KORRESPONDENS-ARTIKEL.
Berlin den 26 November 1846.
(Slut från gårdagsbl )
Ni har långt för detta hört omtalas tillintetgörel-
sen af den lilla fristaten Krakau, såsom ett hastigt
resultat af långvariga och hemlighetsfulla under-
handlingar emellan de tre nabostaternas ministrar;
ni har äfven förnummit det rop af bestörtning och
afsky, som denna händelse framkallat från alla håll.
Vi se tiderna för Polens delning återvända, skåda
den svages tillvaro gå under för den mäktiges god-
tycke, och erfara den fruktansvärda lärdom, som
nittonde århundradets absolutism inskärper hos fol-
ken genom detta förskräckliga profstycke. Tsarens
hat mot. det olyckliga Polen har dikterat detta dåd;
och en ä cupplifvad helig allians emellan de tre
absoluta makterna fann Tullkomligt öfverensstäm-
mande med sina grundsatser att hotande kasta fram
Krakaus undergång såsom stridshandske åt de fri-
hetss kande folken, lika mycket som åt sina egna
ve. Hvad skall man säga då man ser Preus-
sen förena sig härom med Ryssland och Österrike:
Preussen, som i samma ögonblick ordar om riks-
ständer, och oupphörligt förkunnar sig som intelli-
gensens rike; som verkligen ser sig tvunget att med
otaliga, men halfva och ovilligt ta gna steg, hylla
samtidens ideer och erkänna deras makt? — Vid:
samma tid som dess penningeförlägenhet vexer, och
det finner nästan omöjligt att hjelpa sig derur utan
konstitutionella medgifvanden: i det ögonblick, då
allmänna tänkesättet skarpt och bestämdt uppträder
Sd ed ng nn är nåt Sa 1 BR trå ter mc tr nn NET