i stycke:s fabel, såvida den förutgått hvad man
i pjesen sjelf får för ösoutn. I denna deremo!
har bon ej stort annat att göra, än deltaga :
några klogo-dialoger, hvilkas innehåll hvar och
en skulle kännas uan att böra dem. Hennes
vigtigaste förrättning är art dö. M:ll Lindmark
gör detta oklanderiigt. H:rrne Buenco, Guil-
ber: och S:t George mines man knappt, utan
alt Isa dem jå affi cheu. Hr Stjernström å-
ters: Carlos roi korrekt såsom Clavigos
malu. spiritus: en spansk hofman ser man iho-
nom duck icke lättelizen.
Desto ypperligare på sin plats är hr Stjern-
ström såsom på en gang Beijent och Professor
i den efterföljande komedien. Detta lilla lust-
spel spuehbåller ganska många goda ingredienser,
för ait sätta en pubitk i skratt. Tneatern: ar-
tister hafva också hör ett mera fördeladt ut-
rTym:ne att visasin skicklighet. Hr Zetterholm
— Zachäus Schlaglicb — är en förträfflig by-
skolmzstare af gamla methoden; hr Malmström
visar i von Schwuch en rik godsegare, så utan
kunskaper och omdöme om folk, som komedi-
en sin kan önska sig enrik godsegare. M:ll
Frö I speler Hansa med mycken sanning
och munterhet. M:ll Emb:ing återgifver Elise på
ett för ex debutant ganska lofvande sätt. Hr
Swariz — Karl — är en angenäm ung odugling
och godsegareson, som vål fyller sin plats.
Sångnuwmrorna 1:10 ej så hflgt, som en fransk
vaud-yville eguar; men flere vackra svenska me-
lodier, af den äldre sorter, återhördes likväl med
det nöe, som dessa kära bekantskaper alltid
medfö
Huset var godt, om ej alldeles fullt. Publ:-
ken gaf luft åt sin triillredsställelse genom star-
ka och upprepade applåder. -
Aa
— Uti en af bersmästeren Troilius förfatiad
uppsatis, som utgör en bilaga tul den ,beräöt-
telse om E-ndttushållnmsens närvarande till-
stånd i Örebro Lan, 10. m., hvilken nyligen på
trycket utgilvits, finner man ibland annat föl-
jande: s
Bergsbruket inom iänet har under sednast för-
flutna quinquenonium vunoni: en betydande tillväxt,
dels gezom upptäcktes af nya bly- och silfvermslms-
ådror, dels genom återupptagande af gamla och så-
som utgångna fordom ansedda kopparmalmstillgän-
gar, på hvilka, såsom an!edning är att hoppas. en
fortarande tillverkning af ädlare metaller numera
blifvit grundad, sedan ail sådan förut var nästan
alldeies öfvergifven. — Den sedneste silfvertillverk-
en vid de gamla verken skedde vid Hellefors
3, då eler måncga års brytning (som likväl
n sker för bibehållande af privilegier) 410
lödiga marker silfver ble:vo producerade. Upp:äck-
ten a! nye silfverhaltigas blyglansgångar bredvid de
gamia, sedaa sekler tilbaka ödelemnade, store silf-
vergrufvorna vid Guldsmedshytien i Lindes socken
har ziltsedan 1842 föranledt mångaldiga grufve-
försök, inom detta len uppgående till flere hundra-
de, af hvilka dock få ledt till gynnaände resuliater
och inivt uppnått det värde som Guldsmedshytte
silfververk synes äga. Uti br Eizwiks derstädes år
4844 snlogda nya byta äro från Augusti månad
samma år till den 4 November 4845 tillverkade
2,261 lödiga marker silfver och 4.359 skeppund rent
bly, hvartill kommer p:oduktionen för innevarande
år med unvgefar ewt lika belopp. För arbetare, dels
af ortens egna, dels från Dalarne efierskrifne, har
detta företag lemnat ett rikt tillfälle till förtjenst,
då 160 å 200 personer dagligen derstädes finna sys-
selsättnirg. All aniegning ar förbanden att malm-
tillgångarne fort ara och skola motsvara den väl
ordnade och med osparda kostnader utförda plan
för tillvägabringande af ett bestående verk, som
röjer sig i alla anläggnicgar på ställe.
Småälvärd blyglans brytes äfven vid Siggeboda,
Fanthytian och Aboda inom Lindes socken, samt
vid Exathöjdeviken i Grythytte socken, utan att lik-
väl något deraf, i brist af smältverk, ännu blifvit
tillgodogjordt.
Koppartiliverkning idkades fordom i flera trakter
af länet, och i sednare tider med största fördelen i
Nya Kopparberget och vid Håkansboda i Ramsbergs
socken, hvilka båda verk, isynnerhet det förstnämn-
da, som tillhörde en hel bergslag, ock varit med
särskilda privilegier omgärdade. Det oaktadt, eller
kanske rättare just derföre, astadnade grufvebryt-
ningen och malmerna ansågos utgångna, till dess
privilegierna upphäfdes och handteringen tillföll den
oprivitegierade enskiidta industrien, som återupptog
koppartillverkningen och nu uppdrifvit den till 300
å 400 skeppund årligen på hvardera stället. För-
hållandet visas deraf, att under åren 4831—1335
och före denaa tid tillverkades inom länet endast
20 å 30 skeppund koppar om året; och 41836 till
4840, mest af malm från det återupptagna Häåkans-
bodaf.ltet, i medeliel 128 skeppund 8 lispuna 8
skålp.,; samt åren 1841—1845, sedan grufvorna vid
Nya Kopparberget kommit i ett emskildt bolags hän-
der, 342 skeppund årligen. De båda sista åren har
tillverkningen öfverstigit 700 skeppund om året
— Till förtydligande af notisen i gårdagsbla
det om arbetsstiitelisen vid Herrestad i Småland
bör det tillägg göras, att bögtsalig Konung Carl
XIV Johans understöd åt densamma utgjordes
af en beställning af effekter för 4000 rar bko