NU TIStär CIELCNS DUIUA BCRIUS IH
De lagrar vissna ej, som dina skurna,
Men länge dröjer, förrn det himlaburna
Sig speglar i en själ, så hög som din. a
— Då just nu näringsfrihelsf: ågan är un
der diskussion i konseljen, kunna några under
rättelser om de industriella förhållanderna I
det utan skyddstull bestående Sci weizicke var:
utan intresse, utan tvertom af lugnande egen-
skap för alla dem, hvilka torde vara uppskräm.
da af häfdvunna, falska föreställmnpgar. Det äl
ett anförande, som vid en sammankomst i den
Fransyska föreningen för handelsfriheten biifvit
afgifvet af en hr Wotowski, och hvaruti, blanda
annat, förekommer följande:
Under vissa bestämmelser eiler inskränknir-
gar har Schweiz antagit den fria handelsprinci-
pen. Ett folk af 2,000,000 menniskor lefver
under den, alltsedan kontinentalsystemets fall,
utan att de mörka spådomar inträffat, hvilka
man afsigtligt i Frankrike utkastade, d. v. s.
utan att industrien i Schwez gått under eller
blifvit förqväfd. Tvertom, är Schwez starkt,
dess industri full af lif och rörligbet i omsätt-
ning, och tillhör nu de stater, hvars konkur-
rens icke behöfver något beskydd.
Då man talar om de faror, hvarför mnärin-
garne blottställas genom förbudens upphäfvar de,
så börjar man vanligtvis i första rummet med
bomullsindustrien. Då kontinentalförbudet upp-
börde, fruktade utan tvifvel fabrikanterna i
Schweiz för en öfversväraning medelst den en-
gelska konkurrensen. Men hvad har inträffat?
Med mod cch ihärdighet hafva Schweizarne ej
allenast bekämpat och vetat hålla den brittiska
industrien stången,, som man säger, men äf-
ven mångfaldigt besegrat den, utan att en gång
hafva begärt en skyddstull. Garnfabritationen
i Schweiz är sedan 4845 mångdubblad, och
räknar nu 700,000 spindlar. Ena enda tillver-
kare, br Kunz, her 420,000 sådana i sin fa-
brik. Vid bokslu!et sistlidet år skall han, en-
ligt tillförlitlig uppgift, hafva hajt en vinst af
mer än en million.
Uian skyddstull har Schwez etablerat och
kultiverat flera dylika industriella näringsgrenar
med framgång. Till och med sidenfabriksindu-
strien, Frankrikes stolthet, drifves i Zärich med
framgång, och det så, att de lättare Schweizer-
tygen och sidana, hvilka icke hafva anspråk på
att täfla med den finare fransyska smaken, ut-
öfva en ganska allvarsam medtäflan på neutrala
handelsplatser.
Schweiz har intet jern, utan måste kemta
det. Det har icke stenkol, utan införskrifver
det från Frankrike. Det är ett från hafvet full-
komligen afskildt land, utan att känna skepps-
fartens fördel. Oaktadt allt detta, verkställes
eller bygges på hr Eschers machinbyggnads-
etablissement i Schweiz till och med ångrartyg,
och det med mycken framgång. Å denna verk-
stad förfärdigar man ett stort zntal af verktyg
för bomulls- och linnespinnerierna, äfvensom
illa slag af hydrauliska machiner, hvilka i
Schweiz äro i starkt bruk. Alla finna god af-
ättning, ty man känner deras förträfflighet,
,ch ingenstädes fruktar min mera för den brit-
tiska konkurrensen. i
Handväfveriet har, såsom bekant, råkat i
rångmål genom meachinvälveriet. Kanton S:t
Fallen, som räknar de fleste välfvare, har lik völ
örstått att genom uppfinningsförmåga och före-;
agsamhet undandraga sig skadan deraf. Hand-
väfvarena hafva låtit de släta väfvarne hem-
alla till machinväfvarne, och bemäktigat sig de
asonerade, som de andra ej kunna göra efter.
Väfvarena i Schweiz förväfva nu mera än förr,
inska icke välveriets enkla tider tillbaka. Det
ir endast företagsamhetens frihet, hvilken har
ill följe så helsosamma framsteg. Der okun-
vigheten beskyddas, blir okunnigheten per-:
nanent.n
ARD TD TCR NU TÄDERAUTA UT ATEPDRHA al