mildra intrycket af en artikel i Aftonbladet
-angående allmänhetens oro öfver den hewmlig-
hetsslöja, sem höljer Regeringens politiska sy-
stem, och i den beredvillighet bvarmed Alle-
-handa för egen räkning hastade att bekräfta,
att någon jemförelse icke kunde finnas mellan
-bärvarande Regerings ställning, och Pius IX:s
eller Gustaf Wasas, i afseende på utsigten för
reformernas gevomdrifvande? Hvarföre var ett
sådant beskedliggörande just i det ögonblicket
så angeläget, att nyssnämnde jemförelse till och
med skulle förlöjlgas med tillnamnet besvärjels:?
Likz2som för att gifva mera eftertryck åt denna
tillrättavisning i landsortsbrefvet, bar Allehanda
vidare icke aktat för rof att tillvita oss, patt i
arak motsats till den politik, som den liberala
-ppressen i två och ett balft år följt, nu förne-
ka förtjensten och den politiskt liberala ka-
prakteren af ganska många under den nya re-
.pgimen vidtagna åtgärder, dem man förut sjelf
ppå det högsta lofordai, ä. Här bedrages Al-
lebarda helt och hållet af ett bristande minne.
Det finnes ingen eada regeringsåtgärd som vi
tillförene berömt och pu klandra, icke beller
hafva våra åsigter i allmänbet om konseljens
sammansättning undergått någon förändring se-
dan den tid, då vi blefvo i stånd att uppskatta
dess beskaffenbet. Finnes någon sådan motsä-
gelse, så gifve vi Allehanda öppen fullmakt att
framdraga densamma. Men hvarföre skulle el-
jest denna dikt om Aftonbladet nu framdrazas?
Var det möjfigtvis för att gifva vederbörande
en balsam emot den karakteristik vi börjat fram-
ställa, och detta genom den falska förespegling,
att Aftonbladet nu gjort någon värdning i sin
politik, derföre att det förklarat sig uppmanadt
från flere håll, ait litet tydligare uttala hvad
det anser vara allmänhetens tanka?
Vi bafve ännu blott en liten punkt oafslutsd
med Aliebanda, och denna af mera enskild natur.
Det ber behagat vår kollega, att i denna tvist
helt oförhappandes indraga dokior Thomanders
namn, för att få det nöjet att säga, att den för-
ändring i åsigter, som hr T-omander visade i
representationsfrågan från 4840 till 4844 års
riksdag, hos Allehanda väckt underliga tankar.
Vi bestrida visst icke, ati Allehandas tankar,
både den gången och raånga andra, kunnat haf-
va omförmälde egenskap; ja! till och med vi
sjelfve hafve, någon enda gång, funnit dem så-
dana; men vi kunne tillika upplysa att Dr
Thomeanders ifrågavarande förhållande aldeles
icke behöft eller borde gifva anledving till för-
undran bos den som följde detsamma. För det
första ver nemligen hans yttrande vid 4840 års
riksdag, såsom Allehanda sjelf anmörker, en im-
provisation vid en konferens på Riddarhuset,
utom protokollet, och snarare eit idespel, som
likväl ingalunda öfverensstämde med ett försvar
för ståndsprineipen, sådan den finnes i nuva-
rande representation eller allmänneligen upp-
fattas af det konservativa systemet. För det
andra tillkännagaf talaren i sitt sednare ytt-
rande, att ban ansåg klokheten fordra, att hög-
vördiga Presteståndet fogade sig till antagande
medan tid dertill erbjöds af ett så pass modifieradt
förslag, som reformvönnernae; och den snill-
rika liknelse, han bärvid gjorde med de S:byl-
linska böckerna, torde änpu vara i friskt min-
ne hos många. Deita gillades då äfven af Alle-
banda till alla delar. Att samma blad deremot
nu, med serskildt påpekande att detta hr Th::
sednare anförande skett till försvar för de
samfällda valen, finner detsamma mixrdre ta-
langfullt, förefaller oss mycket underligt, lika-
som hela den föga delikata åtgärdea att allde-
les opåkalladt fromställa hr Thomarder på sce-
nen, utan avnat synbart ändamål, än att få sätta
en liten klick på hans karakter såsom offent-
lig person. Hvarigerom bar då doktor Tho-
mander just i dessa dagar förbrutit sig — ban,
som af Allebanda en gång kallades svår Tho-
mender,? ) Har han icke alltid varit öppen och
ren i sitt bandlingssätt såsom offentlig man? Fin-
nes något drag afmotsatt beskaffenhet att anföra?
Eller har han förbållit sig illa i sitt Prestembete
eller icke väl skött sin Professorssyssla? Eller
börjar kanske någon blifva rädd för, att han
snart skall blifva en i vigtigare saker behöflig
personlighet, och vill till förekommande deraf
motverka meningen om honom litet grand högre
upp, der han anses vara väl anskrifven? Nå-
gonting måtte det alltid vara, och Dagligt Al-
lehanda kan utan tvifvel bäst upplysa derom;
ty icke kunde väl dess Red. ändå draga fram
honom, blott för att få göra den sinnrika slut-
satsen, ati emedan han ändrat sina tankar ire-
presentationsfrågan, så kunde detsamma möjli-
gen äfven vara fallet med professor Knös, och
att uti denna möjlighet lig ett giltigt skäl till
den sednares insättande i kommittden.
— Uti en utförlig artikel denna dag har Al
lehanda anställt en probabilitetsberäkning öfver
tänkesätten inom representations-kommittesn,
hvilken beräkning utaller mycket lysande för
de samfällda valen. Alehanda har nemligen
sju ledamöter, som bestämdt kunde anses vara
för dessa val, nemligen frih. Tersmeden. hrr