r—NNNsNseNnpnnnNnnnnynyny Sn
striens utveckling. Likacom industriens utveck-
ling gaf första anledning till attigklassens, upp-
komst, så har den ock: vsrit orsäken till den-
na folkklass alltid mera skönjbara och i skarpare
gestalt fram tåcnd: clände.
Snabbt eter hvarandra förd: under åren
1764 till 4784 dosa s ora uppfinningar af Ja-
mes Walt, Hargraves, Arkwright, Cartwright
oeh Crompton; alla vinklar och vrår i konunga-
riket uppfylldes med verkstäder och fabriker;
städernas befolkning ble! snart otillräcklig att
förse industrien; schivoti med nya offer. A-
kerbruksdistrikterna lemnade inyo sina arbe-
tare, och likasom fabrikanten alltid öfverlem-
nade sig åt utsigten af vinst i oändlighet och
med hvarje dag ökade sina ctablissementer, så
fverlemn 4l2 sig också arbetaren åt den ljuiva
förhoppningen, att alltid finna utkomst för en
ung familj, och hans egen bidrog således till
förökandet a den vexande populat onen. Bi-
da kunde göra detta mod hopp om god fram-
gång, då ju hela veriden ännu stod dem öppen
såsom en afsättningsort, der ingen kunde kon-
kurrera Mm :d den engelska industriens energi och
talang. -
Men slutligen, då produktionen blifvit stegrad
till sin kolossalaste höjd, då alla magasiner hem-
ma och ute voro öfverfyilda med varor, för
hvilka afsältningen plötsligen stockades, då det
kommit så långt, att tillverkningen i ordets e-
gentligaste bemärkelse öfverflyglade konsumtio-
nen, då fabrikerna måste afstadna och arbetarne
ej allenast derigenom g ngo i mistning af bröd
och sysselsättning, utan äfven, på den en gång be-
trädda banan, uppfinningen skapade nya machiner
och förenklade arbetet, hvarigenom mennisko-
handen gjordes mera obehöflig; då frambröt
ländet vildare än någonsin förut öfver den ar-
betande klassens hyddor; och tusen olyckliga,
till kropp och själ förslappade och förstörda
genom öfverdr.fvet arbete, sågo sig I saknad af
sysselsättning och gifna till pris åt elände, hun-
ser och förtviflan.
Det är således icke att undra öfver, att kom-
munailstyrelserna småningom sett sig nödsakade
att förhöja fattigtaxorna, för att icke sätta egan-
derätten i uppenbar fara. Följande tabell visar
på hvad sätt sådant skedde, och då det tillika
år intressant att öfvertyga sig om huru och i
hvilken grad taxorna måste ökas, ju mera den
engelska industrien utvecklade sig, så hafva vi
i bredd med den engelska fattigtaxan anfört
den alitid stigande imporien af rå bomull, eme-
dan denna artikel framför andra spelar en roll
i England och bäst visar hvilken flygt indu-
s:rien tog under de olika åren. — Boträffande
riktigheten af våra sifferuppgifter hänvisa vi
till pPorters Progress of the Nation, och Sta-
tist:cal Account of the British Empire, Expori
and Import of Cotton of MCulloch.
Faltigtaxan. . Importat bomull.
Ar Summa. År, Skälpund.
1776 4,694,458. — 4697 1,976,3359.
1784 2,167,148. — 1784 4141,482,083.
1803 3,302,070. — 1793 19,040,929.
1842 8,865,858. — 1809 336,040,732.
1821 8,5334,813. — 4240 132,488,935. -
1831 8,559,087. — 4820 151,6792,635.
1834 8,289,348. — 4830 263,961,432,
1834 326,875,495.
Denna öfver åtta millioner pund Sterling starka
fattigkassa uppskrämde till slut de förmögna klas-
serna i England på det häftigaste; man frågade sig
allmänt hvart det skulle taga vägen, och kom ändt-
ligen till det beslut, att på ett eller annat sätt än-
dra saken, på det man icke på längd, i ordets
egentliga bemärkelse, skulle blifva uppäten af de
fattiga. År 4834 föreslogs sålunda i Underhuset
Pour-Law-Amendement-akten, hvars hufvudpunkter
iro, att för framtiden inga understöd må gifvas de
fattige i penningar, utan endast in natura, och att
så länge de derför inrättade anstalter det tillåta, de
understöd behöfvande hafva att begifva sig till ar-
betshusen, hvarest de, under iakttagande af vissa
reglor och föreskrifter, kunna dröja en viss tid och
efva på det öfriga samhällets bekostnad.
Denna bill gick igenom d. 4 Juli 1834 med 187
öster emot 352, och sedan dess har mera blifvit skrifvet
ör och emot densamma, än öfver någon annan lag.
Tvad man synnerligast förevitar denna lag är, att den
ör ett straff af barmhertigheten, alldenstund arbets-
iusen äro så inrättade, att de afskräcka hvar och.
ut olycklig ifrån att beträda dess tröskel. Fullkom-
SETS RE 0 ar Sr NES
