Sedan den värde ledamoten, efter tabellerna 4 1
3 2 i min tryckta årsberättelse för 1843, upplyst
direktionen, att späda barnens mortalitet inom
Barnhuset många ginger varit lika låg, ja lägre
än under de år, då jag bestridt helsovården, ytt-
rar han:
Men för att ännu från en annan sida betrakta
det bevis för den förbättrade vårdens inom Barn-
huset resultater, som hr doktorn velat i den min-
skade moria!itetsprocenten finna, och för att när-
mare undersöka, huruvida jag kunde hafva något
skäl till min — — förmodan, att denna minskade
mortalitetsprocent var i sjelfv verket mera chi-
merisk än verklig, alldenstund rsortaliteten utom
Barnhuset möjligtvis var i samma mån större, som
den derinom visat sig mindre, har jag åtminstone
för några år företagit en undersökning, huru det
förhållit sig med mortaliteten utom Barnhuset. —
— — Det märkvärdiga resultat, hvartill min un-
dersökning fört, är, att, då mortalitetsprocenten
af uttsana späda barn, hvilka samma år dött, som
de uttagits, för år 4841 utgör 195, proc., så ut-
gör den för 1849 235 proc., för 1843 22 proc. och
för 1844 33, proc. eller i medeltal för de 3 si-
sta åren 26:7, proc. Häraf framstår det klara ko-
Follarium såsom en erferenhet, att ju mera mor-
talitetsprocenten minskats inom hus, desio högre
har den stigit bland de till vård utomhus lemna-
de barnen. Man torde kunna fråga: hvad kan or-
saken vara till deita besynnerliga förhållande, att
just mortalitetsprocenten för hvarje af de 3 sista
ären så betydiigt uppgått Jag bekänner att jäg
icke för mig kunnat klart besvara denna fråga.
Ett fictum har visat sig för mig, hvilket jag knappt
vill framlögga, emedan jag ej sjelf vill tro det.
Vid undersökningen af förhållandet med de utlem-
nade barnen, har jag kommit att fästa uppmärk-
samheicn på d:r Bergs utlemnade attester för 1843,
och deraf funnit, att under nämnde år 83 sjuka!
barn Hblifvit från Barnhuset utlemnade, hvaraf 24
Gogo inom loppet af året och 34 inom loppet afj.
4844. 3:ne af dessa hede dött utom hus redan på
andra dagen efter utlemnandet. Förteckningen på
de såsom sjuka utlemnade barnen bifogas och be-
styrker förhållandet. ) -
Jag älskar icke insinuationer och vill icke göra
någon sådan, men jag kan icke dölja för mig sjelf,
att har utlemnandet tillgått på samma sätt under
de öfriga åren af d:r Bergs läkaretid, så vill det
icke synas vara någon konst att nedtvinga morta-
litetsprocenten inom hus. Ett annat förhållande!
— — — — förtjenar äfven uppmärksamhet, ti-;
den inom hvilken de utlemnade barnen aflidit från
den dag de från Barnhuset utgingo. Jag — — vill
endast nämna, att af de 406 späda barn, som ut-
lemnades 4844, dogo 136 samma år och af dessajl.
70 inom första månaden efter deras uttagande och .
bland dessa 39 inom de första 41 dagsrna, ochj.
åter bland dessa 9 inom 9:dra dagen och bland!
dem 3 semma deg som de från Barnhuset utlem-
nades. Jag drager häraf inga korollarier, jag an
märker det blott. Hr doktor Berg säger isin års-
berättelse, att det är glädjande att se den mingk-
ring i mortaliteten som egt rum inom Barnhuset!
för år 1845. Jag vill fråga direktionen, om dessa :
focta gifva anlednirg att glädjes öfver att se den
minsknirg i mortaliteten, som egt rum 4844. Jeg
skulle icke göra denna fråga, om icke denna minsk-
ning i mortalitetsprocent ständigt blifvit så ifrigt
framhållen på deras bekostnad, som före hr d:r
Bergs tid bestridt läkarevården inom Barnhusetn.
— — Så långt den värde ledamoters anförande.
Ingenting hede varit önskvärdare för både Barn-
huset och mig, ingenting i många hänseenden mera
maktpåliggande, än om en fullständig och sannings-
enlig utredning af beskyilningarne genast inför sak-
kunnige personer blifvit företagen. Men nu qvar-
stå uppgifterna i protokollet säsom en beskyllning
af svårsste art, utan att någon undersökning och Å
utredning koromit i fråga, och om häraf vis3erli
gen å ena sidan kan slutas att direkiionens plu-:
ralitet ej till dem satt tro, så synes dock å andra j:
sidan ej osannolikt, att dessa uppgifter i afseende !:
på den ena hufvudfrågan rörande hittebarashus-!
systemets följder eller mortaliteten betraktats soml:
sanningsenliga, och till en del blifvit lagda till l
Å
j
6
grund för direktionens beslut af d. 21 Febr. 1846
om 2 månaders obsorvationstid inom Barnhuset för
hvarje spädt barn, ehuru detta beslut närmast
fremkallats af den andra hittebarnshus3-systemets !
stora olägenhet eller Vencrisk smittas spridning
till och från de utlemnade barnen. l
I detta hänssende har under året 1828 följande
inför direktionen föregått. Jag hade haft äran dil
43 Jan. 1845 upplysa med sjukjournalen, att det
barn, som, enligt hvad ofvan nämndt är, den 7!
Dec. 4844 (prot. 412), för direktionen anmälts!
hafva smittat sina fosterföräldrar under 54 dagars!
vistande på Barnhuset ej företett ringaste spår af
misstänkbar sjukdom, och att sålunda förhållandet!
fordrade till en början en närmare utredning. :
Några dagar sedan jag med permission anträdt
en utrikes resa, anmäldes af Barnhusets inspektor
(d. 4 Ju!i, prot. Ö 6) en anklagelse att jeg sktullet
tvingat en amma att lemna sitt barn till en Ye-
neriskt smittad fostermoder. I sammanhang hör-
med anmäldes s. d. af en direktionens ledamot, at!
elt större antal af dem, som vid Barnhuset tjenst-)
gjort som arumor, blifvit för Venerisk smittis ål
Kurhusct intagne, hvarjemte äfven under diskus
sionen lärer gjorts det påstående, att jag skulle
bruka befalla ammorna alt mot egen vilja giv:
) Denna förteckning är sammandragen sf de an-
märkninger jeg brukade göra på de ännu då il.
bruk varsnde sundhetsbetygen. Då formuläret i
för dessa betyg lydde: ati barnet för närvaran:l.
da är friskt och sundt, så ansåg jag min pligtl.
varg, att då em fostermoder valt ett barn, som
hade någon åkomma, hvilken ej var få menlig.!
att jag behöfde vägra barnets utlemnande, detta
antecknsdes på betyget i följande lydelse: Fo-l
stermodren är gjord uppmärksam på att barnet