Då det fullkomliga beroende af ordinarie kon-
suln, hvari vicekonsulerne sålunda äro ställde, ken
leda till godtycklig bebandling och missbruk vid
I- dessa tjenstersäns tillsättande eller en ledigande;
n (då ordinarie konsuls ansvarighet för vicekonsuls
k låtgärder hvarken synes v-ra billig eller torde kunna
n utan stor svårighet juridiskt utkräfvas, och då det
-i alla fall icke är lämpligt, att en vicekonsul, som
blifvit antagen med serskilst bifell af den myndig-
het, som har öfverstyrelsen af konsularärendena,
må, utan uppgifven orsak, egenmäktigt afsätias af
ordinarie konsuln inom distriktet; så anser kolle-
-gium omständigheterna härutinnan påkalla en för-
t ändring, som äfven sanpolikt skulle verka dertill,
ratt de mest snsedde handlande i främmande hm-
par blefve benägne att åtaga sig vicekonsuls befatt-
I ning. På dessa skäl tillstyrker kollegium i undter-
s dånighet, att i afseende på vicekonsuler må i nå-
a
)
1 em
der stadgas:
1:0 alt sådane tjenstemän förordnas i hamnar
-loch orter, der de finnas af nöden, och der genes al-
t konsul eller konsul icke är anställd;
)! 2:0 att, med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, i
) serski!ta fall, vicekonsul kan förordnas general-
, konsul eller konsul till biträde å den ort, der han
- lär anställd; samt att, då generalkonsula:et är för-
.Jenadt meå befattningen af chargå daffaires, vice-
1 konsul får, utan föregående underdånig anmälan,
-Jantsg:s å den ort, der charg daffsires har sitt säte.
3:0 Att vicekonsuler tillsättas af öfverstyrelsen
för konsularärendena, uppå vederbörande general-
konsuls eller kensuls förslag.
4:0 Att viecekonsuls befattning, inskränkt till den
Ihamn eller ort. der han är anställd, utöfvas af
Ihonom på eget ansvar, under iakttagande af de
föreskrifter, som i öfveren:s!ämmelse med konsuls-
stadgan böra honom meddelas af generalkonsuin
eller konsuln för distriktet, med hvilken han ock
i embetsärenden brefvexlar.
5:0 Ait om vicekonsul begär fel i tjensten, el-
ller hans omständigheter förändras, eller han i ett
Jelter annat hänseende sig otillbörligen förhå!ler,
vederbörande generalkonsul eller: konsul bör sådant
anmäla hos öfverstyrelsen för konsularärendena,
på hvars pröfnivg beror, om vicekonsuln skall ifrån
befattningen skiljas.
6:0 Att generalkonsul eller konsul likväl må,
när förekomne omständigheter dertill föranleda,
ifrån befattningens utöfning suspendera vicekon-
sul inom sitt distrikt, hvarom rapport genast bör
till öfverstyrelsen för konsularärendena insindas,
med uppgift om skälen och med bifoganrde af den
suspenderadea förklaring: egande generalkonsul el-
ler konsul, att i hans ställe förordna en tjenlig
person att vicekonsulatet tills vidare förestå.
Svensk och norsk konsul är, genom 36 i nu
gällande konsulsstadga, medgifvet att på den ort,
der han är anställd, ega handelskontor och ingå
bolag. Sådant är deremot uttryckligen förbjudet
för åtskilliga andra länders konsuler, såsom t. ex.!
Rysslands, Frankrikes, och till endel Englands;
men dessa länder hafva ock för sina konsuler full-
ständiga och dryga löningsstater, sträckande sig,
hvad Frankrike beträffar, ända derbän, att arfvo-
den bestås för konsulsatsekreterare och elever. Kol-!
legium har visserligen för afsigt att, längre fram
i detta underdåniga utlåtande, framställa förslag
till reglering af svenska och norska konsulers lö-
nevilkor; men som hvarken behofvet för de före-
nade rikenas handel och sjöfart påkallar, eller till-
gångarne torde medgifva en sådan löningsstat, att
generalkonsuler och konsuler skulle på alla ställen
kunna endast af lönen, i förening med tillfälliga
inkomster, ega anständig bergning; så tillstyrker
kollegium i underdånighet, att det må bero på:
särskilt pröfning af omständigheterna i hvarje fall,
om till generalkonsuls- eller konsulsbefattning skall
nämnas en svensk eller norsk man, såsom tjenste-.
man, utan att ega drifva handel, eller en på denq
utrikes orten bosatt handlande, svensk, norsk el-1
ler utländning. Erfarenheten har under den för-js
flutna tiden ådagalagt, att det för Sverges och li
Norges sjöart, äfvensom för begge rikenas gemen-!q
l
samma nationalvärdighet, är bättre, att till gene-
ralkonsuls- eller konsulsbefattning förordna en an-
sedd handlande på stället, än att utsända en svensk
eller norsk man för sådan anställning, utan till-
räekliga inkomster af tjensten eller andra utvägar
till oberoende bergning. -
Nu gällande konsulsstadga föreskrifver äfven,ls
att infödde svenske och norske män skola ega fö-ll
reträde, framför utländske sökande, till rum pålt
konsulsförslag, så framt de anses bafva erforder-
lig skicklighet för sysslans förvaltande. Med hän-
sigt till hvad kollegium här ofvan yttrat rörande
generalkonsulers och konsulers tillsättande, tillstyr-
ker kollegium i underdånighet, att detta företräde
må i den nya konsulsstadgan uteslutas, eller åt-
minstone inskränkas till sådana konsulater, som
genom åtföljande löneinkomsater lemna innehafvar-!n
ne sjelfständig bergning.
Kollegium öfvergår nu att afgifva underdånigtd
förslag till reglering af konsulardistrikterna; hvar-
vid kollegium skall, särskilt för hvarje land, i un-
derdänighet anmäla så väl nuvarande förhållenden,
som de förändringar, hvartill politiska eller kom-
merciella omständigheter, eller orternas läge kunna
föranleda.
AA AMA
a -
Ryssland och Finland.
I det egentliga Ryssland finnes för det närva-
rande ordinarie konsulsstationer uti S:t Peters-
burg, Archangel, Revel, Riga, Liebau och Odessa.
Med tillämpning af den grundsats, kollegium
när ofvan framställt, tillstyrker kollegium i under-
dånighet, att ett generalkonsulat för Ryssland och
Finland må upprättas, med säte i S:t Petersburg;
utt konsulsstationerne i Archangel, Revel, Riga,
Liebau och Odessa, vid nuvarande innehafvarnes
fgång, indragas och förvandlas till vicekonsulater
inder generaikonsuin i S:t Petersburg, samt att
medlertid ordinarie konsulerne i nämnde hamnar
böra till generalkonsulatet insända deras bandels-
oerättelser, äfvensom förslag till vicekonsuler.
För Finland skul!e bibehållas en ordinarie kon-
sul, hvilken, såsom kollegium förut, i anledning
f derom särskilt väckt fråga, hemställt, äfven hä-
lanefter borde hafva sin station i Ab6o, med un-
lerlydsnde vicekonsuler i öfriga finska hamnar. lr
Konsuln i Finland egde att till generalkonsuln ilF
;t Petersburg insända sin hbandelsberätteise, äf-l(i
engom förslag till vicekonsuler. L
DNAanvnmaArk KP
- MT
Sd Me NG LP B sm a pr pr a