marrätten öfverlemnat tvenne ntredningar, hyilka,
ordning efter tiden, upptaga, den ena hr grefvens
utbetalningar af anslaget å 20,006 rdr, den andra
hans utbetalningar af anslaget å 66,666 rdr 32 sk.
tillika med en på dem grundad balansräkning, och
med åberopande af de i målet förekomne omstän-
digheter, och af balansräkningen, anmärkt emot hi
grefyen: att hr grefven, för att under sken af lag-
lighet från landtränteriet utbekomma omförmältc
tvenne undsättningsanslag, inledt de tjenstemän
hvilka det ålåg, att, vid de tillfällen hr grefyer
egde laga förfall, förrätta hans embete, men eljest
vore honom underlydande, till den uppenbara öf-
verträdelse af författningarne, att åt honom anordna
de 2:ne anslagen: att hr grefven de olagligen anord-
nade medlen uppburit, och att hr grefven då dem
ådragit sig en balans, utgörande d. 9 Dec. 1845,
då hr grefyen afgaf redogörelse, 49,440 rdr 33 sk.
4 rst.: och slutligen att ej mindre af de genom ba-
lansräkningen utredde förhållanden, att, då hr grof-
ven begärde och uppbar nya förskotter, den behåll
ning, som hr grefyen af de äldre borde innehafya,
var ganska betydlig , samt att hr grefven understun-
dom begärde nya, då inga utgifter i och för und-
sättningen vore för handen, än ock af de tilldra-
gelser, som fört balansfrågan till kongl, kammar-
rätten, det ville synas, som skulle hr grefven huf-
vudsakligen, genom undsättningsmedels användande
till egen nytta och vinning, hafva ådragit sig ba-
lansen.
I samma memorial har adv. fiskalsembetet an-
märkt emot landssekreteraren G. Östberg och t. f.
landskamreraren B. U. P. Normelli, hvilka den 8
och 49 Mars, 49 April, 7 och 30 Juni sistlidet år,
under utöfning af landshöfdingeemhbetet, af ifråga-
varande me anslag till hr landshöfdingen grefve
Horn anordnat tillsammans 44,060 rdr, och cmot
landskamereraren, hr kammarrådet och riddaren af
K. M:ts wasaorden G. M. Gyllenhoff och bemälde
landssekreterare, hvilka d. 44 Juli, 4 Aug., 46 Sept.
och 4 Nov. samma år, under utöfning af landsh.-
embetet, till hr landshöfdingen grefve Horn anord-
nat återstoden, utgörande 43,666 rdr 32 sk., att,
enär det är stridande emot författningarne, god ord-
ning och kronans säkerhet, att landshöfding iklädes
redogörarebefattning för medel, som stå under hans
kontrolt, de, genom anordningarnes utfärdande, gjort
sig delaktige i den olaglighet, hvarigenom ifråga-
varande 9:ne undsättningsanslag kommit i hr lands-
höfdingen grefve Horns händer.
Öfver anmärkningsmemoralet, jemte balansräk-
ningen och utredningarne, har kongl. kammarrätten
låtit infordra hr landshöfdingen grefve Horns, lands-
sekreteraren Östbergs, t. f. landskamreraren Normel-
lis och landskamreraren hr kammarrådet Gyllenhofts.
förklaringar, och den 2 i denna månad förklarin-
garne till adv. fiskalsembetet remitterat, till följd
hvaraf det åligger adv. fiskalsembetet, att vidare ut-
låtande och slutpåstående i målet afgifva.
Kel. kammarrätten behagade påminna sig, att en
af hr landshöfdingen grefve Horn hos kgl. kammar-
rätten gjord invändning, att han uppburit undsätt-
ningsmedlen i egenskap af enskild person och en-
dast borde såsom sådan för dem ansvara, måtte af
ady. fiskalsembetet uti anmärkningsmemorialet med
det svar: att då hr grefyen var i utöfning af sitt
embete de tider han begärde anordningar å med-
len: att, då hans begäran om lyftning af dem icke
ens framställdes skriftligen, utan munteligen, och
således mera närmade sig en befallning af lands-
höfdingen och förmannen, än en enskild anhållan:
och att, då anordningarne innehålla att medlen
skulle till honom utbetalas emot redovisning, hvil-
ket uttryck utmärkte, att medlen blifvit anordnade
till en statens embets eller tjensteman, ansåg adv.
fiskalsembetet, af dessa trenne omständigheter, det
vara klart, att en förevändning, det hr grefven för
uppfyllande af åliggande embetspligten yar i behof
af medlen, legat till grund för hr grefyens begäran
att utbekomma dem och för landsh.-embetets an-
ordningar, samt att medlen följaktligen blifvit an-
ordnade till hr grefyen i hans egenskap af landshöf-
ding och af honom i denna egenskap lyftades.
I sin förklaring öfver anmärkningsmemorialet har
hr landshöfdingen grefve Horn förbigått denna in-
ändning jemte de af adv. fiskalsembetet till den-
sammas underkännande uppställde grunder. De öf-
rige förklaranderne hafya yttrat sig för ady. fiskals-
embetets åsigt, och tvenne af dem, genom citatio-
ner ur hr grefyens egna skriftliga yttranden, ytter-
ligare ådagalagt invändningens obehörighet. Och
med åberopande af sitt anförande och hvad de, för
utt understödja det, tillagt, öfverlemnar ady. fiskals-
embetet invändningen till kel. kammarrättens ogil-
ande, och -går att möta de nya invändningar, som
Lviflet om den förras laglighet framkallat.
Hr landshöfdingen grefve Horn har i sin förldaring
uppställt den definition på begreppet uppbördsbalans,
att dermed förstås den redogörelsebristen låtit komma
sig till last; och säger att hy arken någon redogörelsetid ).
som en uppbördsman, vid den honom förelagde redo-
görelsetid för hr grefven utlupit, eller brist i redo-1.
visningen förekommit, hvaraf, efter hr grefyens för-
menande, skall följa, att hr grefven icke ådragit sig
någon balans, och att de embetsfel, som hr grefven
san hafva begått, då från dem någon balans c ej här-
ört, icke tillhöra kgl. kammarrätten, utan den all-
nänna domstols pröfning, hvarunder konungens be-
allningshafvande lyder.
b ill berigtigande och fullständigande af hr gref-
sent iition på begreppet uppbördsbalans, anser
id ys. Isembetet sig böra erinra: at r dovis-
ungstiden, då den tages s isom vilkor för en re-
lovisningsbrist, är den tid, då det är RE
nans sptigt att, för sin uppbörd. på ett eller an-
(4 rede, och te riper såedes under
a 3 Ky