CHINAS CIVILISATION I NIONDE ÄRHUN: DRADET. Man har betviflat chinesernas uppgift att de rag statsskick befanns ungefär lika utbildadi föl 4000 år sedar, som nu; nyligen bar den likvä bekräftats genom åtskilliga arabiska skriftstillar. från den tiden, hvilkas arbeten bli!vit utgifn: på originalspråket af hr Reinaud, professor : arabiskan i Peris, efter bandssriter i kongl bibliothekst derstädes. Det ena bland dessa arbeten är en resbeskrifniog af en arabisk köpman Suleiman, hvilkea ir 257 efter hegire (854 efter vir tidräknipg) besökte Indien och GCain2; det andra är ea dervid fogsd ramling anmärkningar och upplysningar af en avabik geograf Abu Seid Hassan från Syraf vid peri ska viken, och ett tredje är en berättese a! Iba Wabsb, en Mohameds aniförvandt, hvilken år 870 flydde till China, rär Biscora bade blit vit förstördt. Suleixzans beskrifningar angå bufvud akliger hvad som kunde intreera honom som köpmar och resande. Sålunda berättar han ait penning: lån i China afslutzdes garom ömsesidiga kontrakter, hvaraf låntagaren och långifvaren utfärdade ett hvardera; att bankruttörer måste noggrann! up,gifra sin stat och str.ffades med bastosnad om något af tillgångarna förhermbgades; att depositärer af cessionant: gods, som förhemligade något deraf, straffades till lifvet, och att om er cessionant saknade alle tillgångar, så ägde ban: