annat synbart regeringsbeslut än en ökad kre-
dit på 300,600 fr. till utrikesdepartementets
utgifter.
Minisieren tröstade sig imedlertid med ett
stort gästabud, till firandet af sin sexåriga till-
varelse; hvarvid dock många anleten skola sett
högst bedröfliga ut. Marskalk Soult vill ej
lemna sina inkomster. Guizot befarar Rossis
inträde, om hvilken Ludvig Philip skall bafva
yttrat: denne Italienare kunde gerna blifva
min Mazarin; och lord Normanby skall hafva
försäkrat Konung Ludvig Philip, att allt hopp
om den Russell-Palmerstonska ministerens stör-
tande i England vore förgäfves; hvilket gör
betänkligt att låta hr Guizot leda franska åren-
derna.
I Paris uppg orde man, i följd af engelska
flottans återsegling till Medelhafvet, (den hade
redan visat sig utanför Carthagena) samt de
underrättelser, som franska kabinettet skall
hafva fått om omöjligheten att lyckas i den
reaktion, som en af Ludvig Philips verktyg,
den f rut ultraliberale men nu förrädiske Sal-
danha varit utsedd att utföra, den slutsats, att
franska politiken måste afstå från planen att
låta Spanien intervenera i Portugals angelägen-
heter.
Irån Algier hade man underrättelser af den
22 Okt. De arabiska krigsfångarne hade an-
kommit till gränsen och skulle utvexlas mot
de franske. Man trodde allmänt i vestra de-
len att strax efter utvexlingen Abd-el-Kader,
som vid Taza samlat en temlig stark korps och
från Gibraltar fått vapen och ammunition,
skulle återöppna fiendtligheterna. General Ca-
vaignac höll sig derföre beredd.
STORBRITANNIEN.
Parlamentets prorogation till d. 42 Januari
omrämndes redan i går.
Regeringen ämnar att, till uppbjelpande a!
de fattige folkklassernes i Irland belägenhet för
framtiden, utdela bland dem ouppodlad jord.
till belopp af flere millioner tunnland.
Regeringen skickar öfverste Wylde till Por
tugal, för att på stället underrätta sig om s2-
kernes ställning.
ITALIEN.
Romarae byste den förhoppningen att påfren
skule utfirda en kungörelke om förbättringar i
statsförvaltningen, på samma dag, som han ut-
sett för sitt högtidliga öfvertagande af sitt em-
hete i Lateranska kyrksn — hvarest påfv:rne
äro kyrkoherdar.
Vid utfsr!:en till T:ve!i besökte Pius IX äf-
ven det i ruinen efter Mecenas villa för några
år sedan anlagda jerni anufaktoriet, som tilbör
bolaget Graziosi och Carlandi. De, jemte br
Benucci, egaren till det ännu större jernverke:
vid Terni, mottogo konom vid en till hans ära
fjuten triurfport. och beledsagade honom genom
de särskilda afdelningarne af den vidsträckta
anläggningen.
På Siclien rasade en förfärlig sto-m med
skyfall natten efter d. 30 September; Melazzo
och Moarsalla, belägna på motsatta kuster af ön,
lelo mest.
SCH WEIZ.
I Basel hade Regeringsrådet församlat sig d.
29 Oktober ovanligt talrikt (106 sf 447 leda-
möter) ,för att behandla det genom Lilla Ri-
det framlagda rådslag öfver petitionerna om
en Grundlagsrevision. Oiverläggningen skedde
med lugna och räckte ända till kl. 5 e m.,
hvarvid kantonens förhållanden granskades från
alla sidor; under hela tiden var åhörareläkta-
ren öfverfylld. Vid den slutliga omröstningen
beslöts, mot 8 rösters minoritet, nedsättande af
ett utskott ur Regeringsrådet till betänkandes
afgifvarde öfver frågan. Man trodde att detta
betänkande skulle vara färdigt. till Representa-
tionens underställande, inom 8 dagar. Utskot-
tet består af 48 ledamöter.
I Geneve höll det nyvalda Siora Ridet, (d.
v. s. Kantozers Representation) sitt första sam-
manträde d. 26 Oktober, under ordförande af
hr Fazy-Pasteur, såsom ålderspresident. Sedan
sessionen blifvit öppnad, valdes samma hr Fezy-
P.steur till Rådets president, hr Carteret till
förste vicepresident och hr Pellier fill andra
vicepresident. — Den franska troppafdelning,
som närmat sig Ferney vid kanton Gentves!:
ERSSON ENE AO SEE SET ye