des lättast antända, en inrätining, som ur hvarj syppunkt synes mig fullkomlig. Nödvändighe tea förde äfven här till upptäckten af en så dan apparat. Bolaget miste årligen betala fler: tusende dollars i ersättning för uppbrända bom ull-balar, det utfäste derföre premier och an ställde sjelf förrök så länge tills problemet slut ligen hanna lösas Den utströmmande ånga går liksom hittills genom skorstenen och åsted kommer det nödvändiga draget (draught), gui storta och de brinnande trädflisorne deremo ledas genom ett särskildt lufttomt rum, hvares de nedfalla; skorstencns öppning är betäckt mec ett nät af jerntråd; om aftnarne uttagas u bvarje lokomotiv några kubikfot nedfallna kol och af hvilka: mängd man först riktigt lär bedöma faran, när man betänker att alla dess kol vanligtvis glöda då de utströmma ur skor stenen. I aderton månader har denna appara blifvit använd under den 30:1e breddgraden: glödande himmel; bomull cch andra varor fö ras i de öppna v2gnarne, och ännu har inger brandskada inträffat. Jag tar sjelf färdats basan sju gånger natt cch dag, samt övertyga mig om apparatens fullkomliga ändamålsenlighe Meddelandet häraf är således att betrakts som ett vigtigt bidrag tll mina föregiende be rätte!ser i det a ämne. I rikenskaperna för underhållskostnaden 2 Pctersburgerbanan för det förflutna året (1838 finner man upptagne 88,037 rubel 38 kopek såsom utgina för lokomotivernas eldning; denn: -umma, fördelad på 87,500 werst, lemnar er ubel för hvarje af lokomotiven tillryggalagc werst. Enligt hittills vunnen erfarenbet, erfordras 4 pud stenko!, hvilket kostar 65 kop. i Petersburg, för hvarje werst som en lokomotif med sitt vagntåg tillryggalägger; härtill kommer vidare utgifterna för ved till cisternernas uppvärmning. Lokomotiverna i Amerika erfordra deremot en cord eller 428 kubikfot ved, merändels af barrskog, för en vägsträcka a! 40 eng. mil eller 60 werst, ehuru banorna, enligt hvad jag förut anfört, ega vida starkare stigving och skarpare krökningar än de europeiska banorna. En famn björkved af 63 kubikfot kostar i Petersburg på sin böjd 8 rubel, följaktligen kan man bestrida brännmaterialen med 26?, kopek per werst. Om under loppet af ett år 600,000 resande färdas banan i beta dess längd, så blir antalet af werst, som tillryggalä?ges af 6 !okomotiver, 124 000. Skulle nan således genom ytterst god hushållning förbruka stenkol till blott 65 kopek i stället ör 4 rubel per w:rst, så uppgår bkväl besparipgen af brännma:eriel, då man använder ved, till 47 500 rubel årligen. Att införandet af lokomotiver och vagnar efter amerikansk konstruktion skulle beiydliger minska reparationskostnaderna, har jag i mina föregående berättelser redan ådagalagt. Endast senom antegandet af nu anförde förbättringar kunna Petersburgerbanars aktier komma i åtpjutande af den här ovan för densamma beräknade dividend af 40 procent. och sedan jag nu vunnit noga kännedom af härstädes förvörfvade rön och upptäckter, dreger jag icke i betänkande, att för nästivsundande tre år es bjuda aktieegarne en dividend af 40 procent årligen, att dessutom årligen erlägga 90,000 rubel för ränta och amortissement af lånet, samt att på min egen bekostnad anskaffa och såsom reserv tillhandahålla ett vagntåg från Amerika, bestående af en lokomotiv samt resvagnar med 400 säten. Vill direktionen det oaktadt förvalta banan medelst en egen styrelse, så är jag icke dess mindre villig att gå den tillhanda med alla de upplysningar min kär förvärfvade erfarenhet kan åstadkomma, och öfver hufvud med alla mina krafter medverka till befrämjandet af ett företag, hvilket jag anser i hög grad nyttigt, och till hvars utförande en betydtig del af kapitalet blifvit tillskjutet af aktieegare i Tyskland, på grurd af deras för mig bafde förtroende. Nyttan af Zarskoe-Selo-banans anläggning är för ryska riket vida fördelaktigare, än för deruti intresserade sktieegare; ty banan blir i det städse föränderliga klimatet omkring Petersburg, vafbrutet begagnad både sommar och vinter, resorna hafva est rum i den starkaste köld och let häftigaste enöfall, och en hvar skall lätt ifvertyga sig om mryttan och utförbarheten a! lenna nya kommunikation. Ett så gynnsamt resultat verkade, att det förslag till en jernväg meilan Petersburg och Moskau, som jag för re år sedan uppgjorde, finner allt mer och ner understöd, och för närvarande gifves väl å personer i Ryssland och ingen utom landet, om känner rörelsen mellan Petersburg och Moskau, hvilker ej är öfvertygad om nyttan ch nödvändigheten af denna jernväg. Petersur,s folkmängd uppgår till 470,000 och Moskau ra mER AnA Ra 7 oo oh