Uppmened ott förklara anledningen till hennes
vid förra ransakningstillfället gjorda uppgift, et!
kon först unger sin tjanstetid hos skomakaren Löl-
gren lä t känna Joban Eriksson, oaktadt efter hvad
hon ru vidgäått, hon reden året förut blifvit be-
kant med bonom, yttrade Anna, att då hon vid
förra förhöret inför domstolen ej erinret sig någon
pergon, som, undet det hen vistades hos hofslagsren
Kastling, sett henne tillssmmans med Eriksson,
hon ej ansett det vera af vigt att tillkännagifva,
att hon vid den tiden pjort hans bekanskep.
Emot protokollet för den 7 Augusti hade Anne
Bom ingen vidare anmärkning, än att hon för-
mälte, det de af Erikeson från Amanda Lundberg
tillgripne penningsr icke verit förvarade i någon
plånbok, utan legat lösa å den i fru Kafles kök be-
fintliga draglådan.
Eleven Israel Alin, nu tillstädes, berättede på
gifven anlednipg, att ban, som med Amanda Lund-
berg i lifstiden aftalat äktenskap och i följd deraf
esomoftast besökt henne, aldrig der påträffat Anna
Bom eller ens hört henne af Amanda omtalas. —
Ö:ver förslaget att flytia till statdrängen Jansson,
hade Amanda inhemtat Alins tanke. Tisdagen d.
24 sistl. April erhöll Alin afen slottskanslibetjent,
hvars namn han ej visste, underrättelse om mor-
det å Amanda L. I öfrigt kunde Alin ej lemna
någon upplysning i målet.
På fråga yttrade Anna Bom, att då hon vid nå-
got tilifällo besökt Amanda Lundberg, denna och
Alin uppehållit sig i fru Kafles egna rum, och att
gå Alin bortgick, Anna genom den öppen stående
dörren till köket, hvari hon befann sig, fått till-
fälle se honom, och hade hon förmodat, att Alin
jemväl bemärkt henne.
Efter kallelse hade, för att i målet vittna, sig in-
funnit enkan Brita Uppling; men som Uppling var
härstädes till frejäen obekant, samt betyg om bhen-
nes frejd ej nu fanns att tillgå, bief hon utan ed
hörd, hvarvid hon berättade: att till henne, som
sedan 3 år tillbaka kände Anna Bom, hvilken den
lider ungefär 2 månader bott hos enkan Uppling,
under det Arna Bom blef förlöst med barn, tisda-
gen d. 24 April innevarande år kl. omkring 7 på
morgonen ankommit Anna, klädd i svart klädninrg
och medförande ett knyte, hvartill omslaget utgjor-
des af en shawl, hvars färg enkan U. ej erinrade
sig. Anna framstöllde begäran, att under loppet af
ett par dagar blifva hyst sf enkan U., tilläggande
Anna, att hon efier denna tid ämnade fortfara i
sin tjenst vid Råsta, hvarifrån hon sadesig komma.
Som enkan U. ej h:de eget rum, utan bodde hos
en qvinna vid namn Cath. Marg. Fagerberg, hän-
viste bon Anna till denna. Huruvida Catb. Fa-
serberg biföll Annas begäran om husrum, kände
enkan U. icke; men imediertid qvarblef Anna och
erhöll, på fråga efter någon stunds förlopp, under-
rättelse af den til!lsammans med Cath, Fagerberg
soende muraren Lindqvist, om hvsrest enkan Löf-
Ivist bodde, hvilken Anna sade sig hafva för afsigt
tt besöka.
Enkan Uppling, som venligea tillbringar större
ielen af dagen tills framemot kl. 3 etler 4 efter-
niddagen borta, gick straxt efter Annas enkomst,
ch återvände först fram på etermiddagen, då Anne
ch Johanna Löfqvist vero der före henue. Anna,
om sade sig skola bivista spektaklet för aftonen,
våtog en röd sh.wl och en svart halsduk, hvaref-
er hon och Johanna aflägsnade sig. När enkar
J. morgonen derpå vandrade bort, hade Anna ön-
wu icke återkommit; men då den förra på efter-
niddagen kom hem, voro äter Anna och Johanna
söfqvist der tillhopa. De sade sig skola skrive;
nen om de sådant verkställde, visste enkan U. icke.
medan hor ej uppehöll sig i samma rum, som de.l
fven denna afton uppgaf sig Anna skola gå pål
pektaklet och esflägsnade sig jemte Johanna fram- i:
mot aftonen. Anna, som var borta jemväl dgen-l
a natt, träffade sedan enkan U. icke förr än bonj!
Lorsdogseftermiddagen d. 23 April anlände tilll:
emmet, då Anna Jäg sofvande på en irtummet be-l!
ntlig soffa. Om Anna tillbregte denna natt i Ca-l!
varina Fegerbergs bostad eller icke, förmådde en-l:
on U. icke draga sig till minnes. Dagen derpål)
ler fredagen yttrade Anna, att hon skulle begifval!
3 till stadens södra Malm, utan att dock uppgifval
ndemålet med denna sin vandring. När Annadåls
(6
q
6
t
vy
m dagen bortgick, visste enkan U. icke; men An-
a äterkom sednsre än enkan U. på efiermiddsgen
ch stannade qvar öfver netten. Lördagseftermid-
igen d. 25 April, sedan såväl enkzn U. som Ca-J!
arina Fagerberg uttryckt sin förundran deröfver
t Anna ännu icke begifvit sig till Råsta, gick
nna ut, f.r att, såsom hon sade, söka erhålla säll- 0
sp med någon till nämnde ställe. Efier någon d
ungs förlopp kom hon tillbaka, sade sig hafva på 9
äffat en bondqvinns, som lofvat benne få åka tillld
ästa, och vandrade bort, medtagande sina saker.j:
f dessa kunde enkan U. icke erinra sig hafva setvt I v
dra än en rödaktig ylleshawl, en rutig bomulls-lit
awiett, en brunsktig rock, en mausslinklädning n
svart klädning, en annen rödaktig shaw!och ena
art balsduk. Anna begagnade ständigt den svarta l!n
ädningen. I enkan U:s närvaro hade Anna vid!n
got tillfälle påtagit och likasom profvat den brun- sj
tica rocken, och då densamma befunnits för lång o
r Anna samt enkan U. deröfver yttrat förundran, H
mna segt att rocken derförinran varit upplegdju
dantiil. u
Nigon upplysning i öfrigt hade enkan U. icke
, lemna.
Enkan U:s berättelse vitsordedes i allo af Annals)
m.
Nu ytterligar ce förmanad och uppfordrad att till-liy
man fun efaiatan mad ntvicvandat af dan hamnt