Uppmened ott förklara anledningen till hennes vid förra ransakningstillfället gjorda uppgift, et! kon först unger sin tjanstetid hos skomakaren Lölgren lä t känna Joban Eriksson, oaktadt efter hvad hon ru vidgäått, hon reden året förut blifvit bekant med bonom, yttrade Anna, att då hon vid förra förhöret inför domstolen ej erinret sig någon pergon, som, undet det hen vistades hos hofslagsren Kastling, sett henne tillssmmans med Eriksson, hon ej ansett det vera af vigt att tillkännagifva, att hon vid den tiden pjort hans bekanskep. Emot protokollet för den 7 Augusti hade Anne Bom ingen vidare anmärkning, än att hon förmälte, det de af Erikeson från Amanda Lundberg tillgripne penningsr icke verit förvarade i någon plånbok, utan legat lösa å den i fru Kafles kök befintliga draglådan. Eleven Israel Alin, nu tillstädes, berättede på gifven anlednipg, att ban, som med Amanda Lundberg i lifstiden aftalat äktenskap och i följd deraf esomoftast besökt henne, aldrig der påträffat Anna Bom eller ens hört henne af Amanda omtalas. — Ö:ver förslaget att flytia till statdrängen Jansson, hade Amanda inhemtat Alins tanke. Tisdagen d. 24 sistl. April erhöll Alin afen slottskanslibetjent, hvars namn han ej visste, underrättelse om mordet å Amanda L. I öfrigt kunde Alin ej lemna någon upplysning i målet. På fråga yttrade Anna Bom, att då hon vid något tilifällo besökt Amanda Lundberg, denna och Alin uppehållit sig i fru Kafles egna rum, och att gå Alin bortgick, Anna genom den öppen stående dörren till köket, hvari hon befann sig, fått tillfälle se honom, och hade hon förmodat, att Alin jemväl bemärkt henne. Efter kallelse hade, för att i målet vittna, sig infunnit enkan Brita Uppling; men som Uppling var härstädes till frejäen obekant, samt betyg om bhennes frejd ej nu fanns att tillgå, bief hon utan ed hörd, hvarvid hon berättade: att till henne, som sedan 3 år tillbaka kände Anna Bom, hvilken den lider ungefär 2 månader bott hos enkan Uppling, under det Arna Bom blef förlöst med barn, tisdagen d. 24 April innevarande år kl. omkring 7 på morgonen ankommit Anna, klädd i svart klädninrg och medförande ett knyte, hvartill omslaget utgjordes af en shawl, hvars färg enkan U. ej erinrade sig. Anna framstöllde begäran, att under loppet af ett par dagar blifva hyst sf enkan U., tilläggande Anna, att hon efier denna tid ämnade fortfara i sin tjenst vid Råsta, hvarifrån hon sadesig komma. Som enkan U. ej h:de eget rum, utan bodde hos en qvinna vid namn Cath. Marg. Fagerberg, hänviste bon Anna till denna. Huruvida Catb. Faserberg biföll Annas begäran om husrum, kände enkan U. icke; men imediertid qvarblef Anna och erhöll, på fråga efter någon stunds förlopp, underrättelse af den til!lsammans med Cath, Fagerberg soende muraren Lindqvist, om hvsrest enkan LöfIvist bodde, hvilken Anna sade sig hafva för afsigt tt besöka. Enkan Uppling, som venligea tillbringar större ielen af dagen tills framemot kl. 3 etler 4 efterniddagen borta, gick straxt efter Annas enkomst, ch återvände först fram på etermiddagen, då Anne ch Johanna Löfqvist vero der före henue. Anna, om sade sig skola bivista spektaklet för aftonen, våtog en röd sh.wl och en svart halsduk, hvarefer hon och Johanna aflägsnade sig. När enkar J. morgonen derpå vandrade bort, hade Anna önwu icke återkommit; men då den förra på efterniddagen kom hem, voro äter Anna och Johanna söfqvist der tillhopa. De sade sig skola skrive; nen om de sådant verkställde, visste enkan U. icke. medan hor ej uppehöll sig i samma rum, som de.l fven denna afton uppgaf sig Anna skola gå pål pektaklet och esflägsnade sig jemte Johanna frami: mot aftonen. Anna, som var borta jemväl dgen-l a natt, träffade sedan enkan U. icke förr än bonj! Lorsdogseftermiddagen d. 23 April anlände tilll: emmet, då Anna Jäg sofvande på en irtummet be-l! ntlig soffa. Om Anna tillbregte denna natt i Ca-l! varina Fegerbergs bostad eller icke, förmådde en-l: on U. icke draga sig till minnes. Dagen derpål) ler fredagen yttrade Anna, att hon skulle begifval! 3 till stadens södra Malm, utan att dock uppgifval ndemålet med denna sin vandring. När Annadåls (6 q 6 t vy m dagen bortgick, visste enkan U. icke; men Ana äterkom sednsre än enkan U. på efiermiddsgen ch stannade qvar öfver netten. Lördagseftermidigen d. 25 April, sedan såväl enkzn U. som Ca-J! arina Fagerberg uttryckt sin förundran deröfver t Anna ännu icke begifvit sig till Råsta, gick nna ut, f.r att, såsom hon sade, söka erhålla säll0 sp med någon till nämnde ställe. Efier någon d ungs förlopp kom hon tillbaka, sade sig hafva på 9 äffat en bondqvinns, som lofvat benne få åka tillld ästa, och vandrade bort, medtagande sina saker.j: f dessa kunde enkan U. icke erinra sig hafva setvt I v dra än en rödaktig ylleshawl, en rutig bomulls-lit awiett, en brunsktig rock, en mausslinklädning n svart klädning, en annen rödaktig shaw!och ena art balsduk. Anna begagnade ständigt den svarta l!n ädningen. I enkan U:s närvaro hade Anna vid!n got tillfälle påtagit och likasom profvat den brunsj tica rocken, och då densamma befunnits för lång o r Anna samt enkan U. deröfver yttrat förundran, H mna segt att rocken derförinran varit upplegdju dantiil. u Nigon upplysning i öfrigt hade enkan U. icke , lemna. Enkan U:s berättelse vitsordedes i allo af Annals) m. Nu ytterligar ce förmanad och uppfordrad att till-liy man fun efaiatan mad ntvicvandat af dan hamnt