STOUT OLE De i dag ankomna utländska poster medför-. de tidningar från Paris af d. 46, från London af d. 47, och från Hamburg af d. 20 d:nnes. PORTUGAL. Underrättelserna ifrån Lissabon af d. 7 dennes läto åter gynnsamt för Droitningens sak.! Regeringens trupper bade dagen förut utryckt vägen till Coimbra, under marskalken Sildanhas befä!, hvilken till belöning för sitt nit lärer biifvit upphöjd till Hertig. Innan utmarchen bölls revy af Drottaingen och Konungen, och Saldanha sökte i ett tal att upplifva truppernas mod. Dessa hade väl temligen mycket artilleri, men utgjorde icke fullt 4000 man. Att några detzcherade från Saldanhas korps slagit en insurgentbop vid Cintra, bestyrkes. Efter dessa berättelser, skulle det äfven se dåligt .ut i Oporto. Mynningen af Douro säges vara blokerad, affirerna i stockning, pöbeln regera, 0. 8. v. General Schwalbach säges icke hafva lidit något, utan skulle d. 7 börja att beskjuta Evora. Hans fördel öfver en liten insurgentbop från Algarbien säges bafva betagit lusten hos folket, att strida mot de kungliga trupperna. Äfven fö säkras, att regeringen fått ett lån i Paris af en half millioa pund sterling, samt att spanska regeringen lofvat understödja den med sina trupper. fFDeremot äro de flera dagar sednare berät telserna från Oporto aldeles icke förenliga härmed. Sa da Bandeira har slagit regeringens trupper, som under C:zal marcherat mot s:aden. Innevånsrne af Cacilbas ccb Almada hafva anslutat sig till insurgenterna. Das Antas sted vid Cadaval, med dessas bufvudstyrka. Ifrån Lissabon skrifves urder d. 40 den., att eng. öfversten Wy!de bade dit antändt och haft audiens bos Drottningen; att Konungen ej marcherat med trupperna, såsom man väntat sig, utan återvändt med Drottningen till palatset. Costa Cabral skall blifvit nämnd till portusisisk minister i Madrid. Imedlertid äro de medi ställningen bättre bekante af den reeningen, att så vida Saldanha håller sig qvar i ställningen vid Torra Vedras cch Essabon icke förklarar sig motregeringen, torde insurgenterna ice våga sig emot honom; men att de säkert besegra honom, om han vågar framträrga genom bergpissen på vägen till Leirie. SPANIEN. Franska ambissadören grefve Bresson hade besvörat sig bos ministeren öfver tidningen Tiempo, hvilten, såsom bekent är, blottat hans bandlingssätt ij giftermålsangelägenhelersa samt klandrat fravska inflytelsen, och ministeren hede ådragit generalprokuratorn at åtala bladet, äfvensom alla blid som eftertryckt detsamma. Domsto en förklarade lkkväl denne obehörig; at föra en sådan talan och deivid tros saken afstadna. FRÅNERIKE. Franska oppositionspressen har med sin gamla bitterbet mot England ru åter utbrutit mot engelska regeringer, för det att den söker att på diplomatisk väg media i Portugal, hvilket kailas ett land, som hvarken vet att regera sig eller att uppresa sig, och vill att franska kabinettet skall intervenera i dessa angelägenheter. Den helministeriella tidningen La Pressen säger öppet, att en intim alliars emellan Frankrike, Ryssland och Förenta Staterna är framtidens politik, för att befria Europa och störta England. Det är också den tanka, som pinar Storbritznnien. Franska trupper samlas alltmer vid schweitziska gränsen. Nu är gränsen till Bern och Basel lika så trångt innesluten, som gränsen mot Genf. Man förvånas öfver den taktiösa och oskickliga ton, som de ministerielia bladen föra emot prinsessans af Modena person, under deras bemödeanden att betaga giftermålet med hertigen af Bordeaux all vigt. Det sista kunde väl lätt bevisas, utan att glömma grannlagenhetens fordringar. Detta obetänksamma förfarande visar ju, att saken gåll vissa mera till bjertat, än det Pehötves, och ingifver legitimisterna ett nytt mod, som eljest hade biott framkallat franska folkets åtlöje. Men lärer väl ej numera kunna köpa sg till dess thron, för italienska dukater. Det påstis nu, att i anledning af åtskilliga tidens tilldragelser, planen att framlägga dotations-lagen öfvergilvits. De financiella sakerna blifva dessutom rätt kinkiga vid nästa kammarsession, och isynnerhet lärer ministeren för allmänna arbetena komma att stå hårdt. 4 STORBRITANNIEN. Ministeren söker närma sig de moderata ToVR RR I PR RE MT IL AR ÄRR RR