bestyrkt af flere vittnen. Hr Tjaeder bar med
anledning häraf infunnit sig på vår byrå och
upplyst huru härmed förhå!ler sig, neml. att
då han, upprörd öfver våldsamhbeterna mot Ha-
geifeldt den 21 Sept., dagen derpå hade infun
nit sig i poliskammaren för att få reda på Sö-
dersiröms och Lindvalls namn, i afsist att vi-
dare anmäla saken på sätt som skedde den 23.
då först hade de begge polisbetjenterne, tro!i-
gen uppskrämde häraf, så mycket mera som
Tjaeder, såsom ett vittne äfven berättat, redan
vid sjelfva uppträdet hade framtagit ett papper
och biyertspenna, för att anteckna namnen på nå-
gra som kunde vittna i saken, sökt att före-
komma eller minska verkan af hans uppträ-
dande genom att kalla äfven honom till svarande
part. Att så förhåller sig bar hr Tjaeder på
heder och tre försäkrat, och den nyssnämnde
åtgärden med bans kallande innefattar en så
vanlig polistaktik, att vi ha all anledning att
sätta tro till sanniagen deraf.
Allehanda säger att enligt uppgift af geval-
digern Jäderin, polisuppsyningsman Lindvall
aoch skomakargesällen Baalach, Hagelfeldt inne !!
å norra vaktkontoret tilldelat polisbetjenten i
aKooptz flera slag, uppfört sig bullersamt och !
oregerligt samt att, först då han vägrat att;
godvilligt aflägsva sig och gå hem till sin bo-
stad vid Carlberg (i bvilket afseende dörrarne
till polisvaktkontoret för bonom blifvit öpp-;j
nade) Jäderin uppdragit polisuppsyringsmän-:
nen Söderström, och Lindvall att föra honom
hem.n
Vi hemställe härvid till Allebanda huru pass.
troligt det är att Hagelfeldt inne i ett till-
stängdt vaktkontor, der han befann sigien hel!
flock polisuppsyningsmäns våld, kan hafva öf-!
verfallit någon af dessa, såsom de uppgifvit
(obs. att skomakaregesällen Balack äfven är en!
jafskedad polisbetjent). Lägger man härtill att ,
jAllebanda å andra sidan alldeles uteslutit sme-
den Ekmans berättelse att Hagelfeldt uppgifvit
högljudda skrik och icke det ringaste låtsat om
uppgiften i Aftonbladet att H. enligt samma
persons utsago ropat på hjelp, så frågas om .
icke detta är i hög grad ensidigt uppfattadt.
Allehanda bar vidare haft sig mycket ange-
läget att upptaga såsom ,af protokollerna in-
bemtadt allt hvad de avgifne polisbetjenterne
Söderström och Lindvall berättat angående Ha-
gelfeldts förmenta våldsamheter emot dem, un-
der det de släpade horom pi gatan, och tillagt
isåsom en bekräftelse hirpå innehållet af de:
personers utsago, dem po!isbetjenterne kallat till
vittnen och af hvilka en likväl, enligt andras
intyg, sprungit efter ceh sparkat Hagelfeldt;
men icke ett ord finnes omförmäldt om de vitt-
ners uppgifter, som förklarat att Hagelfeldt vid
tillföllet synts fullkomligt redig.
Allehanda har icke heller på minsta sätt vi-
sat något missnöje med hr polismästarns sätt
att underkänna mureriarbetarne Westerlund och
Pettersson såsom vittnen och förklara dem för:
parter på polisbetjenternas blotta apgifvelse att .
de hade varit otidiga cch våldsamma; en an-
gifvelse, hvilkep, märk väl! icke förekommer i .
den första rapporten, utan finnes gjord först .
efter det Westerlund och Pettersson blifvit!
uppgifna såsom vittnen. 7
Sammanhåller man nu allt detta, så blir re-l-
gelfeldt i håret. Detta är ej omnämndt i protc-
kollet. Vittnets utlåtelse, att de tilldragit hals-
duken på Hegelfeldt liksom för at strypa ho-
nom är ej heller upptagen.
Smeden Ekman skall, enligt protokollet; hafvaj
vittnat att Hagelfeldt, sedan han blifvit införd å
polisvaktkontoret vid Hötorget och dörrarne blif- 1
vit tillstängd:, hörts uppgifva högljudda skrik.
Vittnet yttrade: han ropade och råmade efter
hjelp. G
Protokollet låter blott Ekman herätta om den
såsom vittne afhörde korporalen Pilströms delta-
gande i målet mot Hsagelfelåt. Ekman var dock
ieke den ende, som omvittnade detta förhållande.
Polisprotokollet låter förre inspektoren Ek
ström vittna att Hagelfeldt på e. m. d. 21 Sept.,
då han innevar å näringsstället vid Grytgjutare-
gränden, befunnits i någon mån af starka dryc-
ker berusad,, Ref. mins-ej precist om vittret
intygade något sådant; vittnet sade att Hagel-l
feldt kunde både gå och stå. Äfven omförmä-
Jer protokollet att Ekström skulle hafva omvitt-
nät det Hagelfeldt, i stället att efterkomma po-
lisbetjenternas tillsägelse att med vidare oljud
upphöra och aflägsna sig från porten till nämn-
de näringsställe, under uppretad sinnesförfatt-
ning tillfogat Söderström ett slag, samt att då
Söderström bärefter fattat Hagelfeldt vid halsdu-
ken för att honom från stället afföra, denne un-
der bemödande att lösslita sig från Söderström,
ytterligare med händerna tillfogat honom flera
slag. Vittnet utlät sig härom, att Hagelfeldt
kommit att utdela dessa slag, då han ville skilja
sig vid, polisbetjenterna; han hade stretat emot,
blott för att blifva skiljd från dem; protokol-
let anmärker riktigt, att vittnet icke uttryckte
sig nog tydligt och bestämdt; ty vid omförmä-
landet af detta uppträde utanför krogen lät det
verkligen som vittnet ville säga att polisbetjen-
terna äfven å sin sida gått hårdhändt till väga.
Härom nämner protokollet intet.
Vittnet sade och omsade att det under upp-
trädet på kägelbanan varit inne i krogrummet
och således icke kunde redogöra för hvad på
förstnämnda ställe passerade. Herr polismästaren
tröttnade icke att fråga om igen: hvad passe-
rade på kägelbanan? Då utbrast vittnet slut-
ligen: det vet jag inte, jag var i krogen — och
hör sen
— an AP AA -—e AS AA DHD mm - GQ DD ss - -—-
-
- oo -—-
i
;
4
wa mm omm—m 2 2 Han dJat