edan 1 !toregaende korrespondens-artikiar Ul
I bladet lemnat åtskilliga materialier, hvaraf man
Tläitt kan bilda sig ett mera natursannt begrepp
om det politiska tillståndet här i landet, än af
det fantasi-stycke, som hr Palmblad kompone-
rat. Jag skall således här hufvudsakligen in-
skröinka mig till att dels påpeka enskilda orig-
Itigheter, som man vid bokens snabba gransk-
ning så ofta påstöter, dels att här och der bi-
I foga en och annan upplysning, som synes mig
kunna vara af interesse; under det att jag i
af.eende till arbetets plan i det hela taget, vid-
Thåller hvad jag derom förut (se Aftonbladet lör.
I detta år JA 234) yttrat och här ofvan anfört.
Vid arbetets statistiska del, som utgör om-
Ikring halfparten af detsamma eller 230 sidor,
loch hvari förf. uppträder i den modestare och
mer underordnade rollen af kompilator och öf-
I versättare, kunna origtigheterna och vanställ.
ningarne naturligtvis hvarken vara så många
eller så betydliga, som i de sednare afdelnn-
garne, der han resonnerar på egen hand. Jmed-
lertid har han äfven här gifvit tillräcklig an-
ledning till anmärkningar. Den omständighet,
att Blom och Schweigaard lemna förf. i sticket
redan vid året 1840 — ja, i många delar äf-
lven dessförinnan, har naturligtvis vållat, att
Ibrist på ordning och fullständighet i de statisti-
iska data och uppgifter är störst hvad det sista
Iquinquennium angår. Men om änskönt denna
ofullständighet är mycket att beklaga, för så
I vidt som det just är i de sednare åren, som
I näringsvägarne i Norge fått en ny fart och till-
ståndet på det hela gått märkligt fram till ett
bättre, har man likväl mindre skäl att förebrå
Iförf. något, emedan det dels ligger i sådana
larbotens natur, att de icke kunna omfatia den
Inirmast förbigångna tiden och dels att man fin-
samt även genom inhemtande af skriftliga upp-
I lysningar härifrån, sökt afhjelpa dessa brister.
Hvad som deremot nästan uteslutande måste
liggas för. till last, är den besynnerligheten,
att han skänkt de minst vigtiga delarna af lan-
det en öfvervägande uppmärksamhet, under det
han affärdat de bättre distrikten, om hvilka
det var vida mer att säga, på ett i proportion
alltför knapphändigt sätt. Såsom statistik öf-
bete verkligen anses passabelt; såsom statistik
ö:ver konungariket Norge måste det deremot
anses temligen olyckligt. Så äro äfven vissa
delar af hans statistik, på de öfriges bekostnad,
behandlade med en synbar förkärlek och viss
grad af omhuldnad, förmodligen till följd af
hans lust att spela rollen af den väl undorrät
tade mannen, överallt der hans bjelpkällor der-
til sått honom 1 ständ.
Att författaren i sifferuppgifterna iakttagit
den noggrannhet som erfordras af en statisti-
cus, har jag ingen rättighet att betvifla, då jag
i sådant hänseende naturligtvis icke har kunnat
företaga någon fullständig kollationering, och de
smärre fel, som jag under läsningen funnit, äro
för obetydliga för att derpå grunda någon be-
skyllning om opålitlighet i detta afseende. För
öfrigt vill jag, i afseende på specaliteter, i
denna afdelning af arbetet låta bero vid följan-
de anmärkningar: .
Då förfaltaren, pag. 15, låter Nummedalen
ner, det förf., genom begagnandet af dagbladen
ver Nordlanden och Finnmarken kan förf:s ar-
I
vara bredast, söder om Kongsvinger, liksom då
han låter en flod, som han kallar Lauven, falla
ut vid Kongsvinger, samt då han, pag. 44 och
108, placerar Chr:istiansand norr om Bergen,l
behandlar han geografien verkligen på franska jl
sättet. Kongsvinger och Kongsberg, Christian-.
sund och Christiansand; att en flod faller ut el-l
ler löper förbi ett ställe, allt detta är alltsam-
mans för författaren la meme chose. Pag. 45
säger han, att kål, morötter och Näpeavl (?)
lyckas någorlunda väl i östra finnmarken. Man
ser att förf. ha!t någon betänklighet vid det
slags grönsaker, som han kallar Näpeavl; och
det är icke utan grund. Av! betyder afkast-
ning, och Näpeavb är således afkastningen af
den rotfrukt, som vi kalla Näper och förf:s
landsmin — så vidt jag vet — rofvor. Detl:
danska kanslet visste på sin tid heller icke
hvad Näper ville säga. Af en gammal anord-
ning kan ses, alt det trodde ordet betyda ett
slags fisk. För. har dock kommit betydelsen
närmare.
På pag. 355 handlar det om folkmängdens
tillväxt, ifrån år 4769, då den, enligt förf., ut-
gjorde 723,8414 (förutom militären, som utgjorde
15,000) och intill året 1345, då förf. uppgtiver den
till närmare 41,500,060. För så vidt förf.i en not
der yttrar mycken tvifvel om folkmängden verk-
lig n kunde hafva tillvuxit så mycket vid sist-
nämnde årets utgång, hänvises till tillägget pag.
423, der efter svenska tidn ngar resultatet af
den sednaste fotikräkningen i korthet finnes an-
fördt och det med ett större belopp, än det
förl., pag. 43, anser vara för stort. Till full-
ändigande af dessa uppgilter, skall jag här
tillåta mig att anföra följande, rörande resulta-
tet uf den sista folkräkningen, det vill säga
vd utgången af året 4843. (Forts. e. a. g.)
we
SPOOKRODUKL
-—- HR
Mn — fn d fär— FR Arr fä Jr J-
-—— — — VV
-—-—
— Icke mindre rikt än man inom familjerna Nn
ippdukar barnens julbord med bakverk, kon-l
ektyrer, attrapper och leksaker, uppduka äf-
ven höfveöndstadaens arcanvörer för konstnivut-