tider emellan Stettin och Berlin semt Berlin oc
Hamburg noga sammanpassas, posten emellan Stet
tin och Hamburg kan föras på 14å135 timmar; oc!
5:0 att brefporto från Stettin till Hsmburg der
efter skulle komma att beräknas till samma belop;
som det nu emellan Stralsund och Hamburg fast
ställde.
Enligt uppgjord beräkning för turerne emellai
Stockholm och Stettin borde ångbåtarne afgå: frår
Stockholm söndagarne kl. 8 förmiddagen, åå di
skulle anlända till Stettin tisdagarne ungefär vic
samma tid samt från Stettin till Stockholm tisda.
garne kl. 2 eftermiddagen, för att ankomma hi:
tborsdsgseftermiddagarne; och skulle posterne, efte;
denna beräkning, anlända till Stockholm från Bor:
lin på mindre än 60 timmar, hvartill nu åtgår 413
och från Hamburg på 70 timmar, hvartill för när-
I varande erfördras 132 timmar, samt återgå från
Stockholm till Berlin på 60, i-stället för 108, och
till Hamburg på 80, istället för. 497 timmar, så-
som nu är fallet.
Ifrån början af år 1848 kan, genom direkta jern-
banor gom då blifva fårdige emellan Berlin. och
Paris, posten på 48 simmer föras denna väg, hva-
dän derefter för brefs fortskaffande mellan Stock-
holm och Paris icke skulle erfordras mer än 408
timmar eller A4!, dygn, i stället för 9 dygn, som
nu åtgå och 44 dito som för få år sedan dertill
behördes.
Utom ofvan anförde angelägenheter, hvarvid nå-
got vidare icke kunde för tillfället åtgöras, afhand-
I:des vid den med K. Preussiska generalpoststyrel-
sen hållne konference följande frågor, nemligen:
1:0 Huruvida ej ett medelporio kunde bestäm-
mas för Svenska korrespondancen så väl till och
från Preussen som ock för den genom Preussiska
staterne transiterande.
Till en början ansågs hinder för medgifvandet
häraf möta med afseende å de stora afstånden e-
mellan Preussens olika provinser; men, på under-
tecknads framställning att ett medelporto redan lä-
rer vara Ryssland medgifvet och att samma norm
kunde tages till grund för den Svenska som för
Ryska korrespondansen, äfven om flere än en be-
räkningsgrund dervid skulle förekomma, afgafslut-
ligen Preussiska poststyrelsen ett skriftligt förslag
i ämnet.
Derjemte erbjuder Preussiska poststyrelsen åt
Svenska korrespondancen till eller från alla länder,
med hvilka Preussen redan är eller framdeles kom-
mer att ingå i underhandlinrg om medelporto för
deremellan och Preussen gående bref, enahanda
porto som dervid för Preussiska bref kommer att
bestämmas.
I afseende å berörde förslag, hvilket i vissa fall
skenberligen är för Svenska postverket och Sven-
ska utrikes -korrespondancen särdeles förmånligt,
men i andra åter tål åtskilliga jemkningar och en
speciel undersökning om det resultat förslaget kom-
mer att medöra, förklarade sig Preussiska poststy-
relsen slutligen beredvillig att, i händelse en ne-
gociation i ämnet skulle af Eders Kongl. Mej:t
medgifvas, ingå på billig nedsättning af en-elier.
annan utaf de föreslagnö portobestämmelserne.
2:o Hvarföre då Preussen nyligen genom en post-!
konvention förskaffat sig och äfven -Danmark rät-
tighet att till de Österrikiska staterne afsända a-
frankerade bref mot vanlig restitution af debitera-
de portot för de outlöste bref som ätersändas, en
dylik förmån ej vid samma tillfälle äfven blifvit åt
Svenska korrespondancen beredd; hvarå det svar
meddelades, att Österrikiska poststyrelsen, som o-
gerna beviljat ofvannämnde förmån, ej velat med-
gifva densamma annat än för Tyska bref, hvartill
de Danska, i anseende till hertigdömena Schleswig
och Holstein, äfven blifvit räknade. — Preussiska
poststyrelsen -utlofvade dock att, för den händelse
Eders Kongl. Maj:t skulle anbefalla dess minister:
vid kejserliga österrikiska hofvet att öppna en ne-:
gociation i detta för svenska- utrikes korrespon-
dancen ej ovigtiga ämne, utverka det preussiska:
beskickningen i Wien erhåller befallning att ter)
na negociation. på allt vis understödja.
3:0 Om. den sistl. vinter med Frankrike inledda
underbandling om francotvångets upphäfvande för !
karrespondensen dit var slutad och hvad resultatet!
blifvit, i sammanhang hvaärmed af undertecknad
tillkärnagafs, det förboppning numera vore, att
rättighet till ofrankerade brefs försändande till och
ifrån Sverge öfver Danmark skulle kunna veder-
börande korrespondenter medgifvas. Härå erhölls
det svar, att ifrågavarande underhandling ännu:
fortgick.
4:0 Om ej någon lindring kunde af preussiska
poststyrelsen medgifvis i portot för sådana fribref,
som, adresserade till K. svenska beskickningarne
och konsulaten, afsändas från Sverge med ångbåt
till Stettin och derifrån vidare på jernvägarne ex-
pedieras inom Preussen. eller derigenom till anära
länder. Under anförande att någon olikhet i por-
tot för preussiska fribrefvens expedierande å jern-
vägarne mot på andra vägar icke egde rum, afgafs)
å ifrägavarande framställning ett nekande svar.
Då imedlertid preussiska embetsbref å alla vä-
gar afgå fritt, torde det vara skäl att åter upptaga!
denna : fråga, när framställning rörande ångbåts-
kommunikation på Stettin förekommer.
Ett för nägra år sedan uppgjordt förslag till en
direkt påketpostförbindelse emellan Sverge och
Preussen afhandlades jemväl vid detta tillfälle, och
förklarade preussiska poststyreisen sig fu!lt belåten
med detta förslag och uttryckte sin önskan att en
formlig öfverenskommelse ju förr desto hellre måtte
kunna afslutas till båda ländernas ömsesidiga för-
mån. För tillvägabringandet häraf, skall ej heller
svenska poststyrelsen underlåta hvad på densamma
kan ankomma; men, då det dessförinngh är nödigt
att vilkoren för psketers försändande till och från
Sverge öfver Danmäårk uti en med detta rike af-
slutande öfverenskommelse noga bestämmas, måste
afhandlingarne härom föregå.
På undertecknads förfrågan, huruvida preussiska
poststyrelsens erfarenhet om frankeringsfrihet för
den inländska korrespondensen föranledde styrelsen
att tillstyrka sådan frihetsinförande äfven i Sverge,
lemnades mig det svar, att frankeringstvånget för
inländska bref i Preussen upphäfts redan för- ett
och ett halft århundrade, utan att styrelsen nå-
gonsin funnit skäl ångra detta steg, hvarföre sty-
relsen ansåg sig böra tillstyrka, att det hag oss