y
Hela denna misere, som hvilar öfver del
I Svenska arbetsklassen, härlk der sig påtaglige:
i främsta rummet endast ifrån bristande kun
skap. Den unge medborgaren har friska ar
mar, goda anlag, vill arbeta och lära; men har
vet icke huru han skall bära sig åt, och sta
ten har icke satt honom i tillfälle att få lära det
Man resonerar mycket öfver orsakerna til
fattigdomen och brottens tilltagande; man sö
ker bot i små palliativer af räddningshus, son
kunna rymma: 20, 30, låt vara öfver ett pal
Jhundra barn; man prisar hvarannan för der
Istora menniskokärlek, som blifvit nedlagd
uppoffringarna och omtankan för dessa än
damål; och vi neka visst icke det vackra deraf
I Men man förbiser de stora orsakerna tiil elän.
Idet; först näringstvånget och tjenstetvånge
T(mera om detta sednare serskildt i ett anna
bref); sedan den allmänna tafatthet och dåsig
Ihet, som uppkommer af bristen på kunskap
och som i sin ordning föranleder det besynner-
liga fenomenet, alt i det land, som i förhbål-
lande till sin vidsträckthet är nästan det folk-
fattigaste i hela Europ2, likväl saknas brist på
sysselsättning och att arbetslönerna äro lägre
än annorstädes, då likväl klimatet erfordrar
större utgifter både till fida, kläder och boning.
Det är långt ifrån vår afsigt, att på minsta
sätt vilja lägga den nuvarande Regeringen till
last den underlåtenhet från statens sida, hvar-
om vi här talat. Först och främst har den
hittills icke kunnat ännu medhinna att åstad-
komma mycket till förbättring på den ifråga-
varande vägen (utom hvad reformen i lärover-
ken beträffar, hvari visserligen mera redan
kunde varit vidgjordt), och för det andra har
man verkligen redan sett några vackra bemö-
danden åt ett håll, nemligen att gifva ett större
lif åt hågen för jordbrukets lyftning.
Ärven vid detta erkännande kan likväl icke
bestridas, att uppfattningen af statens ändamål
och verksamhetepligt, sådan den här blifvit fram-
ställd, föru:sätter tvänne vilkor, som icke äro
lätta att vinne. Det första vilkoret är, attsty-
relsen, för att kunna egna sig med full kraft
åt detta ändamål, miste -helt och kållet kasta
öfver bord en hel hop föreställningssätt, som
hitiil: af tradition varit gällande hos hela den
del af folket, hvilken gerna vill föredraga sken
för verklighet, skalet för kärnar. Det andra är,
att till uppfyllande af det åliggande, vi påpekat
för staten,. fordras flere särskilda organer och
anstalter, som, i synnerhet i början, kosta be-
tydliga summor.
Dessa ville nog foiket gerna gifva, men det
betalar redan nigo! när cå mycket det förmår,
och beböfde snarare lindras än beläggas med
nya börder. Det är derföre här vi återkomma
till den oivannämnde punkten om besparing på
annat bill, och velst påpeka, att eiter vår öf-
vertygelse finnes en tillräcklig tillgång till alla
ce;sa bebof genom reduktion af någon del af mi-
:ärbudgeten. Tänkom oss, att Regeringen fö-
res 03, ett endast på tio år draga in så stor del
den st:ende armeens manskap, att derigenom
erhölls tillgång på en half million årligen för de
ändamål vi angifvit, af de fem å sex millioner,
suomi) andtarmeen kostar. Huru ofantligt mje-
ket skulle icke med dessa medel kunna uträt-
tas för bildningen i alla de riktningar vi om-
nämnt, och buru rikligt skulle icke ett sålunda
nedlagdt kapital återbetala sig i ökad morskiet,
industri och välstånd, hvilket sedan i sin ord-
ning kunde återböra till staten en större be-
skaUning, när rikets försvar påfordrade?
I fall denza utveckling är riktig, och under
förutsättning att den skulle i theorien eller så-
om sats erkännas af styrelsen, så följer derat
med en oafvislig nödvändighet den frågan, om
väl nuvarande minis!ör äfven har både den po-
litiska ståndpunkt på samma linea med det all-
männa tänkesättet, och den morsaliska kraft,
som fordras att genomföra idgen ifrån theore-
tisk till praktisk. Vi hoppas visserligen att så
måtte vara, men man kan dock icke undgå att
tillägga, att hittills Lafva icke visat sig några
egentliga tecken, att regeringen allvarligt tänkt
på det ena af de nödvändiga vilkoren, nemligen
att åstadkomma en stor besparing på ett håll
nu, medan alla utsigter visa sig för ett vänligt
och frediigt förhållande till främmande makter,
för att kunna nediögga denna besparing till ett
fruktbärande kepitat uti kunskaper och skick-
lighet, till begagsnande af alla landets naturliga
hjelpkällor.
BERÄTTELSE OM FÖRENTA STATERNA I
NORDAMERIKA ,
öfver dertarande jernvägar, ångfartygsin-)