, leller ock, derest sådant ej kunde ega rum, be.
ttalniog i konkursen måtte myndlingen tiller
-) kännas för det å aktierna insatte kapital mec
-Idividend derå; så, enär bolaget, genom beslu
1 ji den för afgörande af frågor, om förvaltning
jet bolagets angelägenheter uti intagne bolags
;Ireg!or stadgade ordning, bestämt, att all bola
Igets egendom borde till förnöjande af bolaget:
; borgenärer afträdas, samt följaktligen den grund
förfaller, som auditören för berörde påstående
åberopat, att myndiingens andelar i bolaget:
egendom icke legligen kunnat i konkurstil
-Jstård försättas, i brist at egarens uttryckliga
II medgifvande och emot det under rättegången
. gjorde bestridande, varder samma påstående
såsom saknande stöd af lag, ogilladt; äfvensom
Joch då i följd häraf auditör Cederschiöld icke
I kan, i sm egenskap af systerns förmyndare, an-
jses för borgenär i konkursen el!er behörig att
(deruti föra talan om ansvar för bedrägligt el-
Iler vårdslöst förhållande emot borgenärerne,
Kongl. Maj:t finner, att, på sätt bofrätten ytt-
rat, den af auditörens företrädare i förmynder-
Iskapet bos bofrätten väckta så beskaffade talan
icke lagligen kunnat under pröfning komma,
och att å hvad auditören nu till fullföljd deraf
anmärkt och påstått vidare afseende icke kan
iädtas:
Hvad advokatfiskalen Rydqvist och brukspa-
tronen Roth anfört i afseende på skyldighet ör
aktieegarne at!, en för alla och alla för en,
ansvara för betalninger af bolagets skulder,
finner K. M. ej föranleda till ändring i khof-
rättens dom.
Enär, i afseende på den a! advokatfi kalen
Rydqvist i den uaderdåniga deduktionen fram-
ställda anmärkning, att den inteckning ballrät-
ten i Nyköping meddelat till säkerhet för de
af frib. Wrede och grosshandlanden Schwan så-
som fordringsbevis eller panter bevakade tre
reverser å 50,020 rdr bkto hvardera, borde till
sM verkan förfalla, det förekommer, att samma
inteckning, på derom af rådmannen Ekstrand,
å direktionens vägnar, framställd begäran, skett
d. 48 November 41843, å hvilken tid direktio-
nen, uti hvilken frih. Wrede och grosshand-
landen Schwz:n voro ledamöter, gcke kan an-
tagas hafva saknat känredom om bolagets obe-
stånd, finner K. M., med ändring af bofrättens
dom, att omförmälde inteckning, så vidt den
inverkar på den rätt, hvilken tillkommer ma-:
nufakturdiskonten för dess fastställde fordran i!
förbållande till öfrige borgenärer, ick2 må, e-
mot stadgandet i 47 Kap. 42 Handelsbalker,
jemördt med 3 Art. 5 Ni Hallordningen d.
2 April 1770, medföra förmånsrältt.
I den af advokatfiskalen Rydqvist och bruks-
patronen Roth fullföljda tvistefrågav, angående :
omfånget af den intecknin?, bergskollegium till!
säkerhet för manufakturdiskontens förlagsfor- :
j
dran fastställt uti alla bolaget tillbörige inven-
tarier af alla slag, effekter och balanser, fia:ser
vil K. M. att denna inteckning hvarken mål
anses åsyfta andra verk och inrättningar än
sådane, som lydt under bergskollegivm, eller
kan emot förfatlltningarnes innehåll gifva fö- ;
reträdesrätt till de så kallade balanserna, i.
följd hvaraf manufakturdiskonten, på grund af i
samma inteckning, eger förmånsrätt för berörde g
förlagsfordran uti de vid konkursens början be-,
fintlige inventarier och effekter vid sådane bo-,
laget tillhörige verk och inrättningar, hvilkal
lydt under bergikollegium; men som för del!
närmare bestämmelser härutinnan, hvilka af!
konkursdomaren böra meddelas, nödigt är, att!
tillförlitligen utredes, hvilba serskilda verk och;
inrättningar, som blifvit till borgenärerne af-lf
trädde, sättet huru tillstånd till anläggande deraf lc
blifvit meddeladt, samt af hvilken myndighet ir
uill-ya deröfver varit utöfvad, med det mera,
hvaraf skönjas kan, hvilka af berörde ve:k och
inrättningar varit lydande under bergskollegium;
alitså pröfvar K. M. skäligt att, med upphäf-
vande af hofrättens dom, i hvad den innefat-
ar förklarande att manufakturdiskonten för
le:s bevakade förlagsfordran icke har förmins-
ätt till annat än inventarier och effekter vid
olagets jern- och messing.b:uk, j-mte det vid
len af hofrätten medgifna förmånsrätt fäsade
vilkor, visa saken i denna del åter till hofrät-
en, som eger att densamma, på anmälan, åter
örelaga, samt efter det omförmälde utredning y,
lifvit åstadkommer, meddela nytt utlåtande
tan hinder af förra beslutet, i hvad det biif-ja
it undanröjdt. n
Betr:ffa.de den af advoka fiskalen Rydqvist!n
ör omförmälde förlagsfordran-yrkade ränta och I
tsökningsprovision, finner K. M. ej skäl att, i,
å den af Rydqvist förda tatan, göra ändring ily
iofrattens dom; och sedan, i anledning af ad- if;
okatfiska!en Rydqvists anmärkring, att bofrät-
en tillagt friherre Wrede ränta å hans bsva-lr:
ade fordran för längre tid än vederbort, dels g
riberre Wrede tillkännsgilvit, stt han icke for-ly
rade elier ernad2? uppbära ränta för längre tidlä
n från den dag, då skuldsedela utgafs; menlq
tt den till bypothek lemnade skuldsedeln borde ;
öpa med ränta från dess utgifningsdag, delsp
dvokatfiskalen Rydqvist förklarat, att hvad han a
decna del anfört icke åsyftade att vinna än-
ring i hofrättens dom, anser K. M. berörde !p
nmärkning ej föranleda till vidare utlåtande. je
Jet vederbörande hafva att ställa sig till un-aq
erdinig efterrättelse. M
Ucder Kopgl. Maj:ts Sekret. a
mr MaA rr AR Mm AR BH MM - -— -