orm af pBref till Morgenbladet,, hvari han vän-
le sig omedelbart till hr statsrevisor Adolf B.
Stabell, Morgenbladets redaktör, som han ville
skulle stå till ansvar för det i nämnde artikel
mot honom begagnade förnärmande skrifsätt;
nvarjemte han för öfrigt genomgick bemälde
artikel och sökte visa dess oefterrättlighet i alla
fseenden. Denna brochyr föranledde ett svar
if Morgenbladets redaktion, som står att läsa i
ett Tillägg till Morgenbladet för den 46 Okto-
ber; och slutligen har i dessa dagar författaren
af förstnämnde Morgenblads-artikel åter låtit
höra af sig, men på ett ganska matt och intet
sägande sätt, hvarigenom striden icke blifvit
förd ett enda stex framår, emedan han blott
inskränkt sig till defensiven. Denna strid sy-
nes således äfven, åtminstone till ena början,
vara uttämpad, utan ati man kan säga att den
fört till något annat resultat, än det man visste
öru, nemligen: att oppositionen under det si-
sta Storthinget i några rigtningar gick på tok,
och att flera at Daas meningar och åsigter äro
och blifva alldeles egna för honom. Allmänhe-
tens intresse för striden synes dessutom vara så
afkyldt, att äfven deri ligger ännu en uppma-
ning till alt åter sticka svärdet i skidan.
Dagbladet Den Constitutionelle har, sedan
let ombytt ägare och redaktion, just icke bi-.
lragit att upplifra den alltmer afslumrande de-,
hatten om den inre politiken. Dess redaktion
har, såsom andra nya regeringar, funnit rikti- 4
vast vara att hålla sig till neutralitets-princ-,!
pen; och om bladet i afseende på den in.
ländska politiken står på samma linia nu som
förut, vet derföre ingen, måhända icke en gång
med undantag af redaktionen sjelf. Menlöshet
och optimism ha intill helt nyligen utgjort re-
daktionens igenkänningstecken, och dessa besked-
liga egenskaper, i förening med en något ensi-
digt dansk Skandinavisms evinnerliga ett och
samra:, hade till den grad förslöat intresset för
bladet hos de flesta opinions-nyanser bär i lan-
det, alt man oftast glömde bort att läsa det.
Men en gång blef uppmärksamheten, eburu på
ett miadre behagligt sätt, väckt genom en myc-
ket olycklig artikel i bladet för den 30 Sep-
tember. Man har åter för en gång läst Den
Constitutionelle,, och man har från alla båll
förargat sig öfver den. Redaktionen kan dock
icke skryta af den tillfredsställelse, den deraf
baft; den har sjelf erkänt sitt felsteg och har
säkerligen i sitt fridsamma sinne lofvat sig sjel,
alt a!drig mer på sådant sätt gå ur sin roll.
Angern med bot- och bättringslöftet in men!e
förtjenar tillgift, och om våra svenske bröder
riktigt kände Den Constitutionelles fromma,
skandinaviska sinnelag, skule de icke gå så
strängt till rätta med dessa tanklösa yltranden,
som säkert mer hafva sin grund i en bladet
nu för tiden egendomlig naivetet, än i någon
ond vilja. Ideen om det ändamålstösa af nor-
ska och svenska krigsfartygs kombinerade öf-
nings-togter är för öfrigt i och för sig så anti-
unionel, och såsom en följd deraf så oskandi-
navisk, att man icke kan hysa tvifvel om, att
be!a artikeln endast genom ett misstag kunnat
förvilla sig in i Den Constitutionelle, under det
In rn Kr FA ÅA. ed AA KA KA AR DR RA
ket om ot AM J— mn är JA - bg VA JR fr nt (ÅR ER OA AE —- -— ta —- VA MM AA AS - V
att den, på det hela jaget, ä är så orimlig, att.
den omöjligt kan fiana någon genklang här i.
landet; hvilket äfven till öfverflöd visat eig alj
de offentliga yitrander, som blifvit framkallade
af densamma.
Då våra handels- och sjöfarts-interessen äro i:
af en öfvervägande vigt för landet, är det en
naturlig följd deraf, att allt som i väsendlig
mån kan utöfva inflytelse på dem, straxt vic-
ker uppmärksamhet och följes med lifligt del-
tagande. Det i några svenska blad återgifna
atlåtandet al det svenska kommerskollegium, an-
gående en påtänkt omreglering af konsulat-
listrikten, m. m., har således icke blifvit obe-
märkt; det har till och med väckt flera dels
srundade och dels alldeles ogrundade tvifvel
och betänklicheter, till hvilka sistnämde jag först
och främst räknar en, genom obekantskap med
ormerna för behandlingen af rikenas gemen-
samma regeringsärenden grundad fruktan, att
kommerskollegii förslag skulle kunna blifva af-
sjordt af Konungen, utan att saken i förväg
undergått behörig granskning af norska regerin-
sen, Utlåtandet och förslaget skall red.n för
ång tid sedan varit sändt till vårt inrikes-de-
partement att der handläggas, och man kan ej
etvifla, att härvarande börskommitteer och
ndra lagkunniges råd och vägledning inhemtas,
nnan saken underställes den norska regeringen
ill betänkandes afgifvande. Man har således
ull anledning antaga, att saken, då den kom-
ner till Konungens afgörande uti svenskt och
orskt statsråd, skall vara så förberedd äfven
rån norsk sida, att inga grundade skäl böra
örekomma till alt befara, det Norges behof icke
lervid blifver taget i betraktande.
I sakens nuvarande ställning är det svårt för
n oinvigd, att hafva någon grundad mening
wuruvida kollegii förslag funnit det rätta och
ämpliga för Norge; men det kan imedlertid
ntagas för temligen säkert, att den föreslagna
ndragningen af verkliga konsulater och deras
örvandling till vice-konsulater, alldeles beroen-
le af en i vidkommande hufvudstad anställd
eneralkonsul, blifvit gifven en al!deles för lång
itsträckning. Åtminstone är det en ibland
2nd!ande och sjöfarande bär i landet gängse
rening, alt generalkonsuln i Paris t. ex. inga-
inda kan antavac att ersätta saknaden af verk-
SA SH
— AA ch UI AO KA — he FA I Jr ÅA KR
om — av
Öd AMA mer —- — —— AV