formfrågor, utan äfven, att det såväl i anseend
till den bfliga diskussion, som någon tid före
gått om Regeringens åsigter i denna fråga, så
som bestämmande dess politiska system i all
mänhet, som för kommitteens arbete serskildt
måste just nu gifva en ökad praktisk betydels
åt allt som kan bidraga stt göra allmänheter
närmare bekant med Regeringens tänkesätt der
om; när man vidare känner, buru mycket ta
del träffat Postitidningen för vissa utflygter, som
den ansetts göra på egen h:nd, och när allan
ledning är att förmoda, att något steg icke län-
esedan blifvit taget för att göra ett slut på
etta färbållande, hvarom till och med publi-
ken i en hastig vändning råkade få en liter
kunskap genom det intressanta yttrande. som :
glädjen l-pp ur Dagligt Allehands, att muxlå
sel nu lärer blifvit påsott på Posttidningen:
när man slutligen tager i betraktande Positid-
ningens utgifvares kända personliga skap!ynne,
som kan hafva andra goda egenskaper, men är
absolut renons på politisk sjelfständighet; när
man, säga vi, eftersinnar allt detta, så miste
det antagas såsom nära nog omöjligt, att Post-
tidningens red., i ett så vigtigt ögonblick och
med sådana nyligen passerade antecedentia, skul-
le, utan att hafva blifvit serskildt anmodad el-
ler fått högvederbörligt tillstånd, vågat frzm-
träda med ett slags formlig förklaring å Re-
gerivgens vägnar i sjelfva den politiska lifsfrå-
gan, och detta på ett sätt, som omfattar såväl
sjelfva Regeringens synpunkt och plan för re-
presen!ationsreformens behandling från Rege-
ringens sida i dess nuvarande stadium, som en
otvetydig opinionsyttring i den mest afgörande
delen af hufrudsaken, nemligen de hufvud-
grunder för valrätten, hvarom partierna egect-
ligen tvistat.
Det är således i främsta rummet mer än
sannolikt, att de i artikeln förekommande or-
den: v)vi tro nemligen för vår del, och utan
att det ringoste veta, huruvida denna åsigt de-
las af regeringens — — endast utgöra ett af
dessa talesätt, som ej sällan användas i andra
fänders statstidningar, då vederbörande vilja
göra en åsigt gällande eller meddela ett till-
kännagifvande af egna tankar, hvarföre sådane
meddelanden också pläga kalas halfofficiella;
samt att den ifrigavarande artikeln verkli en
utgör ett politiskt manifest från regeringens
s:da, och hvilket, så betraktadt, i anseende till
sitt innehåll torde vara ett af de märkligaste
dokumenter, som emarerat till allmänbeten un-
der den nuvarande regeringens tid.
Vi skole straxt förklara detta närmare.
Man kan icke neka att ifrågavarande artikel
är sammansatt med en ganska stor diplomatisk
talang, så till vida, som dess syftemål är att
på en gång söka hos läsaren bibehålla den fö-
reställningen, att regeringen iakttagit och forta-
rande iakttoger neutralitet eller partifrihet ire-
presentationsfrågan, men likväl på samma gång!
gör slag i saken i ett länseende, som länge ut-
gjort ett föremål för tvister och gissningar.
Det yttras nemligen på ett ställe i artikeln,
att det enda bvaraf man skulle kunna draga
prågon bestämd slutsats om regeringens opinion!
pi frågan, äro de åsigter, som innefartas i b. e.
pjustitieministe ns tal vid öppnandet af kom-
mitlteens öfverlåggningar; men af detta tal
kunna dock inga andra slutsatser bestämdt
pdragas, än satt regeringen icke är anhängare j
af den radikala riktning, uti hvilken de all-l
männa valen blivit yrkade; och längre ned,
att man är på god väg att komma if ån 4840
vårs representationsförslag och de åsigter, com
igga till grund för detsamma.
Vi skulle tro, att det är svårt nog, att på!
en gång göra en mera tydlig förklaring. Huru
man än må läsa de förestående meningarna, .
som naturligtvis äro uppställda i så lena orda-
lag som möjligt, så kunna de icke tydas på
annat sätt, än att vederbörande bestämdt (tilll.
yttermera visso har till och med sjelfva detta
ord blifvit begagnadt) förklarat, att de åsigter,
som lågo till grund för 4840 års representa-
tionsförslag, och hvilka kallas radikala, ickel
gillas af regeringen, tamt i och med detsamma;
tillkännagifvit den önskan, ztt dessa åsigter ejl;
måtte läggas till grund för representationskom-s
mi:teens arbeten. Aftonbladet har nyligen, il
sjunde brefvet till land:orten (i lördagens num-l:
mer) ådagalagdt, att dessa åsigter, i synnerhet!
t
(
l
1
med den modifikation, som de erhöllo uti det
förslag, som utarbetades af mreformvänpernas
sällskap, men som hvilade på samma hufvud-
grund med 4840 års förslag, innefatt:de högst
betydliga inskränkningar i den radikala princi-l:
pen för medborgares rätt att deltaga i repre-!c
sentantvalen. Då nu imedertid detta reform-t
vännernas för-Jag var det, som bade majorite-lr
ten för sig vid slutet af sista riksdagen, så kan !a
man icke heler af Posttidningens nyss nämnda l:
uttryck: den radikala riktning uti hvilken delt
allmänna valen bifv:t yrkade,, draga annanjir
gutsats, än att regeringen äfven anser riktnin-s
gen af detta förslag, hvilken sednast yrkadesp,s
vara för mycket rad:kal. Detta antagande un-!f
lerstödjes visserligen äfven af många andra fö-!s
regående omständigheter, såsom af br statsrådet t
Silfverstolpe: förklaring på riddarhuset vid förra
riksdagen, 2f de önskningar som underhand yt-
trades från regeringens sida, att refo: mvänner-
nas förslag icke måtte komma till votering il.