rales hufvudorgan Fedrelande icke tic exam-
plar i hela Sverige.
Likaledes äro våra konstverk, målningar, ce.
allt för litet ömsesidigt bekanta.- En allmän
skinilinavisk konstförering skulle i deta hän-
seende vara högst gagnelig.
Samma obekintskap eger rum i afseende på
den del af konsten, som hörer under 4:de kon-
juga ionen, under Audire, nemligen musiken;
dock jä!ler deita egentligen blott Sverige. 1
Danmark äro Bellmans melodier nästan lika kän-
da som i Sverige; 1.kaså äro de svenska folk-
visorna, Geijers och Lindblzdernes kompositio-
ner temligen kända. Deremot äro de danska
folkvisorna blott helt obetydligt bekania i Sve-
rige, och detsamma gäller äfven om de lika
geniaiska som korrekta koraponis:erna: Weijse,
som utom sina öfriga kompositioner, också nä-
stan ör den ende, zom presterat någon protestan-
tisk kyrkomusik, — Kuhlau, Hartman, Rung,
Gade, och de få svenskar, som något känna till
dem, hafva dock så liten bekantskap med dem,
att för. af dessa rader hört (ere svenskar om-
tala näm:.de tonsättare sisom prydnader för
T;sklend.
Men att räknas för tysk är något som en
dansk nu för tiden alldeles icke tycker om; och
då vi nn kommit att vidröra detta ämne, hafva
vi ett passande tillfälle att öfvergå till behand-
ingen af ett annat förhållande, som med skäll,
kan kallas skandinaviskt, nemligen:
D:n s. k. Schleswig-Holsteinska frågan.
(Slutet fö!jer.)