STOCK HOLE.
— Det första landibruksmötets sammankomst
slutades i går med en stor middagsmiltid, som
började kl. 4 e. m. och räckte tills kl. half 9
på aftonen. Skålar för H. M. Koxungen, sarat
för Drottningen och Enkedrottningen, KEron-
prinsen och den öfriga Korgl. familjen, pro-
ponerades af de begge ordförande, hvarvid foik-
sången och verser afsjöngos; derefter lörekom-
mo flera toaster: för Svenska Landtbruket, hvar-t
vid ett pcem, af medicinalrådet Pontin, dels
sjöngs, dels deklamerades af hr Almlöf; för!
Laondtbruks akademien, för Hushållningssällska-)
perna, för de norska ledamöterna, som delta-
git i mötet; för Öfverståthållaren och Bemed-
lingskommissionen, som wupplåtit börslokalen;
för Författarne af verserna samt Sångarne;)
samt slutligen för ordföranden, H. Exc. grefve!
Posse och Bestyre!sen.
—
— I onsdegs afton ägde en ovanlig solennitet
rum i Clara kyrka, nemligen begrafningsskten efter
enkefru grefvinnan Sophia Ulrika von Fersen, född
friberrinna Bonde. Undter en af herr van Boom
på orgeln utförd sorglig skön introduktion in-
trädde processionen i det rikt eklärerade templet,
hverefter en serdeles vacker chör (omkring 40 afl.
musikaliska akademiens elever) uppstämde psalmen
Jesus allt mitt goda ärs. EMter jordföstningen af-
sjöng samma personal en af herr van Boom för
tillfället komponerad större hymn, hvartill en af
våra kända poeter lärer författat texten. Ceremo-
nien slutades med afsjungandet af psalmen Nu
tystn2 de klagande ljuder. Kyrkan var öfverfylld
ef åhörere.
— Det berättas att härvarande danske rmmini-
stern, grefve Moltke, lirer komma att afgå till
Paris såsom dansk minister vid franska hofvet.
LANDTBRUZSMÖTET.
Vid sammanträdet i går förmiddag af Landt-l:
bruksmötets sektion för biaäringar, henn manl.
gånomgå alla de till besvarande framställda frå-!
gorna, nemligen M
32. Skulle genom beredning af stärkelse, sirup,!.
öl och dricka potates med fördel och vinst kunna
användas på annat sätt än till bränvin?
33. : Har man på något ställe i Sverige bragt
till användning någon af de mårga, såväl här som
utrikes uppfunna maschiner för tegeltillverEning,!
och, i sådant fall, med hvilken framgång?
34. Ken bränntorf med fördel användes till te-
gelbrännving, ersam eller i förening med ved?
553: Hvad resultster har den i Sverige nyligen
införda Msgerska spinnmethoden visat? Och kan:
man hoppas, att genom densamma svenska linne-
industrien skulle I a böjes, och såsom binäring
för landibruket blifva af mera vigt än hved hittills
varit bändelsen ? .
Egentligast egnad åt den första (52::) frågans
besvarande, var en vid sammanträdets slut npp-
läst afhandling af ordföranden, professor Aker-
man, om de -utländska sätten att af potates-
stärkelse eller med tillsäts af potatesst se
en
brygga öl; och hvilket föredrag slutades med
uppreaning till brukspatron von Celsing att yttra
sig om framgången af det af honom nyligen.
anlagda ölbryggeri efter Kellerska metoden,
hvilken ordföranden egeniligen åsyftat i sin fö-
regåends beskrifning. Hirtili svarade hr von
Celsing att det sätt, hvarpå den af honom in-
förskrifne bryggmästaren frambragte ett godt
och billigt öl a potatis, skilde sig väsendiligen
derigenom från det af ordföranden nämnda, at
potatisen icke förut förvandlades :till stärkelse
eller underkastades nå on kemisk behandling;
men att bryggmästeren för öfrigt icke ännu
medgåfve sättets offentliggörande. .
Frågan (53), om tegelslagning raed maschin,
behandlades af friberrarne Palmstjerna och Raab.
hrr Nonnen, Odelberg, notarien Wallmark, m. fl.
— Frib. Pamstjerna sade sig af erfarenhet veta
att maschinen frambragte ett till följd af sam-
manpressningen fastare tegel än det handslaena:
men att vinsten af maschins användande egent-
ligen kunde påräknas vid tillverkningen af tak-
tegel, och ej för muriegel. — Notarien mwall-
mark ansåg icke svenska tegelslagerier kunna
med förmån begagna sl:gningsmaschin, emedar
om också någon besparing ägde rum vid fals-
ningen eller sjelfva tegelslagsoperationen, så
många andra göromål återstode vid ett tegel
bruk, hvilka påkallade omedelbar handläggning
att fråga blefve om vinsten i förra hänseende
motsvarade kostnaden för tegelslagningsmachi
neriet och dettas underhåll. Hr Nonnen orda
de deremot, i grund af sina iakttagelser i Eog
land och Skottland, mycket för tegelslagnings-
maschinerna, och hr Cdeiberg medgaf deras nytte
såsom beredande ett hårdare tegel och äfven ati
med dem vunnes besparing, nemligen derigenom
att det vid pressningen urkramade teglet tor
kade skyndsammare och derföre erfordrade min-
dre torklador. mar
På torfs brukbarhet till tegelbränning, i för
ar 3 sad anfärdac åtekilliva rän: hruks: