r—NNNsNseNnpnnnNnnnnynyny Sn striens utveckling. Likacom industriens utveckling gaf första anledning till attigklassens, uppkomst, så har den ock: vsrit orsäken till denna folkklass alltid mera skönjbara och i skarpare gestalt fram tåcnd: clände. Snabbt eter hvarandra förd: under åren 1764 till 4784 dosa s ora uppfinningar af James Walt, Hargraves, Arkwright, Cartwright oeh Crompton; alla vinklar och vrår i konungariket uppfylldes med verkstäder och fabriker; städernas befolkning ble! snart otillräcklig att förse industrien; schivoti med nya offer. Akerbruksdistrikterna lemnade inyo sina arbetare, och likasom fabrikanten alltid öfverlemnade sig åt utsigten af vinst i oändlighet och med hvarje dag ökade sina ctablissementer, så fverlemn 4l2 sig också arbetaren åt den ljuiva förhoppningen, att alltid finna utkomst för en ung familj, och hans egen bidrog således till förökandet a den vexande populat onen. Bida kunde göra detta mod hopp om god framgång, då ju hela veriden ännu stod dem öppen såsom en afsättningsort, der ingen kunde konkurrera Mm :d den engelska industriens energi och talang. Men slutligen, då produktionen blifvit stegrad till sin kolossalaste höjd, då alla magasiner hemma och ute voro öfverfyilda med varor, för hvilka afsältningen plötsligen stockades, då det kommit så långt, att tillverkningen i ordets egentligaste bemärkelse öfverflyglade konsumtionen, då fabrikerna måste afstadna och arbetarne ej allenast derigenom g ngo i mistning af bröd och sysselsättning, utan äfven, på den en gång beträdda banan, uppfinningen skapade nya machiner och förenklade arbetet, hvarigenom menniskohanden gjordes mera obehöflig; då frambröt ländet vildare än någonsin förut öfver den arbetande klassens hyddor; och tusen olyckliga, till kropp och själ förslappade och förstörda genom öfverdr.fvet arbete, sågo sig I saknad af sysselsättning och gifna till pris åt elände, hunser och förtviflan. Det är således icke att undra öfver, att kommunailstyrelserna småningom sett sig nödsakade att förhöja fattigtaxorna, för att icke sätta eganderätten i uppenbar fara. Följande tabell visar på hvad sätt sådant skedde, och då det tillika år intressant att öfvertyga sig om huru och i hvilken grad taxorna måste ökas, ju mera den engelska industrien utvecklade sig, så hafva vi i bredd med den engelska fattigtaxan anfört den alitid stigande imporien af rå bomull, emedan denna artikel framför andra spelar en roll i England och bäst visar hvilken flygt indus:rien tog under de olika åren. — Boträffande riktigheten af våra sifferuppgifter hänvisa vi till pPorters Progress of the Nation, och Statist:cal Account of the British Empire, Expori and Import of Cotton of MCulloch. Faltigtaxan. . Importat bomull. Ar Summa. År, Skälpund. 1776 4,694,458. — 4697 1,976,3359. 1784 2,167,148. — 1784 4141,482,083. 1803 3,302,070. — 1793 19,040,929. 1842 8,865,858. — 1809 336,040,732. 1821 8,5334,813. — 4240 132,488,935. 1831 8,559,087. — 4820 151,6792,635. 1834 8,289,348. — 4830 263,961,432, 1834 326,875,495. Denna öfver åtta millioner pund Sterling starka fattigkassa uppskrämde till slut de förmögna klasserna i England på det häftigaste; man frågade sig allmänt hvart det skulle taga vägen, och kom ändtligen till det beslut, att på ett eller annat sätt ändra saken, på det man icke på längd, i ordets egentliga bemärkelse, skulle blifva uppäten af de fattiga. År 4834 föreslogs sålunda i Underhuset Pour-Law-Amendement-akten, hvars hufvudpunkter iro, att för framtiden inga understöd må gifvas de fattige i penningar, utan endast in natura, och att så länge de derför inrättade anstalter det tillåta, de understöd behöfvande hafva att begifva sig till arbetshusen, hvarest de, under iakttagande af vissa reglor och föreskrifter, kunna dröja en viss tid och efva på det öfriga samhällets bekostnad. Denna bill gick igenom d. 4 Juli 1834 med 187 öster emot 352, och sedan dess har mera blifvit skrifvet ör och emot densamma, än öfver någon annan lag. Tvad man synnerligast förevitar denna lag är, att den ör ett straff af barmhertigheten, alldenstund arbetsiusen äro så inrättade, att de afskräcka hvar och. ut olycklig ifrån att beträda dess tröskel. FullkomSETS RE 0 ar Sr NES