fr-ga att JOrevisa nagot prot på skickuighet 1
arbatet. Hu:uvda man uti de större fabriks-
städerna, der machitverier anv udas i större
skala, brukar uppgöra lärokontrakter är mig ej
bekant.
2:o pHuruvida vanligtvis skriftliga kontrakter
eller endast muntliga öfverenskommelstr
uppgöras emelian idkare och arbeiare, ch
am i alimänhet dessa kontrakter eller öf-
verenskomm Iser slutas för viss tid, eller
nbero på uppsägning, och i sednare fallet!
huru lång uppsögsi gstiden allmänrnast plä-
gar vara i Engla:-d?
Desna froga är till en del, eller hvad angår
läirgossar, besvarad 1 föreg sående punkt. Emel-
lan mästare och gesäller uppgöras sällan kon-
trakter, om ej för alt öfvereaskomma om en
ömsesidig längre uppsögnivgstid. Vanliga upp-
sägningstiden, som at lagen bestämmes, är fyra
veckor.
3:0 Huru stora qvantiteter af särskila smi-
desarbeten kunna af en skicklig Engelskl
arbetare på beting förfärdigas i veckan
och hvad arbetsförtjenst han kan på samma
vid påräkna?
Evgelska smidesarbetirrens arbetsförtjenst va-
rierar ganska mycket, beroende af hvad yrke
Jran är sysselsatt, samt hvad slags arbete ban
uti detsamma förebafver. I allmänhet bafva
slipare och smeder den största, samt de, hvilka
larbeta vid skrufstycken, den minsta arbetsför-
Itjensten.
En sågslipare förtjenar i medeltal, från 40!s
till 350 skilling sterling i veckan, hvaraf han i
d:kväl betalar sliphusbyra samt slip: usredskap.
S-gsmederna för jena i medeltal från 335 tillli
45 skilling sterling 1 veckan. .
i Sågskaftsmakare från 20 till 26 skilling ster-
linz i veckan. j
I I det så kallade Edgetools-yrket fäirtjena:
jen smed och en släggare, då de arbeta 41 tia I
mar om dagen, 2 46 s. i veckan, hbvaraf
smeden å:njuter 4 L 44 s., samt släggaren 44
f9s
Uu pennknifsyrket varierar arbetsförtjensten
garska mycket; en smed förtjenar från 20 tilll)
30 s., en slipsre från 23 ull 35 s. i veckan,
och ibland dem, hvilka sammansätta pennknif-
var, eller ardra med fjedrar för:eida knifvar,f
kunna några få, utmärkt skicklige arbetare påi
vissa slags arbeten förtjena 30 å 40 s. i vec-l
kan; men i allmänhet förtjenar en arbetare i!l
I
t
nämnde gren ej mer än 16 å 26 s. i veckan.
Filsmeder:
En smed med släsgare förtjenar i veckan
minst 4 410 s. högst 4 47 s. och i medel- Ir
tal 2 9 s. Ea smed, som smider mindre fi-!1t
lar, hvarvid släggbjelp ej är af nöden, förtjenarc
i veckan minst 4 40 s. högst 4 44 cs. 9
d., samt i medeltal 4 44 s. 40 d. En såg-s
filsmed förtjenar i medeltal 4 3 s. 7 d, i!s
veckan. i
Fiihuggare:
En gesall förtjenar i medeltal 4 2 s. 6 d.,
en ge.äll med gosse 4 41 s. 8 d., en gesäll
med tvenne gossar 2 6 d. per vecka.
Fiislipare:
Ea gesäll förtjenar i medeltal 4 44 s., enl.
gesäll med en gosse 2 7 s. 4 d. per vecka.l:
Filhärdare: å
Dessa arbeta ej altid efter stycke utan mest li
efter tid, de förtjena i medeltal 4 4 s. per!
vecka, men som de i alimänbet bafsa tillfällel?
att göra öfverarbete, kan, som vanligast, för-
tjensten beräknas till 4 7 s. Qvinnor, hvilka l,
syselsättas med filtars sku ning, smörjning m.l;
m. förtjena i medeltal 9 s. per vecka. d
4:0 Om arbetaren är ansvarig för arbetets
duglighet, somt huru tvister derom emellan
nidkare och a betore afhjelpas?n
Då arbetare genom vårdslöshet förstör ettl,
honom anförtrodt arbete, kan mästaren genompb
domstols biträde bringa honom alt ersätta denb
b
-—-—
uppkomna föriusten. :
Dessutom åligger Heljestrand, att, om han
skulle finna några machiner, verktyg eller red-
skap, eliter smidesarbeten af i Sverige okändt!
slag eller fecon, som för smidesmanufskturen,
pi Eskilstuna kunna vara af nytta eller ange-
lägna att känna, anmära sådant hos Kong!ls
kollegium och uppgilfva kostnaden för deras d
pinköp. Pp
Vid bedrifvandet af de egentliga Sheffielder-8
yrkena, hvilka bufvudsakligast omatta stålma-
nuakturer, kuvpa machiner ej i någon väsendt-
lig mån användas, ceh hvad deras ve:ktyg och!
slipredskap beiräffar, äso de, ehuru de mestz
ändamålsenliga, så simpla eller latta att efter- Iy
göra, att ett inköp af dylika ej varit af nöden. e
Att egna uppmärksamheten åt andra yrken fi
än stålmanuakturen, d. v. s. åt sådana med
hvilka jag tillförene ej hade råson bekantskap,
skulle enligt mina åsigter varit stridende emo.
ändamålet, synnerligast som endast ett eiter,
tvenne af egrj:rns-smidena redan utgör ett fält, p
hvaru!i en person behöfver flera år lör atvt!h
blifva fullkomligt hemmastadd. d
Vid valet af de smiden jag genom Kongl.lg
kollegium varit anförtrodd att uppköpa afsågos
syanerligast sådana arbeten, hvilka äro före-
mål för större förbrukning. a
S:utligen bör Heljestrand ej underlåta attiri
fästa uppmärksamheten äfven å andra före-je
Mmål än nu uppgifna, hvilka kunna vara af vigt jti
ör smidesmanufakturer, såsom konstruktioner MM