inre politiska förhållanden voro att vänta, förr
än dessa brister blefvo afbjelpta. Hade detta
varit fal!et, skulle striden visserligen icke hsfva
så bortdädt, utan man bade då förmodligen ä!-
ven hos oss sett spår till allvarliga bemödanden
för att tillvägabringa en representationsreform.
hvarvid man, gifvande de allmärna valen på
båten, kusde komma att fälla ankaret i stånds
eller klassvalens trygga hamn. Det har imed-
lertid, på sätt anmärkt blifvit, icke visat sig
minsta tecken till sådana lita fruktlösa som
föga önskliga attentater, och jag är öfvertygad
att förfatiningen i dess hufvudvilkor omfattas
med samma kärlek och tillgitvenhet af norska
folket nu, som förut, samt att man, från den
sidan beiraktadt, lätt kan trösta sig öfver de
anfaktelser för hvilka den norska konstitutio-
nen är utsatt ifrån ett visst håll på andra sidan
fjällen, der den blifvit indragen i dagens parti-
strider och i följd deraf nödvändigt måste komma
att o:ta sitta emellan.
Men oaktadt det således kan vara oss tem-
ligen likgiltigt, att t. ex. Post- och Inrikestid-
ningar och en professor i det grekiska språket
vid Uczsala universitet äro missnöjde med Nor-
ges konstitution, kan likväl icke gerna någon
norrman med likgiltighet se, att i brödrariket
kompileras och pubiceras arbeten, som under
en anstrykning af gruadlighet och vetenskap-
lig forskning, samt ett vidlyftigt apparat affak-
tiska upplysningar, i verkligheten icke äro an-
nat än smädeskrifter mot Norge, norrmännen;
den norska statsförfattningen, kortligen, alt
hvad norskt är, endast för att tjena såsom ett
desto kraftigare vapen i den svenska reform-
striden. Jag vet icke buru dylika kraftsoppor
smaka det parti i Sverge, för hvilket de påt-g-
ligen blifvit anrättade; men att de förekomma
oss högst osmakliza, bör ej förundra någon; och
buru villig man ock må vara att iorymma!
forsknisgens frihet rättigheten alt begagna ett
grannrikes exempel, såsom bevis för sina ezna
sattsers förträfflighet och motståndarnes för-
menta misstag, synes det likväl som om man
— om någonsin — i detta fall hade räit att
vänta en viss grad af humazitet och varsam-
het iakttagen i behandlingssättet, samt åtmin-
stone ett sträfvande att finna det rätta.
Så vidi jag känner har man ifrån norska si-
dan aldrig framställt den norska statsförfattnin-
gen såsom något mönster, och aldrig har här-
ifrån något det minsta försök gjorts, att rekom-
mendera den såsom ett exempel att följa för
Serge. Deremot är det just genom svenska
framställningar, och uteslutande genom sådana,
som uppmärksamheten i Sverge biifvit vänd på
den norska konstitutionen och det sätt hvarpå
folksuveräniteten genom den blifvit realiserad.
Deruti borde derföre ligga ännu en uppmaning
att visa grennlagenhet och en smula aktning
för hvad som är norrmännen dyrbart. Detta
har derewot icke hr Palmblad gjort, i det ai
honom utgifna arbetet: Konungariket Norges
statistik, nyare historia och sociala förhållan
den, med tillämpning å våra svensks,; och det
är den just nu slutade genomläsning af denna
i hvarje afseende mindre lyckade produkt, som
föranvledt mig att göra de ofvanstående anmärk-
ningarne, tillika med önskan att kunna få till-
fälle att visa den svenska allmänheten, att o-
sannolikheten af att en svensk professor —
hans klassiska lärdom må nu vara stor eller
iiten — skulle på sin studerkammare i Upsala
kurna affatta och framställa en natursann bild
af norska ställningar och förhållanden, blifvit
bevisligen en komplett omöjlighet, då författa-
ren, oberoende af, ja till och med i strid med,
de af honom sjelf lemnade statistisk. ata, koa-
struerat sin bid så, som det passade för hans
afsigter, uteslutande efter norska partiskrifter,
brochyrer och pampbletter utaf en viss färg,
och utan att taga bänsyn till hvad ifrån andra
sidan blifvit framstäldt, hvilket likväl hade va-
rit bästa sättet hvarpå en författare. som helt
och hållet saknar en på personlig bekantskap
grundad kännedom om förhållandet kunnat bysa,
ringaste hopp om att uppfaita det rätia. Men
saken är att hr Palmblad blott har lagt an
på, att af de norska sakerna tillverka ett Me-
du:hufsud till skräck och varnagel för en
hvar anhängare af allmänna valprixzcipen m.
m.; ban och hans vänner borde imedlertid taga sig
väl i akt för dess förstenande verkningar.
Då jag förmodar att i tit. blad lemnas mig
plats för en bevisning af författarens felaktiga
meningar samt en påpekning af de hufvudsak-
ligaste villfarelser och vanställningar, hvaraf ar-
flödar, må jag, intill dess detta kan
mig med hboppe!, att den af herr
j :ad lemnade vrängbilds (karrikatyrs) egen
beskaffenbet i förenipg med de uppenbara mot-
sägelser med sig sjelf, hvari författaren hvarje
ögonblick råkar, skola vara tillräckliga att för
det första
gars pilitlighet.
Den a! mig i början påpekade stillheten i
politiken har blott i ringa mån blifvit afbruten :
genom fortsättningen af Daxs strid med oppo-l:
afleda förtroendet til hans skildrin-
j
sitionen och Morgenbladet; en strid, som för
öfrigt icke på ringaste sält berör grundvilkoren
för författnivgen eller ifrån Daxs sida röjer rå-
got misstroende till konstitutionens värde och
vigten af, ait den i det väsendtliga må förblifva
oförändrad, utan blott har till föremål fcigan
om opposiäonens närvarande beskaffenhet och
om nyttan af den rigtning, den i vissa afseen