marrätten öfverlemnat tvenne ntredningar, hyilka, ordning efter tiden, upptaga, den ena hr grefvens utbetalningar af anslaget å 20,006 rdr, den andra hans utbetalningar af anslaget å 66,666 rdr 32 sk. tillika med en på dem grundad balansräkning, och med åberopande af de i målet förekomne omständigheter, och af balansräkningen, anmärkt emot hi grefyen: att hr grefven, för att under sken af laglighet från landtränteriet utbekomma omförmältc tvenne undsättningsanslag, inledt de tjenstemän hvilka det ålåg, att, vid de tillfällen hr grefyer egde laga förfall, förrätta hans embete, men eljest vore honom underlydande, till den uppenbara öfverträdelse af författningarne, att åt honom anordna de 2:ne anslagen: att hr grefven de olagligen anordnade medlen uppburit, och att hr grefven då dem ådragit sig en balans, utgörande d. 9 Dec. 1845, då hr grefyen afgaf redogörelse, 49,440 rdr 33 sk. 4 rst.: och slutligen att ej mindre af de genom balansräkningen utredde förhållanden, att, då hr grofven begärde och uppbar nya förskotter, den behåll ning, som hr grefyen af de äldre borde innehafya, var ganska betydlig , samt att hr grefven understundom begärde nya, då inga utgifter i och för undsättningen vore för handen, än ock af de tilldragelser, som fört balansfrågan till kongl, kammarrätten, det ville synas, som skulle hr grefven hufvudsakligen, genom undsättningsmedels användande till egen nytta och vinning, hafva ådragit sig balansen. I samma memorial har adv. fiskalsembetet anmärkt emot landssekreteraren G. Östberg och t. f. landskamreraren B. U. P. Normelli, hvilka den 8 och 49 Mars, 49 April, 7 och 30 Juni sistlidet år, under utöfning af landshöfdingeemhbetet, af ifrågavarande me anslag till hr landshöfdingen grefve Horn anordnat tillsammans 44,060 rdr, och cmot landskamereraren, hr kammarrådet och riddaren af K. M:ts wasaorden G. M. Gyllenhoff och bemälde landssekreterare, hvilka d. 44 Juli, 4 Aug., 46 Sept. och 4 Nov. samma år, under utöfning af landsh.embetet, till hr landshöfdingen grefve Horn anordnat återstoden, utgörande 43,666 rdr 32 sk., att, enär det är stridande emot författningarne, god ordning och kronans säkerhet, att landshöfding iklädes redogörarebefattning för medel, som stå under hans kontrolt, de, genom anordningarnes utfärdande, gjort sig delaktige i den olaglighet, hvarigenom ifrågavarande 9:ne undsättningsanslag kommit i hr landshöfdingen grefve Horns händer. Öfver anmärkningsmemoralet, jemte balansräkningen och utredningarne, har kongl. kammarrätten låtit infordra hr landshöfdingen grefve Horns, landssekreteraren Östbergs, t. f. landskamreraren Normellis och landskamreraren hr kammarrådet Gyllenhofts. förklaringar, och den 2 i denna månad förklaringarne till adv. fiskalsembetet remitterat, till följd hvaraf det åligger adv. fiskalsembetet, att vidare utlåtande och slutpåstående i målet afgifva. Kel. kammarrätten behagade påminna sig, att en af hr landshöfdingen grefve Horn hos kgl. kammarrätten gjord invändning, att han uppburit undsättningsmedlen i egenskap af enskild person och endast borde såsom sådan för dem ansvara, måtte af ady. fiskalsembetet uti anmärkningsmemorialet med det svar: att då hr grefyen var i utöfning af sitt embete de tider han begärde anordningar å medlen: att, då hans begäran om lyftning af dem icke ens framställdes skriftligen, utan munteligen, och således mera närmade sig en befallning af landshöfdingen och förmannen, än en enskild anhållan: och att, då anordningarne innehålla att medlen skulle till honom utbetalas emot redovisning, hvilket uttryck utmärkte, att medlen blifvit anordnade till en statens embets eller tjensteman, ansåg adv. fiskalsembetet, af dessa trenne omständigheter, det vara klart, att en förevändning, det hr grefven för uppfyllande af åliggande embetspligten yar i behof af medlen, legat till grund för hr grefyens begäran att utbekomma dem och för landsh.-embetets anordningar, samt att medlen följaktligen blifvit anordnade till hr grefyen i hans egenskap af landshöfding och af honom i denna egenskap lyftades. I sin förklaring öfver anmärkningsmemorialet har hr landshöfdingen grefve Horn förbigått denna inändning jemte de af adv. fiskalsembetet till densammas underkännande uppställde grunder. De öfrige förklaranderne hafya yttrat sig för ady. fiskalsembetets åsigt, och tvenne af dem, genom citationer ur hr grefyens egna skriftliga yttranden, ytterligare ådagalagt invändningens obehörighet. Och med åberopande af sitt anförande och hvad de, för utt understödja det, tillagt, öfverlemnar ady. fiskalsembetet invändningen till kel. kammarrättens ogilande, och -går att möta de nya invändningar, som Lviflet om den förras laglighet framkallat. Hr landshöfdingen grefve Horn har i sin förldaring uppställt den definition på begreppet uppbördsbalans, att dermed förstås den redogörelsebristen låtit komma sig till last; och säger att hy arken någon redogörelsetid ). som en uppbördsman, vid den honom förelagde redogörelsetid för hr grefven utlupit, eller brist i redo-1. visningen förekommit, hvaraf, efter hr grefyens förmenande, skall följa, att hr grefven icke ådragit sig någon balans, och att de embetsfel, som hr grefven san hafva begått, då från dem någon balans c ej härört, icke tillhöra kgl. kammarrätten, utan den allnänna domstols pröfning, hvarunder konungens beallningshafvande lyder. b ill berigtigande och fullständigande af hr grefsent iition på begreppet uppbördsbalans, anser id ys. Isembetet sig böra erinra: at r dovisungstiden, då den tages s isom vilkor för en relovisningsbrist, är den tid, då det är RE nans sptigt att, för sin uppbörd. på ett eller an(4 rede, och te riper såedes under a 3 Ky