grundsatser och rena mot:ver gundade kriti
ken; emedan publ:ken ofta sammar bandar dem
finner den sednate lika löjlig som den förra
oeh föraktar dem begge.
— Borgmästaren i Eskilstuna, Hr Hallström
har begärt rum för nedanstående afgiina tförkla-
ring öfver den klagoskrift till hr justitieombuds-
mannen öfver br borgmästarens valdsamma tör-
farande mot en haiktad person, som fanns in-
förd i Aftonbladet för 44-d3gar sedan. Max
fioner i deonoa förklaring. wmedgifvet, att bi
borgmästaren täckts taga den ena af. de i kla-
goskriften omförmälde persover i håret, för att
få up bufvudet, så att han skuile se hr borg-
mästaren i ansiztet, och gifvit den andre en
kindpust. Vi känne ännu icke hvad hr justi-
tieombudsmwannen tillgör härvid eller buruvida
deri klagarde personers uppgiter om en svå-
rare misshbandling komma att föranleda till nå-
gon undersökning; imedlertid är det för den
allmänna morslitn beklagligt, att embetsmän,
som äro satte att styra ett samhälle, som sjelfva
sköla döma öfver och beifra våld och lagöfver-
trädelser, skola glömma sin värdighet och sitt
lugn derbän. som br borgmästsren i E-kilstuna
har gjort det. Motparterna må vara huru då-
liga varelser: som helst. så förtjente en lagöf-
verträdelse af denna beskaffenhet att ihågkom-
mas med en all arsam mivnesbets:
Till Rikets Ständers Hr Justitie Ombudsman!
I anledning af den klagoskrift som tvenne här i
orten vanryktade cch begge hvar för sig tvenne
gånger för stöld, den era med inbrott. str:ffade
personer, nemligen bonden Lars Larsson Mark i
Almby och lösdrifvaren Lara Larsson till hr ju-
stitieembudsmannen ingifvit, innerattande angil-
velse, att jag onsdagen d. 6 Augusti sistlidet år
skall hafva uti tingshuset här i staden genom våld-
sam behandling sökt pina dessa tjufvar till någon
bekännelse, får jag äran förklara:
Någon dag i nämnde månad infann j:g mig i
tingshuset af ingen annan anledning, än att besöka
hr häradshöfdingen Lund, med hvilken jag förtro-
ligt plägade umgås, och .då jag uppkommit uti örra
våningen af huset, der hr häradshöfdingen har sina
boningsrum, försporde jag att uti ett af rummen
var inlagdt ett betydligt parti socker af flera hun-
ärade skå!pund, hvilket uppgas vara olofligen till-
gripet och vid wsitation igenfunnits nedgräfvet un-
der goltvet uti bonden Lars Larssons ooningsrtum
vid Almby. -
Inkommen uti hr bäradshöfdingens eget rum,
såg jag honom inbegripen i samtal med ofvan-)
nämnde tjufvar och jag hörde att han, som för-
modligen förut gjort dem nägra frågor argående
sockerstölden, förehöll dem hurusom de vid en
med dem året förut hållen ransakning angående;
mångfalldiga af dem föröfvade stölder sökt med;
lögner och osanna uppgifter förvilla domaren. hvar-
på till svar fö!jde en för tillfället uppgjord ytter-
ligare lögn; och som jag, enligt Kongl. Svea hof-
rätts förordnande, såsom ordförande vid Vester
Rekarne häradsrätt, å flera urtima ting hållit den
ransakning, hvarom nu var fråga, och således kun-
de kontrollera de af tjufvarne pu ytterligare in-
för deras domare hopsmidda lögner angående re-
dan utredde förhållanden, för hvilka de längese-
dan blifvit till ansvar dömde och straffade, tog
jag mig friheten förehålla dem detta ofog; och
som- dessa fräcka och oförskämda uslingar svarade
mig spotskt och oböfligt, tog jag den ena i håret
för att få upp bufvudet så att han skulle se mig
i ansigtet. samt gaf den andra en kindpust, såsom
en lämplig tillrättavisning för deras förfsrande e-
mot mig, och detta är, så vidt jag minnes, allt
hvad vid nämnde tillfälle tilldrog sig emellan mig
och klaganderne.
Någon pina till bekännelse om gockerstölden,
med hvi!ken jsg icke hade något att skaffa, hver-
ken såsom domare eller part, kunde så mycket
mindre komma i fråga, som tjufgodset redan då
var återfunnet under golfvet uti tjufvens eget bo-
ningsrum, och, för mig, som uti 23 års tid för-
valtat domareembetet och. hållit samt afdömt bun-
dradetals ransakningar, kunde det icke vara obe-
kant att denna omständighet utgjorde tillräckligt
bevis för att få tjufven straffad, äfven emot sitt
nekande.
Uppgifterna som förekomma i klagoskrifterna äro
således idel osanningar hopspunna, icke af tjuf-
varne sjelfva, utan af den usling, som uppmanat
och förledt -dem till den klagan de mot mig an-
ställt... Författaren till deras klagoskrift är en så
kallad litteratör ell2r tidningsutgifvare här i sta-!n
den vid namn Petter Larsson, den ömkligaste och
bedröfligaste af alla sådana på hela jordklotet.
Utom det att denne i sin tidning emot mig skrif-
vit en mängd med lögner och dikter, samt ovett
till öfvermått, för hvilket han är dömd att görs
mig offentlig afbön, har han derjemte ideligen sökt
uppviggla flere af stadens innevånare att hos ju-
stitiekanslersembetet emot mig anställa klagomål
uti skrifter, dem han författat; men då hans an-
hang inom staden i betydlig mån nu minskats.
har han omsider sjunkit så djupt, att han tagit
sin tillflykt till de vidt beryktade Almbytjufvarnz
för att kunna framkalla och i tidningarna briljera
med en godbit, den nuifrågavarsnde klagoskriften.
Konceptet dertill har händelsevis kommit i mina
händer. Det är egenhändigt skrifvet af Petter
Larsson; men då denne litteratör icke kan kor-
rekt stafva, än mindre sammanskrifva en svensk
mening, befinnes det vara korrigeradt af en per
son, som sistliden sommar bott uti tirgshuset och
hvilken förmodligen varit delaktig i planen.
Jag bifogar ett bevis från länsmannen Wenner-
ström till upplysning om klagandernes frägd och
egenskaper, och lärer hr justitiecombudsmannen
finna, att ofvannämnde mitt förfarande icke utgör
föremål för beifran af allmänna åklagaremakten.
Eskilstuna d. 44 Oktober 1846.
S. 4. Hallström.
Sedan jag blifvit uppgifven att vittna angående
en af för andra resan stöld straffade bonden Lars
farsgson Mark i Almhv Tveta cacrkan ach för an.
)
)
-m - -