RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — En tullvaktmästareenka vid namn Lovisa San gren, intagen på Maria fattighus, hade för ett på år sedan, kort tid efter det hon blifvit enka, af s fattigdom tvingats att upptaga ett lån af c:a 20 rd banko, och lemnat tvenne af generaltullstyrelsc och tullstatens pensionskassa för henne utfärdar pensionsbref såsom säkerhet för lånets återbetalnin Fattigstyrelsen, som nyligen blifvit underrättad 0 detta förhållande, och att pensionsbrefven blifvit b lånta hos en judisk handlande, Hirsch Aronsso! hvilken skulle hafva tagit en öfver höfvan dryg rär ta för den meddelade låneförsträckningen, har låt uppkalla bemälde Aronsson till polisen, med yrkand om hans åläggande att återställa nämnde pensions bre. Vid polisförhöret har enkan Sandgrens son, vak! mästaren Sandgren, äfvensom en tullvaktmästar Lommerin, hvilken sistnämde närvarit vid tvenn af de tillfällen, då ränteliqviderna hos Aronsson verk ställts, uppgifvit, att såsom ränta på de 20 riksda lerna banko hvarje halfår lemnats 7 riksdaler bank och att fyra så beskaffade ränteligvider egt rum, d Vv. s. att för 20 rdrg lån betalts 28 riksdaler i in tresse. Handl. Aronsson har bestridt dessa uppgifter, oci med handen på hjertat bedyrat att han ej erhålli mer än två och en half riksdaler i ränta för hel lånet, som ursprungligen utgjort 40 rdr rgs, hvarp 8 riksdaler blifvit afbetalda. Pensionsbrefyen ha khan aflemnat i poliskammaren. Målet är remitteradt till kämnersrätten. —-Å en krog vid Träsket föreföll sistl. söndags e. m. ett bullersamt uppträde: skällsord, örfilar knuffningar vankades i öfverflöd och ett par fön sterrutor blefvo inslagna — allt för en sillbulle skull. Några artillerister hade kommit in på kro gen för att taga sig en sup. En af dem hade der under varseblifvit att en person, hvilken han be nämnde den långa skomakaren, smög en sillbull från fatet och stoppade den i sin ficka. Den är lige artilleristen fästade krogförestånderskans upp märksamhet härpå. Har han tagit någon sillbulle så betalar han den nogp, tröstade sig krögerskar och tog saken mycket kallt. Icke så artilleristen han sade till den långa skomakaren att denne va ch förblef tjuf för sillbullen. Skomakaren sväljd sin harm tillika med sillbullen och gick, men åter kom sedan, åtföljd af några kamrater, in på krogen der han genast rusade emot den omförmälde artil leristen och gaf honom ett slag på käften, undej yttrande: det skall du ha för sillbullen Artille. risten sökte försvara sig, hans sällskap ville bistå honom; den långa skomakarens anhängare stodo e. heller overksamma. Allmänt slagsmål. Artillerister blef slutligen skuffad framstupa utför trappan, och de andra kämparne togo till schappen. Huru fönsterrutorna blefvo sönderslagna, kan ej med visshet sägas; krögerskan tror att artilleristerna slagit in dem; artilleristerna säga att hennes andra goda vänner, tjufvarne, hamnbusarne gjort det. Den långa skomakaren ville polisen, under hvars behandling saken kommit, hafva närmare reda på. Han blef inställd, och upplystes vara en f. d. korrektionist vid namn Johan Joseph Hultgren, som varit skoarbetare och blifvit uttagen från korrekionsinrättningen af en fjuvelerarc en juvelerare; som på polismästarens frågor om han hade yerkstad, bulik eller arbetare, glädtigt svarade: nej vasserra l Juveleraren var villig att öfverlemna Hultgren till polisens godtfinnande, och H. blef nu häktad såsom försvarslös. Slagsmålet fick bero på anmälan. M—?2? II ————— låvåuvvvrvrre—rrrrervomveoxzoj