, leller ock, derest sådant ej kunde ega rum, be. ttalniog i konkursen måtte myndlingen tiller -) kännas för det å aktierna insatte kapital mec -Idividend derå; så, enär bolaget, genom beslu 1 ji den för afgörande af frågor, om förvaltning jet bolagets angelägenheter uti intagne bolags ;Ireg!or stadgade ordning, bestämt, att all bola Igets egendom borde till förnöjande af bolaget: ; borgenärer afträdas, samt följaktligen den grund förfaller, som auditören för berörde påstående åberopat, att myndiingens andelar i bolaget: egendom icke legligen kunnat i konkurstil -Jstård försättas, i brist at egarens uttryckliga II medgifvande och emot det under rättegången . gjorde bestridande, varder samma påstående såsom saknande stöd af lag, ogilladt; äfvensom Joch då i följd häraf auditör Cederschiöld icke I kan, i sm egenskap af systerns förmyndare, anjses för borgenär i konkursen el!er behörig att (deruti föra talan om ansvar för bedrägligt elIler vårdslöst förhållande emot borgenärerne, Kongl. Maj:t finner, att, på sätt bofrätten yttrat, den af auditörens företrädare i förmynderIskapet bos bofrätten väckta så beskaffade talan icke lagligen kunnat under pröfning komma, och att å hvad auditören nu till fullföljd deraf anmärkt och påstått vidare afseende icke kan iädtas: Hvad advokatfiskalen Rydqvist och brukspatronen Roth anfört i afseende på skyldighet ör aktieegarne at!, en för alla och alla för en, ansvara för betalninger af bolagets skulder, finner K. M. ej föranleda till ändring i khofrättens dom. Enär, i afseende på den a! advokatfi kalen Rydqvist i den uaderdåniga deduktionen framställda anmärkning, att den inteckning ballrätten i Nyköping meddelat till säkerhet för de af frib. Wrede och grosshandlanden Schwan såsom fordringsbevis eller panter bevakade tre reverser å 50,020 rdr bkto hvardera, borde till sM verkan förfalla, det förekommer, att samma inteckning, på derom af rådmannen Ekstrand, å direktionens vägnar, framställd begäran, skett d. 48 November 41843, å hvilken tid direktionen, uti hvilken frih. Wrede och grosshandlanden Schwz:n voro ledamöter, gcke kan antagas hafva saknat känredom om bolagets obestånd, finner K. M., med ändring af bofrättens dom, att omförmälde inteckning, så vidt den inverkar på den rätt, hvilken tillkommer ma-: nufakturdiskonten för dess fastställde fordran i! förbållande till öfrige borgenärer, ick2 må, emot stadgandet i 47 Kap. 42 Handelsbalker, jemördt med 3 Art. 5 Ni Hallordningen d. 2 April 1770, medföra förmånsrältt. I den af advokatfiskalen Rydqvist och brukspatronen Roth fullföljda tvistefrågav, angående : omfånget af den intecknin?, bergskollegium till! säkerhet för manufakturdiskontens förlagsfor: j dran fastställt uti alla bolaget tillbörige inventarier af alla slag, effekter och balanser, fia:ser vil K. M. att denna inteckning hvarken mål anses åsyfta andra verk och inrättningar än sådane, som lydt under bergskollegivm, eller kan emot förfatlltningarnes innehåll gifva fö; reträdesrätt till de så kallade balanserna, i. följd hvaraf manufakturdiskonten, på grund af i samma inteckning, eger förmånsrätt för berörde g förlagsfordran uti de vid konkursens början be-, fintlige inventarier och effekter vid sådane bo-, laget tillhörige verk och inrättningar, hvilkal lydt under bergikollegium; men som för del! närmare bestämmelser härutinnan, hvilka af! konkursdomaren böra meddelas, nödigt är, att! tillförlitligen utredes, hvilba serskilda verk och; inrättningar, som blifvit till borgenärerne af-lf trädde, sättet huru tillstånd till anläggande deraf lc blifvit meddeladt, samt af hvilken myndighet ir uill-ya deröfver varit utöfvad, med det mera, hvaraf skönjas kan, hvilka af berörde ve:k och inrättningar varit lydande under bergskollegium; alitså pröfvar K. M. skäligt att, med upphäfvande af hofrättens dom, i hvad den innefatar förklarande att manufakturdiskonten för le:s bevakade förlagsfordran icke har förminsätt till annat än inventarier och effekter vid olagets jernoch messing.b:uk, j-mte det vid len af hofrätten medgifna förmånsrätt fäsade vilkor, visa saken i denna del åter till hofräten, som eger att densamma, på anmälan, åter örelaga, samt efter det omförmälde utredning y, lifvit åstadkommer, meddela nytt utlåtande tan hinder af förra beslutet, i hvad det biif-ja it undanröjdt. n Betr:ffa.de den af advoka fiskalen Rydqvist!n ör omförmälde förlagsfordran-yrkade ränta och I tsökningsprovision, finner K. M. ej skäl att, i, å den af Rydqvist förda tatan, göra ändring ily iofrattens dom; och sedan, i anledning af adif; okatfiska!en Rydqvists anmärkring, att bofräten tillagt friherre Wrede ränta å hans bsva-lr: ade fordran för längre tid än vederbort, dels g riberre Wrede tillkännsgilvit, stt han icke for-ly rade elier ernad2? uppbära ränta för längre tidlä n från den dag, då skuldsedela utgafs; menlq tt den till bypothek lemnade skuldsedeln borde ; öpa med ränta från dess utgifningsdag, delsp dvokatfiskalen Rydqvist förklarat, att hvad han a decna del anfört icke åsyftade att vinna änring i hofrättens dom, anser K. M. berörde !p nmärkning ej föranleda till vidare utlåtande. je Jet vederbörande hafva att ställa sig till un-aq erdinig efterrättelse. M Ucder Kopgl. Maj:ts Sekret. a mr MaA rr AR Mm AR BH MM -—