LITTERATUR.
Frey, tiiskrift för Vetenskap och Konst.
XXXII Häftet.
Detla häfte innehåller tvenne förtjenstfulla a-
handlingar: - 4) Några ord om den så kaliade
afsigtsromanen, 2) berättelse om den Plack-
wellska rättegången på 2740-talet, af N. Arf-
vidsson; till hvilka begge vi hänvisa läsaren
sjelf för ait inhemtia det intressanta innehållet
oafkortadt. Vi tillåta oss under tiden några
ord derom.
Det örsta styckot behandlar, såsom man ser,
ott i vår tid mycket omvistadt ämne, nomli-
gen, huruvida det må hållas tillåtligt eller ej,
ant eit konstverk e3zer tendenser; ådagalägger
afsiger för sina framställningar. I sjelfva ver-
ket beror bela frågan i första rummet på hvad
man menar med )1:s gter,, samt sed rmera på
sättet huru dylika i konstverket upp!räda. Vi
gilia helt och hållet grundsatsen om nödvän-
digheten för konsten som sådan, att stå fri från
aila utcm verket sjelf befin!l:ga praktiska mo-
tiver, hvilka, då de deri inflickas, antingen all-
de!es omin!etgöra eller dock skämma det rent
estetiska clement, hvari hvarje konstverk en-
dast måste lefva och röra sig, för att vara
sannt. Men det är b kant, att mången kriti-
k r ganska orättmä!igt utsträcker denna grund-
sals öfver sin gräns, !ör att der:genom bekomma
e:t slags logisk mexim, tjenlig alt nyttja vid
äket att nedslå vissa konstskolors produkter,
hvilka man af sina ersaker hatar och önskar
förfölja. Å andra sidan kan det lika litet ne-
kas, att konsten verkligen lider genom afsigts-
makeri och behöfver rensas från det ofog, som
många förfaltare drifva med oartistiska ten-
lensers inympande på sina arbeten. Saken är
således i sig sjel? af stor vigt. För vår del,
torde vi vid tillfälle återkomma til en något
närmare belysning af ämnet, så, som vi anse
55 böra betrakta det från en ganska enke!
srund, lika fltlig för läsare, som Tätt att följa
a författare sjellve, allenast de vilja. En art
BaaOs herrskar för närvarande omisskänneligen
krit:keny; särdeles af romaner, så fort rågan