STOUT OLE
De i dag ankomna utländska poster medför-.
de tidningar från Paris af d. 46, från London
af d. 47, och från Hamburg af d. 20 d:nnes.
PORTUGAL.
Underrättelserna ifrån Lissabon af d. 7 den-
nes läto åter gynnsamt för Droitningens sak.!
Regeringens trupper bade dagen förut utryckt
vägen till Coimbra, under marskalken Sil-
danhas befä!, hvilken till belöning för sitt nit
lärer biifvit upphöjd till Hertig. Innan ut-
marchen bölls revy af Drottaingen och Konun-
gen, och Saldanha sökte i ett tal att upplifva
truppernas mod. Dessa hade väl temligen myc-
ket artilleri, men utgjorde icke fullt 4000 man.
Att några detzcherade från Saldanhas korps sla-
git en insurgentbop vid Cintra, bestyrkes.
Efter dessa berättelser, skulle det äfven se
dåligt .ut i Oporto. Mynningen af Douro sä-
ges vara blokerad, affirerna i stockning, pö-
beln regera, 0. 8. v. General Schwalbach sä-
ges icke hafva lidit något, utan skulle d. 7
börja att beskjuta Evora. Hans fördel öfver
en liten insurgentbop från Algarbien säges bafva
betagit lusten hos folket, att strida mot de kung-
liga trupperna. Äfven fö säkras, att regerin-
gen fått ett lån i Paris af en half millioa pund
sterling, samt att spanska regeringen lofvat un-
derstödja den med sina trupper.
fFDeremot äro de flera dagar sednare berät
telserna från Oporto aldeles icke förenliga här-
med. Sa da Bandeira har slagit regeringens
trupper, som under C:zal marcherat mot s:a-
den. Innevånsrne af Cacilbas ccb Almada hafva
anslutat sig till insurgenterna. Das Antas sted
vid Cadaval, med dessas bufvudstyrka.
Ifrån Lissabon skrifves urder d. 40 den., att
eng. öfversten Wy!de bade dit antändt och haft
audiens bos Drottningen; att Konungen ej
marcherat med trupperna, såsom man väntat
sig, utan återvändt med Drottningen till palat-
set. Costa Cabral skall blifvit nämnd till por-
tusisisk minister i Madrid.
- Imedlertid äro de medi ställningen bättre be-
kante af den reeningen, att så vida Saldanha
håller sig qvar i ställningen vid Torra Vedras
cch Essabon icke förklarar sig motregeringen,
torde insurgenterna ice våga sig emot honom;
men att de säkert besegra honom, om han vå-
gar framträrga genom bergpissen på vägen till
Leirie.
SPANIEN.
Franska ambissadören grefve Bresson hade
besvörat sig bos ministeren öfver tidningen
Tiempo, hvilten, såsom bekent är, blottat hans
bandlingssätt ij giftermålsangelägenhelersa samt
klandrat fravska inflytelsen, och ministeren hede
ådragit generalprokuratorn at åtala bladet, äf-
vensom alla blid som eftertryckt detsamma.
Domsto en förklarade lkkväl denne obehörig; at
föra en sådan talan och deivid tros saken af-
stadna.
FRÅNERIKE.
Franska oppositionspressen har med sin gamla
bitterbet mot England ru åter utbrutit mot
engelska regeringer, för det att den söker att
på diplomatisk väg media i Portugal, hvilket
kailas ett land, som hvarken vet att regera sig
eller att uppresa sig, och vill att franska ka-
binettet skall intervenera i dessa angelägen-
heter.
Den helministeriella tidningen La Pressen
säger öppet, att en intim alliars emellan Frank-
rike, Ryssland och Förenta Staterna är framti-
dens politik, för att befria Europa och störta
England. Det är också den tanka, som pinar
Storbritznnien.
Franska trupper samlas alltmer vid schweit-
ziska gränsen. Nu är gränsen till Bern och
Basel lika så trångt innesluten, som gränsen
mot Genf.
Man förvånas öfver den taktiösa och oskick-
liga ton, som de ministerielia bladen föra emot
prinsessans af Modena person, under deras be-
mödeanden att betaga giftermålet med hertigen
af Bordeaux all vigt. Det sista kunde väl lätt
bevisas, utan att glömma grannlagenhetens for-
dringar. Detta obetänksamma förfarande visar
ju, att saken gåll vissa mera till bjertat, än det
Pehötves, och ingifver legitimisterna ett nytt
mod, som eljest hade biott framkallat franska
folkets åtlöje. Men lärer väl ej numera kunna
köpa sg till dess thron, för italienska dukater.
Det påstis nu, att i anledning af åtskilliga
tidens tilldragelser, planen att framlägga dota-
tions-lagen öfvergilvits. De financiella sakerna
blifva dessutom rätt kinkiga vid nästa kammar-
session, och isynnerhet lärer ministeren för
allmänna arbetena komma att stå hårdt.
4 STORBRITANNIEN.
Ministeren söker närma sig de moderata To-
VR RR I PR RE MT IL AR ÄRR RR