———— —— --—H—L —— — — —SO——S SS tt VM MHMHoJJLJF gränslösa kärlek beredde henne? Hon älskade — tillbad ju honom alltid lika mycket — hvarföre skulle hon ej då äfven finna den lycka, som hon drömt sig vid hans sida? — Svaret är enkelt på denna fråga — derföre att vi aldrig ostraffadt gäcka och tysta naturens, det är Guds röst, i vårt inre. Sigrid bade hört, men försmått dess varning, för att hellre lyssna till kärlekens sofismer, hvilka bjödo henne följa passionens ingifvelse — mena den mäktiga stämman skulle ljuda på nytt i hennes hjerta, nu sträng — fördömande — om för att endast straffa — om för att genom ånzern återföra den förvillade — hvad veta vi! Bemödandet att kufva och dölja desa inre strider undergräfde imedlertid, fast småningom, hennes redan försvagade helsa, och hon förföll i en atyning, som trotsade rnedicinens alla åtgärder och gjorde Mauritz förtviflad. Ett år efter hennes sednaste giftermål, måste hon intaga sjuksängen, hvilken hon aldrig mer skulle lemna, men besynnerligt nog tycktes hennes lynne blifva lättare, alltefter som hennes kroppsliga krafter aftogo. Fru v. W. var äfven nu hennes outtröttliga sjuksköterska. Det led t:ll påsk. — Jag skulle gerna, om det lät sig göre, sade Sigrid en dag till fru v. W., vilja bedja min goda tante om en barnslighet. I Finland bruka vi alltid till denna högtid en rätt, som kallas Memma. och jag har fått en stark längtan derefter. Hir i Stockholm vistas ju så många af mina landsmän! söta tante, sök att få hit ngon finska, som kan laga den. Fru v. W. skyndade genast att efterkomma