Article Image
HONndagZen Gen 9 MNO:emDper SK mal vn ännu en gång uppträda i Regementets Dotter måndagen resa till Augsburg; tisdagen der g konsert, och onsdagen fortsätta sin resa til Stuttgart. LITTERATUR, Franska Revolutionens Historia, i samman drag efter A. Thiers, al Wilh. Tham; så som Inledning till Konsulatets och Kejsar dömets Historia, med porträtter af La fayette och Robespierre; samt en plankart öfver Paris, vid år 1789. Stockholm, ho L. J. Hjerta, på Å. Bonniers förlag, 2843 5353 sidd. stor 8:0, å 2: 40 h. ex. Att öfversätta en stor och ryktbar författare arbete är redan ewt företag, som ingen anlöpel utan att väl betänka sis; men att ej blott sökt återgifva honom på ett annat språk, utan tillika i så starkt sammandrag, att man i stället föl tio volymer lemnar verket i en enda, kan sannerligen kallas ganska vågsamt. Hr Tnam har aflagt prof på sin förmåga härtill. Ikväl har ban långt ifrån varit blind för svårigheterna Han yurar sjelf, att hans företag kan synas behöfva ett försvsr; belst då det säller ett arbe!e, sådant som Franska Revolutiohens Historia af Thiers, lika he!gjutet som rikhaltigt, lika oefterbärmligt som skönt till stilen,. Hr Thams plan har varit, natt i en kort öfversigt återgifva originalet i dess vigtigaste momenier, med b.behållande af Förf:s omdömen och åsigter, och utan andracäfvikelser från hans uppställning och fördelning af ämnet, än dem, som det sammanträngda i framställningen gjort nödvändiga; med få ord, att till förf:s sedaare arbete Konsulatets och Kejsardömets Historia, som af annan hand öfversatts i sin belhet, lemna en dermed till anda och hållning, så vidt möjligt varit, bkformig taledning. Vi vilja ej gå läsarens eget omdöme i förväg, till hvad grad hr Th. lyckats i utförandet af sin föresatta plan. Säkert skall ingen frånkänna bonom egenskapen, att vara rätta man för detta arbete, hvilket i anseende till sitt innehålls utomordentliga vigt, för alla tider och således äfven för våra dagar, med skäl miste betraktas som en verklig skänk åt svecska Htterateren. Hr Th. har genom flere historiska och politiska skrifter, dels sjelfstöndigt utgifna, dels bestående i disputationer, tidskriftsartiklar och smärre uppsatser, gjort sitt ramn u!mirkt väl kändt; och redan deu omständ gheten, att han, såsom akademisk lärare, såsom medlem af Upsala universitet, olik så många andra ivom denna kategori, ej blott hyllar tidehvarfvets framåtblickande tankar, utan arbetar för dem och gör det med framgång, förtjenar tagas i betraktande. Få tilldragelser i verlden förtjena studeras med så myckea uppmärksambet som fransta revolut:oxer. Den är icke bott lärorik för menniskan i lugn ställaing; men man kan siga, att den är det mest under partitider och för alla partier. Ser man dena till sin innersta kärna, så utgör den ett af den Europeiska mensklighetevis vigtigaste utvecklingsmomebnter: enär det blef frågan Om att gifva yttre verklighet och form åt en mängd af de för lifvet i verllen angelägnaste slutsatser, hvartill statsvetenskap och fiosofi då gemensamt hade hunnit. Betraktar man blott det yttre fenomenet, söl nar man också deraf många lärdomar att hemta. så vida man i franska revolutionen endest ser m ktalamitetp, en förfärlig kedia af de fasligate händelher (hvilket man till det yttre viserligen kan: denna revolution står namligen i letta hänseende icke lingt efter sjelfva tretuiora kriget, hvilket eckså, jemte de yttre fasora, till sin inre betydelse och verkan var eit å vigtigt utvecklingsstadium i den Europeiska nenskligheten, till ljus och förbittradt skick i e största förhållanden); så frågar man sig: vilka orsaker bade denna kalamitet? Man änvisas, för besvarande hiraf, på de otaliga ociala missbruken: på styrelsens oefterrättliget; och framförallt på de privilegierade kla:ernas irseligiositet och sedelöshet, som gilvit e mest förderfrande exempel åt npalionen, emte dessa stånds utomordentliga egoism och årdset emot hela folket i stort, då de å ena idan gjort sig sjelfva så godt som skattefria nen, å den andra, nästan weslutande skördade Ua fördelarne af statens inkomster, sed.n de etat vinna prerogativet på alla de vigtigare och idrägtigare embeten eller med rik sold, heder, . öje oc2 utmärkelser af alla slag förknippadel latserna i staten. Men om detta, genom sin

17 november 1846, sida 3

Thumbnail