alla de allmänna utskylder, osera och prestar
tioner in natura, som från hemman och jord-
lägenheter inom hvarje län utgöras; äfvensom
antalet af bemman och skattlagde lägenbeter,
fördelade i klasser efier deras ohka jordebsks-
natur, och upprättade på det sätt, att hvarje
hemmans och l2genhets allmänna utskylder och
prestationer in natura blifva fullt synbara. ,
2:0 Att uppröra ordentliga och säkra förslag
till en lika fördelning af de allmänna uiskyl-
der, onera och prestanda in natura, som af jor-
den inom hvarje län nu utgöras, å alla der be-
lägna bemmsn och lägesheter, efter medium af
de 40 sednaste årens taxeringsvärde och marke-
gång, utan afseende å den särskilda jordeboks-
natur, som för närvarande finnes hemmanen
eller lägenheterna å-att.
3:0 Att öfver- dessa förslag höra deputerade
från hvarje socken, på det att, om taxerings-
värdet elier andra förhållanden af en eller an-
nan orsak skulle för något hemman eller lägen-
het vara origtist uppiagne, nödig rättelse deri
må kunna göras.
4:0 Att, sedan sålunda blifvit upplyst och
föreslaget, huru stor anpart af allmänna utskyl-
der, onera och prestationer in natura, hvarje
hemman och lägeuvbet bör vidkänvnas, uträknin-
gar göras å den tilökning i sådane utskylder,
som böra pålöras den privilegierade jorden, e-
mot hvad den förut utgjort, samt å den minsk-
ning i utskylder som skulle tillskyndas de nu
hårdare skaitlagde krono- och skattebemmanen,
äfvensom bestämda uppgiiter lemnas å de er-1.
sättningsbelopp, som böra tillerkännas den förra
och utgifvas af. den sednare hemmansklassen.
Sedan dessa uppgiuter och förslag blifvit, vid.
en kommande riksdag, ständerne förelagde, blir
det möjligt, samt deras rätt och pligt enhgt,
att förordna om sättet för, och åtgirderne till
den nya skattöggnivgens verkställande, med bi-
träde af de medel, som derföre komma att an-
visas, och hvartill de förberedande ucrdersök-
ningarne lemrat anledning.
Då erfarenheten ådagalagt, dels att jordvär-
dena i allmänhet befiunas högst olika och icke
stå i rätt förhållande ti!l hvarandra i alseende
på inkomst oca behållning; dels att verk och
inrättningar ej sällan äro taxerade vil lägre be-
lopp, än hvad jemnförelsevis till jorden borct
ega rum; tager ins. sig fribeten att uppgifva ett
sätt, hvarå, utan förnärmande af statens eller
enskildas lagliga rätt, en skattejemkning möjli-
gen skulle kuuna beordras, i förening med ett
mera rättvist bestammande af egeudomarnes
sannskyldiga värden, än som nu i allmänhet är
förhållandet. Detia förslag är grusndadt dels på;
svenska folkets sjelfbeskattningsrätt, hvilket vil-!
kor icke får på något sätt försvagas eller efter-
gilvas; dels på den sannolika förutsättning, alt
skattejemknvings-åtgirden, sålunda underhjelpt,
skall i vida mindre grad än man hitulls trott,
erfordra statens meilankomst och sålunda mera
betrygga densamma. 1 hverje pastorat inom
riket utse invånarne inom sig, efter församlin-
garnes storlek, 5, 7 till 9 af de äldre, kunni-
gare och mest erfarne jordegarne, hvilka inde:a
hemmanen, lägenheterne eller verken i vissa
klasser (alldeles i likhet med hvad som sker då
man uppgör en pastoral-konvention, i ändamål
att utfinna hvad hvar och en rätteligen bör er-
lägga) samt påföra dessa klasser vissa bestämda
värden, blott så vida beroende af den gållande
taxeringen, alt dessa värden ej få sättas under
densamma. HKlasserna kunna vara flera, allt-
som de olika förhållandera erfordra — från 2
å 3000 rdr hemmansvärde till 42 a 45,000
rdr — och hvarvid hufvudsaken är, att erhålla
sanna jordvärden i sället för de godtyckliga
och alliför låg, som nu ej sällan förspörj:s.
Pastoraternas uppgifter granskas häradsvis af en
kommitt, sammansatt af en eller tvenne leda-
möter från hvarje församliug och af dem som
upprättat klassifikationen och värderingarne,
samt under ledning af ordinarie domaren i or-
ten, för att till all möjlig enkelhet och enhet
sammanföra dessa uppgiiter, som derefter för
hela länet böra undergå pröfning af en kom-
mitt af deputerade från häradskommitterne,Y
samt under ordförandeskap af en erfaren och !
förtjenstfuil jordbrukare, som konungen deitill M
utnämner. Det karakteristika i detta förfarings-g
sätt, och som skiljer detsamma från den van-laq
liga taxeringsåtgärden, består cezentligast deri,s
ti
m
d
att då denna komme att vidtagas i och för en
skattejemknings beredande, så böra de bättre
och sämre lottade Jordegarnes ömsesidiga för-
delar verka till kontroll derå: alt den ena par-
ten icke får höja bLemmansvärdet utöfver det
rätta, i hopp om en större ersättning framde-l;
les,-eller den andra sänka det derunder, i be-la
räkning af ersättningssk yldighet till lägre be-L
lopp än vederbör, och att ett medium må träf-vi
fas, som närmar förhållandet till hvad det börP:
vara. Att denna åtgärd dessutom i statsekono-
miskt afseende ej vore förkastlig, vill synas
deraf, att allestädes och synneriigast hvarestliq
jorden icke i sednzare tider gått i köp, de pri-!ph
vilegierade hemmanens värden äro nog låga,m
hvarigenom staten tillen stor del går miste om
dess rätt, och den tyngst beskattade delen må-li
ste bibehållas vid dess tryckande bördor. Aun-56
märkningsvärd är äfven skillnaden i olika pro-
vinser, då (enligt af Forsell) medium af hem-
mansvärdet ntvär t or Halmsetade län OMOxÅ