CHINAS CIVILISATION I NIONDE ÄRHUN:
DRADET.
Man har betviflat chinesernas uppgift att de
rag statsskick befanns ungefär lika utbildadi föl
4000 år sedar, som nu; nyligen bar den likvä
bekräftats genom åtskilliga arabiska skriftstillar.
från den tiden, hvilkas arbeten bli!vit utgifn:
på originalspråket af hr Reinaud, professor :
arabiskan i Peris, efter bandssriter i kongl
bibliothekst derstädes. Det ena bland dessa ar-
beten är en resbeskrifniog af en arabisk köp-
man Suleiman, hvilkea ir 257 efter hegire
(854 efter vir tidräknipg) besökte Indien och
GCain2; det andra är ea dervid fogsd ramling
anmärkningar och upplysningar af en avabik
geograf Abu Seid Hassan från Syraf vid peri
ska viken, och ett tredje är en berättese a!
Iba Wabsb, en Mohameds aniförvandt, hvilken
år 870 flydde till China, rär Biscora bade blit
vit förstördt.
Suleixzans beskrifningar angå bufvud akliger
hvad som kunde intreera honom som köpmar
och resande. Sålunda berättar han ait penning:
lån i China afslutzdes garom ömsesidiga kontrak-
ter, hvaraf låntagaren och långifvaren utfärdade
ett hvardera; att bankruttörer måste noggrann!
up,gifra sin stat och str.ffades med bastosnad
om något af tillgångarna förhermbgades; att de-
positärer af cessionant: gods, som förhemligade
något deraf, straffades till lifvet, och att om er
cessionant saknade alle tillgångar, så ägde ban: