fred. och Gud skall välsigna det endrägtens
band, som förenar håda. Gifvet 1å vårt slou
Piön den 48 Sept. 1846.
Christian R.
0. von Moltke.
Ma.n kan förutse att denna kunzörelse ej
kommer att mycket verka på sinnesstämningen.
Ingen förruftig menniska har väl någonsin trott
att konungens i Danmark afsigt varit, att in-
korporera Holstein såsom en provins med det
öfriga Danmark; i det förhållande, hvari detta
hertigdöme står till Tyskland såsom medlem af
tyska förbundet, var det klart att konung Chri-
stian ej kunde syfta på någonting sådant, hvil-
ket oundvikligen uppkallat hela Tyskland till
bandling emot Danmark. Det är således endast
partisinnet, bearbetadt för andra ändamål, som
kunnat draga den slutsats af det öppna brefvet,
som nu blifvit nämnd. Men ett annat syttemiål
i afseende på Holstein visar sig klart i nämnde
bref, och förnekas ingalunda. tvertom bekräftas,
zenom kungörelsen af den 48, och detta är.
att bibehålla arfsrätten till Holstein inom den
sidolinie af oldenburgska stammen, som en gång,
vid dennas utslocknande, kan komma att upp-
stiga på danska thronen. Det är i denna punkt,
som konung Christians poitik kommer i kolii-
sion med hans svågers, hertigens af Augusten-
burz, anspråk, hvilka gå ut på arfsrätten till
Holstein, då o!denburgska manslinien utslock-
ner, emedan Holstein, enligt tysk statsrätt, ej
skall kunna gå i arf på qvinnolinien. Det är
egentligen denna successionsfråga, som utgör
lifspunkten i den nu pågående rörelsen i de
tyska med Danmark förenade hertigdömena.
Hertigen af Augustenburg har ett starkt parti,
hvars plan säges vara att i framtiden af Hol-
stein och Sleswig bilda ett ,storhertigdöme
Nordalbingien, med augustenhurgska huset på
thronen. Den kungliga kungörelsen skall såle-
de; ingalunda lugna det augustenburgska par-
tiet, ty den förnekar ej att Danmark söker för
framtiden b behålla Holstein i oupplösligt sam-
band med danska monarkien.
Hvarken uviversitetet i Kiel eller staden Kiels
municipalstyrelse skickade i år, såsom de förut
gjort då konungen firat sin födelsedag i Plön,
deputationer dit för a!t gratulera. Inga andra
än embetsmän sågos der såsom gratulanter,
Mera trupper än vanligt hade blifvit dragna till
Plön. Ett par eskadroner dragoner, hvilka voro
bestämda till ett öfningsläger, hade i stäflet
fått befallning marschera till Plön. Afven i
Kiel samlades mycket trupper.
Badiska kamrarnas sessioner slötos den 47
dennes.
GustafAdolfs-föreningen i Königsberg har
formligen protesterat emöt d:r Rupps uteslu-
tande från föreningens hufvudsammankomst i
Berlin. 44 borgare i Gross-O chersleben hafva
redan, i anledning af denna skandal, förklarat,
att de utträdt ur GustafAdolfs-föreningen, och
det ör utan tvifvel att exemplet ej blir utan
efterföljd.
ITALIEN.
Uirymmet för dagen skulle ej tillåta att i
detia JM upptiga de vidlyftiga skildringarne
över den sedraste hedersfesten för påfven;
vi nödgas derföre bloit i korthet nämna, att
det var den mest lysande, och att man Jinge
beredt sig derpå i Rom. Enligt gammal sed
begilver sig H. H. på Marie födelsedagsfest, kl,
40 i högtidligt tåg från sitt sommarresidens j
Quirinalen till kyrkan Santa Maria del Popolo,
vid Porta del Popolo, med korset högburet
framför sig sarst omgifven af nobelgarder, dra-
lIgoner och ridande karabinierer, för att bevista
Iden af en kardinal derstädes förrättade messan:
I detta tillfälle hade Romarne tagit i akt för att
visa kyrkans nya öfverbuvud en storartad byll-
ning, och efier många underbandlingar ändtli-
Igen lyckats förmå den anspråkslise herrskaren
Jatt dertill lemna bifall. En subskription öpp-
Jnades alliså för uppresandet af en äreport vid
lutzgången al Corso till Pi-zzr del Popolo. Ganska
fort tecknades för detta ändamål 5000 scudi,
loch skyndsamt framtrollades en verkligen ia-
Iposaet byggnad i antik stil; hela den nära
Jen svensk fjerdingsväg långa QCorsogatan var
loch smyckad på det praktfullaste.. På bestömd tid
Isyntes nu det pifliga tåget i vanlig ordning,
tloch helsades med obeskrifligt jubel. Pifvens
I förgyllda, af sex hästar dragna statsvagn, öfver-
Iströddes med ett regn af blommor, lagrar, olif-
qvistar och sonnetier, och kunde blott steg för
Isteg bana sig väg mellin det på ömse sidor
I knsböjande folket, åt hvilket H. H. diopt rörd
utlelade den spstoliska välsignelsen. En skara
festligt klädda ynglingar tågade främst, med
stora olifgrenar, och i dess midt höjde sig en
stor antik fana med inskriften Justuia
pa. Man hade velat även deava gång
isen nina hästarne och drasa vagnan tillhatu