ee 9 NK
TIONDE BERÄTTELSEN.
Cop May i New Yersey d 29 Juli 1839.
Min sista berättelse från Circinnati ionehåller
Jen skildring af de belgiska jernvägarne, samt
en jemörelse mellan dem och de nordameri-
Ikanska; i denna berättelse skall nu följa en
framst-lriog af jernvägsväsendets framsteg in-
Jom de öfriga delarne af Europa, jemte en jem-
klarade dem, att jag ansåg en jernväg, så väl i
före!se mellan dem cch härvarande jernvägar.
1) Jernvägarne i Österrike.
Den första jernväg, som anlades i Österrike,
till fortskaffande af resande och varor, är den
meilan Moldau och Donau, eller från Bredweis
till Linz; anledningen härtill var de under-
bandlingar, som inleddes af fullmäktige från de
tio E!bestaterna, och hviika ful!mäktige, i följd
af Wienerkongress-akten, sammanträdde 1819 i
Dresden, der de afslutade en konvention angå-
ende skeppsfartens reglerande på Elbefloden.
Den fria skeppsarten på E:b2 började år 4824,
och kommissionen i Dresden hade, före sin
upplösning, vindt sig till Österrikiska regerin-
gen med ansökan om, att densamma ville re-
glera skeppsferten från Moldau till Bredweis,
och derifrån 2nlägga en kanal eller jernväg
ända till Donau, hvarigenom en varutrafik e-
mellan Hamburg till Donau skulle kunna åstad-
kommas. År 4822 blef jaz af dervarande pre-
sidenten i ,Commerz Hofstelle uppmanad att
ställa mig i spetsen för företaget, samt började
genast de nödiga lokalundersökningarne af trak-
ten. Jag begaf mig derefter till England, för
att derstädes rådföra mig öfver bista planen,
buru en jernväg skulle kunna anläggas öfver
de mellan Moldau och Donau befintliga berg,
hvilka på ena sidan hafva 4000 och på den
acdra 1500 fots höjd. De engelska ingeniörer-
na voro då uteslutande af den meningen, att
alla jernvägar i bergstrakter borde afdelas i
horisontela eller nästan horisontela sträckor,
me!lan hvilka branta sneda planer anlades, till
hvilka serskilda stationära ångmachiner (Statio-
nary Steam engir.es) borde begagnas. Jag för-
anseende till bufsvudgrunden för dess anläggning,
som dess ändamål, blott såsom en god artificiel
väg, och kunde således i intet fall medgifva
antagandet af de sneda plansrna, men mina å-
sigter billigades af ingen i England.
Jag återvände i Nov. 4822 från England, lät:
under de tvenne påföljande åren företaga alla
nödvändiga nivelleringar, och erhöll d. 7 Sept.
1822 af dåvarande Hans Maj:t Kejsar Frans I
ett personligt privilegium till byggande och be-!
drifvande af en jernväg mellan Mold:u och j
Donau. I Mars 4823 bildade jag i Wien ett
bolsg på aktier, samt ledde och fulländade mot
slutet af 4828 bygsnaden af de första 359 en-
gelska milen från Bredweis till bergens af:kär-
ningspunkt. Grunderna för anläggningen af den-
na vägsträcka voro, att icke antaga någon stör-
re stigning än 4,190, eller 44 fot pr engelsk
ril, derjemte ingen mindre krökningsradie än
600 österrikiska eller 622 engelska fot, samt.
vidare att icke förlora någon redan bestigen !
höjd. Då vägen företrädesvis var beräknad för
salttran: porten, så bestod den öfre beläggningen
af platta skenor, hvilka voro fastnaglade vid lj
trädunderlaget, och det antagna maximum afl:
stigandet grundade sig på, att vagnarne, enligt
den brukliga konstruktionen, efter stigandet
uppöre, de skulle af sig sjelfva löpa utföre på
de platta skenorna. Om hösten 1828 öpprades
denna sträcka af 39 mil, och bedrefs, enligt
förut fattadt beslut, med hästkraft.
Så klara och tydliga dessa byggnadsgrunder
måste synas för hvar och en, och så mycket
än följderna motsvarade förväntningen, så blefvo
icke dess mindre förslag gjorda till banans för-
indricg, och af bolagets direktion utan vidare
undersökning antagna. Jag förklarade derföre
ännu en gång, i en i Januari 4829 afgifven not,
skälen för bibehål!andet af mina byggnadsåsig-
Ler, och gjorde tillika det förslaget, att begagna
ätta lokomotiver till transporten; men direk-
tionen gorde härpå icke något afseende, utan
låt nu fortsätta byggnaden (i hvilken jag icke
og någon vidare del) från afskärningspunkten
ill Lirz, efter en plan, enligt hvilken stignin-
ar af 4,46 eller 445 fot pr e-getsk mil före-
commo på långa sträckor — ansenliga redan
besligna gingo ofta åter förlorade, samt flera
crökningar af 60 fots radie antogos. År 1852
ippnades hela den 80 mils långa bansn och är
sedan dess oafbrutet begagnad, sommar och vin-
er, oaktadt nämnde trakt årligen är betöckta
ned djup snö under 3 månader. Bolaget hade
illförene afslutat ett kontrakt för transportenla
f salt och köpmansvaror, enligt hvilket förpsk-
erne erhöllo en betalning af 3 kreuzer kon-la
rextionsmynt för centnern; på de 39 milen jag
sysde, efter öppnandet sf bela banan, erlades 1
ör en dubbelt så lång sträcka ej mindre änlt
0 krevzer pr centner, och det gifves troligen s
ngen, från ingeniören ned till formannen, som. D
lå ban färdas eler betraktar denna bana, ejln
9
a
tm Ae ml a mm I
LA mm m IA
ee mm OO Fre 9 AD
sfligt betlsgar, att de grundsatser, som jag följ-
le för den första hiliten af banan, icke äfven
öljdes: för den endra hälften. Bolaget förlorar
minst ö krovzer pr centner, hvilket på 500,000 in
sentner årligen uppgår till 41666 guden, dålZ
leremot tillökniogen i utgifter, om man följtlp
nina åsikter, icke skulla öfverstigit 250,0001t