— Slöjdföreningens exposition i dag på f. m.
(mellan kl. 9 och 2) var så talrikt besökt, att
hvarje tillökning skule förorsakat hirder för
beskådandet af det verkligen skådansvärda, som
här var att se. Bland det mest beundrade
voro de färglagda efterbildn ngarne af rumde-
korationerna i piaakotheket i Mönchen; fran-
ska matsals-, säpgkammar- och budoar-amöble-
manger; engelska vagnar och bordserviser, sarot
konturteckningarne efter bysantinska basrelie-
ver. — Fiera eleganta damer stodo djupt be-
grundande fr.mör de parisiska möblerna, dra-
perierna och mattorna; man fann äldre handtver-
kare sysselsatta med att upptaga croquier efter
antiken. och unga arkitekter och metallarbetare
hade gripit till ritbräde och bestick, för att till-
egna s:g märkvärdiga hvalfkonstruktioner och
låsmekanismer. Med ettord: Slöjdskolans syft-
ning begynner tydligen att uppfattas och be-
gagnas al hufvudstadens invånare inom alla
klasser.
— Det berättas, att den utmärkta skådespe-
lerskan fru Eriksson tagit engagement vid Min-
dre teaterp, äfvensom att en mill Bergnebr
syster till fru Kinmanssop, derstädes blifvit an-
stälid.
— Svenska Minerva hade i går en artikel
som kal:ades: Mera om näringa-friheten och
arbetets organisation, hvaraf man får två gan-
ska goda uvplysninger. Den förnämsta häri-
bland är att d2 värde utgifvarne af Aftonbladet
noch Dagligt A!lsbanda, som det heter, Ze-
nom det eländiga znock, som de i denna frå
nga debiterat, sjelfve med komplett evidens å-
dagaa.t att de begge äro publicister af illite-
prata klasser, (Vi förmode att läsaren här i-
genkänrer ett af dessa dråijt!ga slag eller
dråpslag med stjerten, hvarpå man vet när
den der politiska hvalfisken- mår väl och är
riktigt i sitt element). Den andra inuefattas i ett
itdrag ur fransmannen Dunoyers skrift de la
jberte du travail (om arbetets frihet) hvaril
— rr —