VV.
. Den 27:de Juli 1846. Min förmodan inträffade
och redan dagen efter vår förutnämnde ankomst!
till Kronstadt, och balen på Petershof, lyftade e
skadern åter onker och lät ängfartyget Thor bog.
sera sig längre in på Kronstadts redd, der fregat
ten Eugenie redan förut låg tillankars. Jegskyn-
dade mig genest i land; Redan innan jag satt fo-
ten i land vid Kronstadt, frapperade mig, wndei
passagen förbi dess rundt omkring med en bestyc
kad mur omgifna köpmanshamn, den förfärligs
trängseln der, af fartyg från nästan alla, både der
gamla och nya verldens stater.
Kronstadt är nästan endast att betrakta såsom
en fästning eller nyckel till S:t Petersburg, samt
nederlagsplats för dess handel och sjöfart. Här är
äfven en del af den ryska örlogsflottan, och des:
förråder, stationerad. Allt ver kolossalt och stor-
artadt, ehuru i likhet med alll ennat i Ryssland
mera beräknadt på att synas, än alt dermedelst
kunna väcka pågot verkligt lif, intresse och sjelf-
verksamhet hos nationen. Innevinarne utgöras här
utom af omkring 40,000 militärer, endast af om-
kring 1210,000 menniskor.
Som en ångbåt snart skulle afgå till Petersburg
skyndade jag att genast begagna detta tillfälle at:
vinna tid, och redan en timma efter afresan från
Kronstadt började de österländska, praktfullt för-
gyllda, kupoierna och tornen i den stora kejsare-
staden att skönjas, bland hvilka Isakskyrkans höga
femfallt förgyllda kupol öfverglänste alla de öfriga
En mängd mindre träbyggnader och skjul nere
vid stranden af den s. k. Wasilj-Ostrow (W-ön
vid stora Newans utlopp, påminde dock på ett min
dre behagligt sätt om den fula strand som Helge:
andsholmen i Stockholm erbjuder för ångbåtsfa-