HONndagZen Gen 9 MNO:emDper SK mal vn
ännu en gång uppträda i Regementets Dotter
måndagen resa till Augsburg; tisdagen der g
konsert, och onsdagen fortsätta sin resa til
Stuttgart.
LITTERATUR,
Franska Revolutionens Historia, i samman
drag efter A. Thiers, al Wilh. Tham; så
som Inledning till Konsulatets och Kejsar
dömets Historia, med porträtter af La
fayette och Robespierre; samt en plankart
öfver Paris, vid år 1789. Stockholm, ho
L. J. Hjerta, på Å. Bonniers förlag, 2843
5353 sidd. stor 8:0, å 2: 40 h. ex.
Att öfversätta en stor och ryktbar författare
arbete är redan ewt företag, som ingen anlöpel
utan att väl betänka sis; men att ej blott sökt
återgifva honom på ett annat språk, utan tillika
i så starkt sammandrag, att man i stället föl
tio volymer lemnar verket i en enda, kan san-
nerligen kallas ganska vågsamt. Hr Tnam har
aflagt prof på sin förmåga härtill. Ikväl har
ban långt ifrån varit blind för svårigheterna
Han yurar sjelf, att hans företag kan synas
behöfva ett försvsr; belst då det säller ett
arbe!e, sådant som Franska Revolutiohens Hi-
storia af Thiers, lika he!gjutet som rikhaltigt,
lika oefterbärmligt som skönt till stilen,. Hr
Thams plan har varit, natt i en kort öfversigt
återgifva originalet i dess vigtigaste momenier,
med b.behållande af Förf:s omdömen och åsig-
ter, och utan andracäfvikelser från hans upp-
ställning och fördelning af ämnet, än dem, som
det sammanträngda i framställningen gjort nöd-
vändiga; med få ord, att till förf:s sedaare ar-
bete Konsulatets och Kejsardömets Historia,
som af annan hand öfversatts i sin belhet, lem-
na en dermed till anda och hållning, så vidt
möjligt varit, bkformig taledning.
Vi vilja - ej gå läsarens eget omdöme i för-
väg, till hvad grad hr Th. lyckats i utförandet af
sin föresatta plan. Säkert skall ingen från-
känna bonom egenskapen, att vara rätta man
för detta arbete, hvilket i anseende till sitt in-
nehålls utomordentliga vigt, för alla tider och
således äfven för våra dagar, med skäl miste
betraktas som en verklig skänk åt svecska Ht-
terateren. Hr Th. har genom flere historiska
och politiska skrifter, dels sjelfstöndigt utgifna,
dels bestående i disputationer, tidskriftsartiklar
och smärre uppsatser, gjort sitt ramn u!mirkt
väl kändt; och redan deu omständ gheten, att
han, såsom akademisk lärare, såsom medlem af
Upsala universitet, olik så många andra ivom
denna kategori, ej blott hyllar tidehvarfvets
framåtblickande tankar, utan arbetar för dem
och gör det med framgång, förtjenar tagas i
betraktande.
Få tilldragelser i verlden förtjena studeras
med så myckea uppmärksambet som fransta
revolut:oxer. Den är icke bott lärorik för
menniskan i lugn ställaing; men man kan siga,
att den är det mest under partitider och för
alla partier. Ser man dena till sin innersta
kärna, så utgör den ett af den Europeiska mensk-
lighetevis vigtigaste utvecklingsmomebnter: enär
det blef frågan Om att gifva yttre verklighet
och form åt en mängd af de för lifvet i verl-
len angelägnaste slutsatser, hvartill statsveten-
skap och fiosofi då gemensamt hade hunnit.
Betraktar man blott det yttre fenomenet, söl
nar man också deraf många lärdomar att hemta.
så vida man i franska revolutionen endest ser
m ktalamitetp, en förfärlig kedia af de fasliga-
te händelher (hvilket man till det yttre vis-
erligen kan: denna revolution står namligen i
letta hänseende icke lingt efter sjelfva tretuio-
ra kriget, hvilket eckså, jemte de yttre fasor-
a, till sin inre betydelse och verkan var eit
å vigtigt utvecklingsstadium i den Europeiska
nenskligheten, till ljus och förbittradt skick i
e största förhållanden); så frågar man sig:
vilka orsaker bade denna kalamitet? Man
änvisas, för besvarande hiraf, på de otaliga
ociala missbruken: på styrelsens oefterrättlig-
et; och framförallt på de privilegierade kla:-
ernas irseligiositet och sedelöshet, som gilvit
e mest förderfrande exempel åt npalionen,
emte dessa stånds utomordentliga egoism och
årdset emot hela folket i stort, då de å ena
idan gjort sig sjelfva så godt som skattefria
nen, å den andra, nästan weslutande skördade
Ua fördelarne af statens inkomster, sed.n de
etat vinna prerogativet på alla de vigtigare och
idrägtigare embeten eller med rik sold, heder, .
öje oc2 utmärkelser af alla slag förknippadel
latserna i staten. Men om detta, genom sin