grundlaglig or-
ganisat:on af reformerta kyrkan, uttryckt den
från en protestantisk prelat något oväntade ön-
skan: att religionsförändring eller blandadt äg-
tenskap måtte medföra förlust af medhorgare-
rätt.
Stora rådet i Luzern sysselsatte sig d. 40
December hufvudsakligen med regeringens i
Baden vägran att till Luzern utlemna luzern-
ska rezeringsrådet Baumann, som tagit sin till-
flykt till Storhertigdömet. Denna vägran från
en regering, hvilken icke gjort sig på minsta
sätt känd som radikal, har väckt mycken o-
ro hos de makltegande i Luzern, och efter
åtskilligt ordande lade man på bordet, i afvak-
tan af regeringsrådets, betänkande, ett förslag
af statsskrifvaren Bernhard Meier, hvilket gick
ut på ingenting mindre än en uppsägelse af
fördraget med Storhertigdömet Baden.
ITALIEN.
I Bologna och Rimini hafva blodiga slagsmål
förefallit emellan påfvens schweiziska och ilta-
lienska trupper, hvarvid flera soldater omkom-
mit på ömse sidor. Man arbetar i Rom på att
blifva af med schweizarne, men ännu har man
icke kunnat träffa öfverenskommelse om vil-
koren.
Hertigen af Lucea har nyligen vidtagit en
finansreglering, för att genom ett nytt statslån
amortera statens nuvarande skuld, som stiger
till 800,000 scudi.
Krakaus införlifvande med Österrike har äf
ven i Rom gjort ett utomordentligt intryck;
alla, som äga någen liten kännedom af främ-
mande språk eller af verlden på andra sidan
Alperna, följa med ifver de utländska tidnings-
diskussionerna öfver denna katastrof.
GREKLAND.
I en korrespondens-artikel från Wien af den
6 dennes, till Kölner-tidningen, läses följande
besynnerliga kombination med afseende på thron-
följden i Grekl nd, hvars trovärdighet lemnas
derhän, men som vi dock ansett oss böra med-
dela:
Ryska kabinettet skall hafva föreslagit prins
Wasa att emottaga thronöliden i Grekland,
hvilken prins Luitpold af Bäjern, såsom bekant
är, afsagt sig i anseende till grekiska statens
hopplösa ställning. Ryska politiken har dervid
för afsigt att skaffa sig i Athen en regent, som
är Ryssland tillgiven, att förbinda sig svenska
haÄftat onAm AdammnannAm hafninsdana fnrån an 4hunn