honom emot kakelugnen i rummet; och slutli-!p
sen skall han under det uppträde, hvarom Af-la
tonbladets föregående berättelse handlar, hafvafn
gjort ett häftigt motstånd samt sparkat Söder-!q
ström cch rifvit honom i ansigtet. g
Af dessa omständigheter vill det visserli-!n
gen synas, att Hagelfeldt betett sig buller-!q
samt och orezerligt inne på kägelbanan, äf-iq
vensom att han kastat stenen öfver planket;d
men å andra sidan förekommer i polisprotokol-sg
let för den 24 September kryddkramhandlaren
Rosenströms berättelse, att Hagelfeldt vid till-x
fållet befunnits vid nykter och redig sinnesför-,
fattning; att i följd af det utaf Hagelfeldt vi-g
sade motstånd, bandgemäing emellan honomli
samt polisuppsyningsmännen Söderström och!q
Lindvall uppkommit; hvarvid slag å ömse sidor r
utdelats, samt att folkmassan uttryckt sitt ogil-!1
landa af det sätt, hvarpå Hazelfeldt blifvit aflå
Söderström och Lindvall behandlad. Destilla-!y
torn. Michaelsson bar berättat att polisuppsy-s
ningsmännen under fortsatta bemödanden att
upplyfa Hageleldt i ett å gatan befintligt åk-
Jon, fattat bonom i halsduken och på ett våld-
samt sätt behandlat honomy (hvilket Söderström
uppgifver hafva föranledts deraf att Hagelfeldt
sparkat honom). Snickaregesällen Isaksson bar
sett Söderström och Lindvall hålla Hazelfeldt
vid halsen och våldsamt med honom förfara,
men icke att Hagelfeldt å sin sida- med slag
eller sparkningar förfördelat polisbetjenterna.;,
Stenhuggarearbetaren Fredriksson hade vidsam-;,
ma tillfälle sett att Söderström och Lindvall
fortfarande hållit i hvar sin ända af Hagelfeldts
pihafde halsduk, samt att under tiden polis-;
uppsyningsmannen Kooptz tillkommit och fat-,
tande uti halsduken dessamma hårdt tilldragit, !;
(
3w MM H MM Bo NM MW
hvilket våld emot Hagelfeldt flera gånger blif-
vit upprepadt; att Hagelfeidt blifvit af de ho-;
nom omgifvande personer sparkad på benen;:.
och slutligen att, då han på Jäderins tillsägelsej
blifvit frigifven, hade han saknat sin halsduk.
Smeden Ekman har åsett då Hagelfeldt blifvit!
fasttagen och afförd till polisvaktkontoret vid!
Hötorget, dertill dörrarne genast blifvit tillstäng-
da, hvarefter Ekman, som stadnat utanför på
gatan, hört Hagelfeldt inne å vaktkontoret upp-
gifva högljudda skrik; och att Ekman, som
under tiden i något ärende bortgått, men kort!
derefter återkommit till stället, åsett att Söder-
ström och Lindvall, hållande Hagelfeldt vid hal-
sen och halsduken, fört hor om nedåt Drottning-
gatan, dervid korporaien Pilström (en af de per-i
soner, som polisbetjeningen kallat till vittnen)j
jemväl följt efter samt tillfogat Hagelfeldt flere
sparkningar.
Dessa omständigheter, hemtade ur polisens
eget protokoll, synas redan tillräckliga för att
på grund deraf hemställa till Dagligt Allehanda,
buruvid2, äfven om Hagelfeldt förut förgått sig
på sätt här ofvan är upptaget, sådant kunnat!
utgöra något slags giltig anledning till så grofva
misshbandlingar å polisens sida, som här tyckas ;
fullständigt vitsordade, eller om D. A. sjelf baft!
något slags skäl att, såsom det uttrycker)
sig, fiona omdömet i denna sak både i ju-
ridiskt och moraliskt hänseende böra högst vä-
sendtligt förändras.n
Den oväldige läsarens omdöme stannar här
icke länge i tvekan, då ban tillsin största för-
undran finner att Dagl. Allehanda, för att kunna
framställa Aftonbladets relation såsom ensidig, )
sjelf icke allenast tagit för kontant allt hvad
polisprotokollet innebåller, oaktadt vid till-
fället närvarande åhörare ganska säkert kunna
minnas att de vittnesmål, som fallit polisbetje-
ningen till lst, blifvit på ett ganska ofullstän-
digt sätt upptagna, men hvad som fallit på andra
sidan tvärtom ); utan dessutom, för att hjelpa
) I detta hänseende har Aftonbladets referent be-
gärt stt tillsitt försvar mot den tillvitade ensi-
digheten få anmärkt följande:
Af -murareafbetarne Petterssons och Wester-
lunds samt betjenten Erik Sjöstedts berättelser
om uppträdet, innehåller protokollet blott patt
de samtlige befunnit sig uti den vid angifna till-
fälle uppkomna folksamling, dervid de hvar för
sig sett åtskilliga våldsamheter :emot Hagelfeldt
af polisuppsyningsmännen Söderström och Lind-
vall utöfvas, samt att i anledniog deraf flere när-
varande personer tiltropat de sistnämnde att släp-
pa Hagelfeldt.
Då i protokollerna för d. 21, 22 och 23 Sept. åt
anklagelserna och vittnesberättelserna mot Ha-
gelfeldt blifvit egnad all önsklig utförlighet, sy-
nes det partiskt att protokollet icke äfven när-
mere upptagit hvad Pettersson, Westerlund och
Sjöstedt förmälde, nemligen att polisbetjenterna
vid det åtalade tillfället vridit om Hagelfeldts
halsduk, så att karlen blifvit svartblå i ansigtet;
att uppsyningsmannen Söderström slagit honom
under hakan med knytnäfven; att Hagelfeldt bedt
polisbetjenterna låta bli honomp och förklarat
att han i så fall skulle godvilligt gå med dem;
att polisbetjenterna det oaktadtsläpat honom med
sig ned i Sqvalbergsgränden; samt att de der
tryckt honom mot ett plank och tilldelat bonom
ytterligare slag och knuffar, till dess gevaldigern
Jäderin tillkom och gjorde slut på uppträdet.
Destillatorn Michselssons berättelse om upp-)
trädet är helt kort och godt i protokollet uppte-
gen; vittnet hade å Drottninggatsn varseblifvit
en större folksamling samt deribland urskiljt po-
Jisuppsyningsmännen Söderström och Lindvall,
hvilka under fortsatta bemödanden att upplyfta
Hegelfeldt i ett å gatan befintligt åkdon, fattat
honom i halsduken och Hagelfeldt på ett våld-
samt sält behandlat Protokollet målar med
allde!es för matta färger. Vittnetsade icke biott
;
1
i
l
j
;
l
f
L
1