af O. A. Robsahm utgifven afhbandliog Om ny!
tan af Bad, anföres ock att den i synnerhe
var öflig bland studerande af Wermlands, Ne
rikes och Norrlands nationer, och att dervi
någon högtidlighet föreföll; men då dessa sim
konstens vänner ej sammanböillos genom någo
föreningsband och ej ådagalade någon verksam
het för sakens befordrsn, kurna de ej så egent
ligen sägas hafva ugjort ett sällskap.
MMM—tö
— Norrköpings Tidninzar innehålla fö jand
beskrifning på det af br Hammarsten begagna
de sätt att bygga det lastdragarefartyg, som d.
dennes vid han: varf i Norrköping gick a
stapeln:
Skillnaden på det nya och gamla sättet bestå
hufvudsakligen deruti, att i stället för timrad
spant begagnas böjda ek- eller furuplankor, hvar
emot mer stadigt timmer väl hopbultadt med jern
naglar i ett sammanhängande lsger utgör sjelfv:
botten af fartyget. Fördelarne af detta nya bygg
nadssätt äro tvenne af betydlig vigt, nemligen be.
sparing af tid och virke, hvarföre ock det fartyg
som nu gick af stapeln, i stället för att kosta,
som varit fallet om det byggts efter gamla meto.
den, 8000, nn kunde byggas för 5090 rdr. Dess-
utom är det intet tvifvel underkastadt, att fartyr,
bygda efter denna nya väl uttänkta metod, blifva
af nära dubbel styrka och varaktighet mot andra,
samt mycket underlätta sedan blifvande nödvän-
dighet af förbyggning. Då skeppsbyggeriet är e!-
ler åtminstone borde vara en af Sverges bufvud-
näringar, hafva vi trott oss böra fästa en allmän-
nare uppmärksamhet på detta hr Hammarstens nya
byggnadssätt, hvarigenom fartyg kunna byggas till
jemförelsevis lågt pris, på kort tid och likväl utan
att beröfva dem i ringaste mån något af deras er-
forderliga styrka och fasthet.
—-——
— Det är bekant, att, i synnerhet hos all-
mogens qvinnor, förmodligen på grund deraf,
att de ofta sofva ute på marken, i hölador o.
s. v., en tro uppkommer, att magpligor hos
dem vållas deraf, att lefvande djur, såsom or-
mar, snokar, ödlor, möss, inkrupit genom mun-
nen på den sofvande. Denna tro underbålles
medelst berättelser om sådana fall, som skoia
hafva inträffat, godtroget fortplantade ifrån ge-
neration till generation. Augustihästet af dei
fört enta medicinska månadsskriften Hygiea, som
alltmer börjar innehålla populära framställvin-
gar i dithörande vetenskapliga ämnen, meddelar
en kort afbandling af professor Huss angående
förhållandet med dylika sjukdomsfall, hvilken är
förtjent af att blifva allmänt känd. S2 här
hvad professorn derom yttrar:
Melancholia. Af de 9 med melancholi vårdade,
hafva 3:ne haft den fixa idgen, att något lefvan-
den funnes i deras mage och der regezar. I rte-
dogörelserna för åren 1840 och 1841 har jag re-
dan omnämnt några dylika fall: dessa sjuke komma
vanligen vandranae från långt aflagsna landsorter,
för att, som de tro, säkrast i huvudstaden blifva
befriade från sina gäster; det är derföre de emot-
tagas, ehuru de merendels snart åter lemna in-
rättningen, under öfvertygelse att det väl ej fia-
nes någon bot för dem. Deras besirifningar äro
vanligivis garska likformiga, ehuru det ena gången
är en ödla, andra gången en orm, groda, eller en-
dast något lefvande; en serdeles lisa är det för
dem, då de lyckas få beräita sina lidanden för nå-
gon uppmärksam åhörare. Att med några förnufts-
skäl söka fråntaga dem sin öfvertygelse, lönar ej
mödan, emedan deras sista ord blir vanligen: ja,
men jag känner nog sjelf hvad jag har i mej,.
Väl kan man någon gång, merendels dock endas:
för någon tid, sfleda deras tankar eller narra dem
ifrån dem, genom att låta dem uppkräkas eller
bortlaxera de inbillade djuren, men de komma
dock snart under fund med att doktorerna drifvit
begabbelse med demb. I 1840 års redogörelse har
jag yttrat den åsigt, att en stegrad och förvänd
motus peristalticus stundom tyckes ligga till grund
för denna åe sjukes känsla af abnorma rörelser i
tarmarne: detta har jag äfven nu i ett fall tydligen
eontas:erst. En qvinna om några och 40 år intom
från landet till Lazirettet, sägande sig sedan nå-
gra månader hafva något lervande i magen, utan
att kunna bestämma huru hon ått det i sig, el-
ler hvead det var för slog; bukbetäckningarne
voro serdeles tunva och slappa, och ganom dem
kändes skoftals en tydlig, slingrande rörelse i tar-
marne, äfvensom denna rörelse serdeles straxt ef-
ter måltiderna, stundom kunde med ögat uppåfst-
tas. Under bruk af nux vomica i stigande doser,
jemte användning af compression öfver hela under-
lifvet, förbättrades tillstånået, tills hon, efter appli-
eation af temligt starka elektriska stötar från naf-
veln ut igenom ryggen b!ef, eller trodde sig blifva,
fullkomligt friad från sitt onda. Hon ansåg nem-
ligen, att odet lefvande, genom sä sterka stötar,
dött; verkligen kutvde ock de ofvannämnda rörel-
serna ej mera hvarken genom känsel eller syn upp-
fattes. Hon lemnade? sjukhuset, ytterst förnöjd öf-
ver att hafva blifvit qvitt otscktyget i magen.
RRTRREnSNNRR Oe sense
— Redaktionen har emottagit ett berikti-
gande af den uppsatts, angående mförslag till
bolagsreglor för bedrifvsnde af spanmålsbelå-
ning och bankröre!se inom Möälare-p-ovivsernan,
som stod införd den 24 sistl.b Augusti. Det