iRenom :tt införselförbud borttogos och skydds
tullarn2 modererades. Enligt hvad hr Fauche
Påstod, skulle tullinkomsterne i Frankrike, hvilk.
för närvararde endast uppgå till 140 millione
francs om året, lätteligen kunna höjas till 23
eller 300 millioner. Efter att hafva undersök
verkningarne af skyddstullssystemet, bevisade
han att detta system jsolerat Frankrike friår
dess naturlige bundsförvanter, Schweitz, Bel
gien och Spanien; att det nedtryckt landet:
naturliga industriella krafter, och gifvit impul:
åt konstlade industrianläggningar, hvilka ickt
kunde bestå för en andedrägt af den fria han
deln; att genom fördyrandet af de mest nöd-
vändiga konsumtionsartiklarne detta system bi
dragit att göra de arbetande klassernes belä-
genbet ännu eländigare, än den annars skulle
vara; och, slutligen, att det i landet skapat en
verk!ig industriel feodalism, förläningen af jern,
förläningen af trävaror, förläningen af bomulls-
manufakturer och kläde, kring hvilka de arbe-
tande klasserne äro grupperade i samma för-
hållanden, som de tjenstskyldige undersåtarne
voro det kring besittningarne i medeltiden.
Att slå ned denna aristokrati, som icke är grun-
dad på någon laglig makt, utom ensamt har
sin rot i irkräktning, det tillhörde, sade hr
Faucher, modet och upplysningen hos industrien
i Paris, arbetets verkliga demokrati. I denna
strid emellan monopolierne och den fria han-
dein bade Paris ännu icke höjt sin stämma.
Detta härledde sig från industriens delning och
sönrderstyckning der. Arbetarne hade hittills
icke utom de olika yrkena stått i gemenskap
med hvarandra; men nu erböd förbundet dem
an gemensam förening-punkt. Skola vi väl,
sade br Faucher, sunderstödda af Paris, uträtta
mindre än det engelska förbundet gjort, under-
stödt af Manchester? Paris har hittills varit
den stora vädjobanan för tankan; Paris har i
200 år gilvit impuls åt Europa; alla politiska
revolutioner hafva utgått från denna medel-
punkt; hvarföre skulle ej då en revolution i
handeln äfven här kunna räkna sin födelse?
Vi behöfve utan tvifvel en Cobden, för att leda
och blifva själen i detta korståg; men vägen
som vi böra gå ligger öppen framför oss, och
vi vilja icke stanna, förrän vi inom de mate-
riella intressenas verld eröfrat den frihet, som
bör tillkomma raassorna, och en jemnlikbet i
rättigheter, Hr Riglet, bronsarbetare, böll
derefter ett tal å de arbetande klassernesi Pa-
ris vignar, och honom föide hr Blarqui, som
ingick i de mest slende detaljer om skydds-
systemets missbruk och briställigbeterne i vår
tulltariff, hvilken frams:ällning väckte högt och
liflist bitall! KL 44 upplöstes sammankomsten,
under en allmän benägenhet hos de närvarande,
att teckna sig för hidrag till vinnande af säll-
skapets ändamå!. Den fria handelns grundsats
kan således numera sägas vara formligen pro-
klamerad i Frankrike; och det sällskap, som
sålunda bildat sig oberoznde af de allmänna
myndigheterna, kommer o:vifvelaktigt att rycka
upp dem ur den sömnaktighet, hvari de i af-
seende på denna fråga befunnit sig under de
sednaste 30 åren.n