Vi inse mer än väl de oblida omdömen och alt
del hån, hvarmed vår vågade tankeyttring kan
komma att mötas. Tanken är ifrån denna syn-:
punkt hos oss föga eller intet bearbetad; den är
således att anse såsom en nyhet, och det är jusi
derföre man velat bringa den under den offent-
liga diskussionen, dertill föranledd af det ifrågava-
rande nyss utgångna stadgandet, hvartill vi nu
återkomma.
Författningens 3 8 3 moment måste här in ex-
tenso införas, så lydande:
Mom. 3. Kan ej skyndsamt utredas, till hvil-
ken stad eller socken den försvarslösa må anta-
gas rätteligen höra, eller är detta tvist underka-
,stadt, och är ej upplyst, tt personen tillhör an-
nat län, än det hvarest den sig uppehåller; då
eger Konungens Befalningshafvande bestämma viss
stad e!ler socket inom länet, der personen får
pvistas under utsatt tid, eller intill dess Konun-
gens Befallningshafvande, efter inhemtad närmare
upplysning, kan annorlunda förordna. Skulle sta-
den eller socknen komma att vidkännas kostnad
för sådan främmande persons fattigförsörjning,
vill Konungen, uppå derom genom dess Befall-
ningshafvande gjord anmäler, anslå skälig ersätt-
NnIDg.
Innan man går vidare i undersökning af detta
lagstadgande, torde böra efterses huru de personer
äro qvalificerade, hvilia Konungens Befallnings-
hafvande eger att godtyckligt kunna påföra stad
eller socken inom länet. Då finner man af hän-
visningen uti 2 Kapitlet 6 till 3 S, ,att dessa
personligheter äro sådane, som blifvit straffade
för stöld, eller för inbrott i afsigt att stjäla, eller
pför mordbrand eller försök dertill, eller för an-
nat brott undergått straffarbete på fästning eller
tukthus, eller blifvit ärelös dömde och ej fått äran
åter, eller varit för stöld, inbrott eller mord-
brand, eller något annat med lifstidsarbete å fäst-
ning eller tukthus, eller dödsstraff i lag belagdt
pbrott tilltalad och häktad, samt blifvit af domstol
ansedd hafva emot sig besvärande liknelser till
brottet, ehuru han eller hon, i brist af full bevis-
ning, ej kunnat ät saken fällas, eller förr varit så-
)som försvarslös, vid allmän arbetsinrättning eller
pkronoarbets-korpsen till arbete hållen — —
Det är denna samling af utmärkta personlighe-
ter, Konungens Befallningshafvande eger makt att,
på grund af 3 i den oftanämnda författningen
förpassa till stad eller socken efter eget val.
Till stad kan en sådan förpassning möjligen.
ehuru lika orättvist emot den hemsökta staden, i
praktiskt hänseende ega rum, i anseende till ut-
vägarne att uti en stad inom häkte eller genom
hyra finna utrymme för en så beskaffad gäst; men
till en socken på landet är lagbudet i sjelfva ver-
ket omöjligt att tillämpa; och för att kortast åda-
galägga författningens halt i detta afseende, nöd-
gas författaren till denna lilla uppsats förklara,
att hen i egenskap af förordnad tillsyningsman in-
om den socken han bebor, i händelse Konungens
Befallningshafvande skulle företaga det orådet, att
till dess emottagande förpassa någon så qvalifice-
rad individ, som uti 6 8 omnämnes, utan betän-
kande skulle förklara, att han icke emottoge en
sådan påhelsning; och att han i detta hänseende
icke hörsammade författningen, derföre, att rege-
ringsmakten icke eger förordna e!t så beskaffadt
intrång uti den fria mannens eller medborgarens
obestridliga rättigheter; och oförklarligt torde det
sannolikt blifva huru ifrån Justitie-departementet
kunnat utgå ett legstadgande, som individen an-
svarslöst emottager med ett högljudt yttrande att
ban ingalunda ämnar underköesta sig eller ätlyda
det. Man har omöjligen kunnat utleta leagstift-
ningsgrunden för det enskilda hemmets bestäm-
mande till en ofrivillig korrektionsinrättning, helst
det synes, att man till de allmänna inrättningarne
af detta slag skattar tillräckligt, för att hemma i
huset få vara befriad ifrån ett så beskaffadt säll-
skap, hvarmed den i författningens 3 Konungens
Befallningshafvande öfverlätna godtyckliga mak:
hotar kommunerne. Vare detta nog sagdt om för-
fattningens praktiska sida; man nödgas tillägga,
att det icke varit utan förundran man sett denna
författning lofordad utaf de stora tidningarne och
dess vedersakare, åtminstone uti Dagligt Allehanda,
temmeligen oeftertänksamt betitlade såsom radika-
lismens bjeltar m. m. 8.
Då man under en sednast förfluten tid anmärkt
snart segdt allt, som af regeringshandlingar varit
mindre väl betänkt, så bör man icke låta en i
många afseenden rättvis och billig förtjusnings-
feber förvilla sig derhän, att numera förbise allt,
ända till det mest anmärkningsvärda. Man erinre
sig, att det var just på detta sätt, och till följe af
entusiasmens vanliga förblindelse man inom oss
beredde det system, som 4810 började, och som i
de sednare decennierna blef så mycket och med
så mycket sköl klendradt, men ty värr för sent ).
) Men huru ville då insändaren sjelf rangera den
saken; se der ett nöd gt item till hens anmärk-
SES Sr -— — —
hamn:ag Lalhatna Anh fönatanna snnan Fr AaAh fönotl )
