till qvirina!palatset; men påfven förklarade at: han icke vidare skulle låta draga sig af menniskor, och att om man försökte det, så återvände han heldre till fots. Omaftonen följde en illumination, hvars make i prakt och glans ingen nu lefvande kan erinra sig. Med denna bögtidlighet terde glädjefesterna för påfven kunna anses slutade; ty Pius IX är alldeles icke belåten med dessa öfverdrifter. Min förtjenst att hafva utfärdat amnestien — har han sagt — är så mycket mindre, som det ej är mot mig, utan mot min företridare, som de personer upprest sig, hvilka jag lemnat tillgift; och innan kort väntas utfärdandet af en kuagörelse, hvari H. H. icke blott undanbeder sig -alla vidare offentliga glädjeyttringar, utan tillika varnar emot menliga omdömen öfver hans företrädare, emedan H. H. sjelf ej kan anse sig annat än förnärmad derigenom. Dessa varningar behöfvas ej för sjelfva Rom, hvarest man afbållit sig från alla politiska demonstrationer; men väl för det lätt upprörda itelienska folket i provinserna, der yoan öfverlemnat sig åt de mest utsväfvande förboppningar, och derunder åt ej mindre obetänkta politiska yttrandan. Sålunda har man t. ex. i Ancona ropat död öfver kejsaren och Metternich!, och derigenom föranledt en reklamation af Österrikiska sändebudet; och allmänt hör man folket säga, att om påfven endast ville, så kunde han ställa sig i spetsen för hela Italien och tillkämpa sig dess oberoende af putländningsrne; ja, till och med bönderna röja här och der stor Just att draga i härnad mot de förhatliga tyskarne. U:om de talrika handtlangarne för det gamla systemet, räknas äfven många bland den högre adeln, jemte den mäktiga jesuit-orden, till påfvens motståndare; och det är redan nämndt att man högt ropat till Pius IX att han vid besöket i je uifpalatset borde akta sig för Ganganeilis choklad. Jesuiterna togo sig deraf anledning att från predikstolarne försvara sig och grundligt bevisa för de trogne åhörarne hwusom deras orden, långt ifrån att hylla stillastående, tvärtom, till och med i jernvägsfrågorna, ställt sig i spetsen för framskridandet, samt att slutligen hålla den bekanta lofsångsfesten till den pye påfvens firande. SYDAMERIKA. Såsom underhandlare hade m:r Hood anländt till Buznos Ayres den 2 Juli. Hvad men könde i Montevideo den 44:2, var att han blifvit högtidligt emottagen; men utgångea af hans uppdrag var ännu obekant. I Laguayra bade oroliga rörelser ägt rum vid ett nytt preside.tval den 4 Augusti; till följd hvaraf franska och amerikanska sändebuden uppmanat sina landsmän till nödiga försigtighetsmått; dock ansågs oron öfvergående och af föga vigt. Enligt ett beslut af presidenten Mosquera, undertecknedt i Bogota och ratificeradt i Santa Rosa de Carchi, den 29 Juni, bar fred blifvit sluten emellan republikerna Novagranada och Ecuador. Man hoppas att förslagen till de nya kommunikationsanstalterna öfver Panamanäsei skola härigenom verksamt befrämjas.