Vi inse mer än väl de oblida omdömen och alt del hån, hvarmed vår vågade tankeyttring kan komma att mötas. Tanken är ifrån denna syn-: punkt hos oss föga eller intet bearbetad; den är således att anse såsom en nyhet, och det är jusi derföre man velat bringa den under den offentliga diskussionen, dertill föranledd af det ifrågavarande nyss utgångna stadgandet, hvartill vi nu återkomma. Författningens 3 8 3 moment måste här in extenso införas, så lydande: Mom. 3. Kan ej skyndsamt utredas, till hvilken stad eller socken den försvarslösa må antagas rätteligen höra, eller är detta tvist underka,stadt, och är ej upplyst, tt personen tillhör annat län, än det hvarest den sig uppehåller; då eger Konungens Befalningshafvande bestämma viss stad e!ler socket inom länet, der personen får pvistas under utsatt tid, eller intill dess Konungens Befallningshafvande, efter inhemtad närmare upplysning, kan annorlunda förordna. Skulle staden eller socknen komma att vidkännas kostnad för sådan främmande persons fattigförsörjning, vill Konungen, uppå derom genom dess Befallningshafvande gjord anmäler, anslå skälig ersättNnIDg. Innan man går vidare i undersökning af detta lagstadgande, torde böra efterses huru de personer äro qvalificerade, hvilia Konungens Befallningshafvande eger att godtyckligt kunna påföra stad eller socken inom länet. Då finner man af hänvisningen uti 2 Kapitlet 6 till 3 S, ,att dessa personligheter äro sådane, som blifvit straffade för stöld, eller för inbrott i afsigt att stjäla, eller pför mordbrand eller försök dertill, eller för annat brott undergått straffarbete på fästning eller tukthus, eller blifvit ärelös dömde och ej fått äran åter, eller varit för stöld, inbrott eller mordbrand, eller något annat med lifstidsarbete å fästning eller tukthus, eller dödsstraff i lag belagdt pbrott tilltalad och häktad, samt blifvit af domstol ansedd hafva emot sig besvärande liknelser till brottet, ehuru han eller hon, i brist af full bevisning, ej kunnat ät saken fällas, eller förr varit så)som försvarslös, vid allmän arbetsinrättning eller pkronoarbets-korpsen till arbete hållen — — Det är denna samling af utmärkta personligheter, Konungens Befallningshafvande eger makt att, på grund af 3 i den oftanämnda författningen förpassa till stad eller socken efter eget val. Till stad kan en sådan förpassning möjligen. ehuru lika orättvist emot den hemsökta staden, i praktiskt hänseende ega rum, i anseende till utvägarne att uti en stad inom häkte eller genom hyra finna utrymme för en så beskaffad gäst; men till en socken på landet är lagbudet i sjelfva verket omöjligt att tillämpa; och för att kortast ådagalägga författningens halt i detta afseende, nödgas författaren till denna lilla uppsats förklara, att hen i egenskap af förordnad tillsyningsman inom den socken han bebor, i händelse Konungens Befallningshafvande skulle företaga det orådet, att till dess emottagande förpassa någon så qvalificerad individ, som uti 6 8 omnämnes, utan betänkande skulle förklara, att han icke emottoge en sådan påhelsning; och att han i detta hänseende icke hörsammade författningen, derföre, att regeringsmakten icke eger förordna e!t så beskaffadt intrång uti den fria mannens eller medborgarens obestridliga rättigheter; och oförklarligt torde det sannolikt blifva huru ifrån Justitie-departementet kunnat utgå ett legstadgande, som individen ansvarslöst emottager med ett högljudt yttrande att ban ingalunda ämnar underköesta sig eller ätlyda det. Man har omöjligen kunnat utleta leagstiftningsgrunden för det enskilda hemmets bestämmande till en ofrivillig korrektionsinrättning, helst det synes, att man till de allmänna inrättningarne af detta slag skattar tillräckligt, för att hemma i huset få vara befriad ifrån ett så beskaffadt sällskap, hvarmed den i författningens 3 Konungens Befallningshafvande öfverlätna godtyckliga mak: hotar kommunerne. Vare detta nog sagdt om författningens praktiska sida; man nödgas tillägga, att det icke varit utan förundran man sett denna författning lofordad utaf de stora tidningarne och dess vedersakare, åtminstone uti Dagligt Allehanda, temmeligen oeftertänksamt betitlade såsom radikalismens bjeltar m. m. 8. Då man under en sednast förfluten tid anmärkt snart segdt allt, som af regeringshandlingar varit mindre väl betänkt, så bör man icke låta en i många afseenden rättvis och billig förtjusningsfeber förvilla sig derhän, att numera förbise allt, ända till det mest anmärkningsvärda. Man erinre sig, att det var just på detta sätt, och till följe af entusiasmens vanliga förblindelse man inom oss beredde det system, som 4810 började, och som i de sednare decennierna blef så mycket och med så mycket sköl klendradt, men ty värr för sent ). ) Men huru ville då insändaren sjelf rangera den saken; se der ett nöd gt item till hens anmärkSES Sr -— — — hamn:ag Lalhatna Anh fönatanna snnan Fr AaAh fönotl )