formfrågor, utan äfven, att det såväl i anseend till den bfliga diskussion, som någon tid före gått om Regeringens åsigter i denna fråga, så som bestämmande dess politiska system i all mänhet, som för kommitteens arbete serskildt måste just nu gifva en ökad praktisk betydels åt allt som kan bidraga stt göra allmänheter närmare bekant med Regeringens tänkesätt der om; när man vidare känner, buru mycket ta del träffat Postitidningen för vissa utflygter, som den ansetts göra på egen h:nd, och när allan ledning är att förmoda, att något steg icke länesedan blifvit taget för att göra ett slut på etta färbållande, hvarom till och med publiken i en hastig vändning råkade få en liter kunskap genom det intressanta yttrande. som : glädjen l-pp ur Dagligt Allehands, att muxlå sel nu lärer blifvit påsott på Posttidningen: när man slutligen tager i betraktande Positidningens utgifvares kända personliga skap!ynne, som kan hafva andra goda egenskaper, men är absolut renons på politisk sjelfständighet; när man, säga vi, eftersinnar allt detta, så miste det antagas såsom nära nog omöjligt, att Posttidningens red., i ett så vigtigt ögonblick och med sådana nyligen passerade antecedentia, skulle, utan att hafva blifvit serskildt anmodad eller fått högvederbörligt tillstånd, vågat frzmträda med ett slags formlig förklaring å Regerivgens vägnar i sjelfva den politiska lifsfrågan, och detta på ett sätt, som omfattar såväl sjelfva Regeringens synpunkt och plan för represen!ationsreformens behandling från Regeringens sida i dess nuvarande stadium, som en otvetydig opinionsyttring i den mest afgörande delen af hufrudsaken, nemligen de hufvudgrunder för valrätten, hvarom partierna egectligen tvistat. Det är således i främsta rummet mer än sannolikt, att de i artikeln förekommande orden: v)vi tro nemligen för vår del, och utan att det ringoste veta, huruvida denna åsigt delas af regeringens — — endast utgöra ett af dessa talesätt, som ej sällan användas i andra fänders statstidningar, då vederbörande vilja göra en åsigt gällande eller meddela ett tillkännagifvande af egna tankar, hvarföre sådane meddelanden också pläga kalas halfofficiella; samt att den ifrigavarande artikeln verkli en utgör ett politiskt manifest från regeringens s:da, och hvilket, så betraktadt, i anseende till sitt innehåll torde vara ett af de märkligaste dokumenter, som emarerat till allmänbeten under den nuvarande regeringens tid. Vi skole straxt förklara detta närmare. Man kan icke neka att ifrågavarande artikel är sammansatt med en ganska stor diplomatisk talang, så till vida, som dess syftemål är att på en gång söka hos läsaren bibehålla den föreställningen, att regeringen iakttagit och fortarande iakttoger neutralitet eller partifrihet irepresentationsfrågan, men likväl på samma gång! gör slag i saken i ett länseende, som länge utgjort ett föremål för tvister och gissningar. Det yttras nemligen på ett ställe i artikeln, att det enda bvaraf man skulle kunna draga prågon bestämd slutsats om regeringens opinion! pi frågan, äro de åsigter, som innefartas i b. e. pjustitieministe ns tal vid öppnandet af kommitlteens öfverlåggningar; men af detta tal kunna dock inga andra slutsatser bestämdt pdragas, än satt regeringen icke är anhängare j af den radikala riktning, uti hvilken de all-l männa valen blivit yrkade; och längre ned, att man är på god väg att komma if ån 4840 vårs representationsförslag och de åsigter, com igga till grund för detsamma. Vi skulle tro, att det är svårt nog, att på! en gång göra en mera tydlig förklaring. Huru man än må läsa de förestående meningarna, . som naturligtvis äro uppställda i så lena ordalag som möjligt, så kunna de icke tydas på annat sätt, än att vederbörande bestämdt (tilll. yttermera visso har till och med sjelfva detta ord blifvit begagnadt) förklarat, att de åsigter, som lågo till grund för 4840 års representationsförslag, och hvilka kallas radikala, ickel gillas af regeringen, tamt i och med detsamma; tillkännagifvit den önskan, ztt dessa åsigter ejl; måtte läggas till grund för representationskom-s mi:teens arbeten. Aftonbladet har nyligen, il sjunde brefvet till land:orten (i lördagens num-l: mer) ådagalagdt, att dessa åsigter, i synnerhet! t ( l 1 med den modifikation, som de erhöllo uti det förslag, som utarbetades af mreformvänpernas sällskap, men som hvilade på samma hufvudgrund med 4840 års förslag, innefatt:de högst betydliga inskränkningar i den radikala princi-l: pen för medborgares rätt att deltaga i repre-!c sentantvalen. Då nu imedertid detta reform-t vännernas för-Jag var det, som bade majorite-lr ten för sig vid slutet af sista riksdagen, så kan !a man icke heler af Posttidningens nyss nämnda l: uttryck: den radikala riktning uti hvilken delt allmänna valen bifv:t yrkade,, draga annanjir gutsats, än att regeringen äfven anser riktnin-s gen af detta förslag, hvilken sednast yrkadesp,s vara för mycket rad:kal. Detta antagande un-!f lerstödjes visserligen äfven af många andra fö-!s regående omständigheter, såsom af br statsrådet t Silfverstolpe: förklaring på riddarhuset vid förra riksdagen, 2f de önskningar som underhand yttrades från regeringens sida, att refo: mvännernas förslag icke måtte komma till votering il.