Både enligt hvad man b-rättat, och efter hvad j man med kännedom af personerne har allt skäll alt antaga, lärer ifrågavarande förbehall från deras sida på intet sält varit dikteradt af nå-J got begär att motverka en represcntationsre-:! form, utan tvertom af n uppriktig önskan att. befrämja densamma. Lika litet är d ras mening — så säger man, och vi tro gerna att så förhåller sig — att i det blifvande förslaget till andra kammaren söka bereda någon viss öfver I vigt åt adeln, utan egentligen cendast-att fortfarande bibehålla den politiska tillvaron åf ett historiskt element, som ännu lever inom samhället, och der har en viss inflytelse, samt så! ledes äfven bör hafva en efter denna inflytelse ! någorlunda proportionerad, om också mindre j: betydlig andel i lagstiftningen, åt sig inrymd; ett medgifvande, hvilket de anse alldeles ocund-: gängligt från den öfriga d len af nationen, så : framt man skall äga något hopp om reformens framgång och antagande på riddarhuset. Vi hafva icke samtalat med de båda ledamöterne om saken; men sådant föreställe vi oss deras räsonnemang, och sådant hör man det! åtminstone från en betydlig del bland de s. k. Å medelvägsmännen blind adelsståndet, som icke äro alldeles emot en reform, men anse densamma omöjlig att tillvägabringa, om j Riddarhuset och Presteståndet, till ett vederlag för den: serskilda ståndsrepresentation som man önskar att de skola uppoffra, hvar för sig erhålla rättight, att sjelfve, hvar och cn ur sin egen. klass, tillsätta elt visst antal representanter. Lemnande för ögonblicket å sido undersökningen om det rationella af denna fordran, ) hvarom vår tanka i öfrigt redan är tillräckligt känd, anse vi imedlertid redan den omständigheten, att en sådan åsigt delas af ej å bland dem, hvilka komma att rösta i representationsfrågan, utgöra en tillräcklig anledning, alt upptaga den till undersökning från den ståndpunkt, vi här angilvit. En särskild förutsättning, som bliiver 1rödvändig i främsta rummet, är naturligtvis att äfven de ledamöter af kommitteen, som i sjelfva verket icke önska nigot :inrymmande åt klass valsprincipen, utan hellre ville bilda representationen t. ex. efter förebildin af det Norska representationssältet, skola etergifva en del af sin åsigt, så alt pluraliteten går den nyssnämnda juste-milieu-åsigten till mötes, icke för sakens egen skull, men såsom ett medel att lättare genomdrifva antagandet af en organisation, som i alla fall vore bältre än den närvarande; ty utan en sådan förutsättning vore yrkandet helt och hållet ändamålslöst. Låtom oss då för ett ögonblick antaga att pluraliteten går in på en sådan jemkning, och undersökom hvilka utsigter ifrån dessa förenade antecedentia kunna erbjuda sig få en lättare framgång åt reformen. I sjelfva verket, om ett förslag, grundadt på den omnämnda medelvägsåsigten, icke gifver åt de båda kamrarna en så olika karakter, alt deruti kommer alt ligga ett frö till samma slags politiska spänning dem emellan, som den nuvarande ståndsorganisationen företer; om det! vidare stadgas, att t. ex. vid olika meningar hos de serskilda kamrarna, en allmän omröstning af hela riksförsamlingen bör äga rum i sådana frågor, så att d t värsta onda, hvaraf den lagstiftande makten nu lider, blefve undanröjdt, och majoritetens åsigter i allmänhet komme att bestämmas genom folkets förtroende, uttaladt enligt de samfälda valens princip; om slutligen något slags visshet eller sannolikh-t kunde gifvas, att de två första stånden ville mot ett sådant vilkor som det föreslagna, bifalla representationsförändringen vid riksdagen näst efter den nu instundande; i sådan händels, ! och under förutsättning, alt Regeringen tillika gjorde hvad den kunde för att understödja sakens framgång, anse vi det visserligen ickel otänkbart, att ju Borgareoch Bondestånden skulle, för att komma till ett resultat, kunna låta förmå sig att uppoffra någotaf det strängt ralion -lla i principen, för att snarare hinna till målet. Olägenh terna af det närvarande represeutationssältet äro verkligen så stora; oaktadt visserligen många goda deer och önsknngar kommit från ständerna, innebär dock deras sammansättning såsom polilisk organisation någonting så tillintetgörande, så demoraliser:nde, så dödande för uppkomsten af en verklig allmän anda, ett såd nt frö till inbördes hat, ränker, machiavellism och korruption i kritiska tidpunkter, ja, enligt historiens vittnesbörd någonting så vadigt för sjelfva statens lugn och bestånd, att hvarje vän af sitt fosterland måsta önska att snart deruti se en förändr ng, och att mindre betydliga skiljaktigheter icke böra från någon sida tagas till förevändning för att fördröja ett sådsnt resultat, så vida blott sjelfva hu vudändamålet vinnes, att majoriteten bland representanterna äfven kommer alt representera majoriteten ibland den upplysta allmänheten samt bevaka (olkeis verkliga intressen. Vi tro oss d-rjemte kunna förutsäga, stt om saken en gång kunde bringas så långt, som nyssi är sagdt, och man under ofvannämnda vilkor kunde göra sig förvissad om Adelns och Presteståndals bifall. så skulle äfven den radikala pressen , långt ifrån att med ihärdig envishet ovilkorligen fasthålla vil en theori, om än stödd på on så god erforenhet af tillämpningen. som