Iprinciper; denna massa, som man alltid annars
örevitar siha motståndare, att utgå ifrån såsom
grundvalen för resonnementerna.
Denna sista method är, visserligen icke ny.
I Den har flere gånger förut varit brukad af Sve-
riges ultras emot den liberala sidans försva-
rare. Svenska Biet och dess efterträdare inom
pressen hafva bärom burit tilräckligt vittne.
Men angreppen på person gjordes merendels
enskildt, samt genom strödda tidningsartiklar.
Hvad som karskteriserar det sista året eller
balfåret, är ett samtidigt anlopp mot alla dem
på en gång, som man i afseende på de nya lä-
rorna fruktade, och dessa personliga anfall
numera utförda i böcker, i brochyrer af flere
delar; allt i den tydliga förhoppning, att kodi-.
fierade, till böcker förvandlade och inbundna
sofismer skulle verka mera än ,efemera tid-
ningsblad, och att anfallet på personerna samt-
ligen skulle göra en brecbe i muren, genom
hvilken, en gång tiilräckligen öppnad, könser-
vatismens arm skulle mera obehindrad kunna
invandra i politikens fiste.
Antingen nu detta gemensamma anlopp mot
personligheter uppkommit genom en verklig öf-
verenskommelse emellan t. ex. Fablerautz,
Fryxell och Theorell (S. L.), eller gemensam-
heten skett af en händelse, sisom man säger;
så kan man likväl ej neka, att alla deras pam-
fletters successiva allmängörande så nära hvar-
ann, och så nira den blivande riksdagen,
ganska väl egnar sig till betraktelser af flera
slag.
Til en bärjan ligzer det i öppen dag, att
behofvet af ett nödvärn, likasom i farans stund,
måste hafva känts ganska starkt på den kon-
servativa sidan, då man vågat tillgripa den;
förtviflade utvägen af angrepp på sina motstån-
dares pesontiga auktoritet, i stället för att en-)
dast kbålla sig till deras satser. Ty huru lätt
är det icke, att helt enkelt retorquera metho -;
den? Hr Tneorel!l går huvudsakligen ut på
att nedgöra R cherts celcbritetn, eburu han i
förbigående äfven gör sina försök på Geijers;
men hvilken, enär hr Fryxell sysselsätter sig;
med honom, här mera blott nämnes, än afband-
las. Hr Theorell, såsom jurist, vill åt det nya
lagförslaget; cch det namn, som skall uppej
hålla detta, och hvilket följaktligen måste ned-
göras, är Richerts. Att pya lagförslaget också
stödjer sig på sanningar, på principer, hvilka
kusna stå fasta, oberoende af Richerts öde, sy-
nes ej på allvar hafva fallit hr Th. in. Det
utgör grundföreställningen hos alla våra poli-
tiska liksom theologiska ultrae, att sanningen.
afgöres genom personlig 2uktoritet, genom ett!
dietum elassieum; och de märka icke, att de!
sålunda sjelfva ställa sig på grundvalen af en
personlighetsprincip, ehuru på en mörk och
egoistisk, i stället för på en förnutig och all-
mänt billig., Låtom oss då se hvad det blefve af,
om vi på br Th. anv den method ban vill;
hafva brukad mot Ric! Alltså! vi stå på auk-
toritet: och det nya la lagets värde hänger på
den Richertska auktorifeten. På hvad hänger då:
den nyss utkomna Theorellska brochyrens? U:an!
tvifvel påbr Tb:s persosliga auktoritet I Vi hafva
således den, att undersöka, för att grunda vårt.
medgifvande eller förkastande af tankarnei hans
bok. Finner icke hr Tb. på bvilken farlig
punkt ban härmed sjelf kommer? Eier, om.
någons personliga auktoritet må vara lätt att
nedrifva, så lärer väl hr Tb. medzifva, att haus
egen hörer till denna kategori. Hr Th. utgörj
visst en celebritet: men det beror härvid också s
1
f
mycket på slaget. I händelse det skulle falla)
någon in, som tyckte det löna mödan, vore det!
förmodligen ej svårt, att inför allmänheten göra
en peroraison rörande hv Th:s politiska omkast-
ningar, emellan Courierens per. od och den när-
varande, utan att dessa ombyten visat sig mo-
iverade af andliga skäl, således, uan att vara
siltiga inför tankens domstol. Hela denna auk-!
toritetsmönstring kunde ytterligare illustreras
senom bilagor ur juridiska causes cltbres. Vi!
vilja ej precist bestämma huru mycket skulle
återstå af br Th:s namn, om någon på detta:
sätt ville dryfta honom. Men nu, enligt hans!
eget sätt att gå till väga, skulle då också här-
ned hans bok vara fallen, oaktadt de möjliga!
sanningarne deruti? Vill han det? i
Vi, för vår del, ämna icke mot hr Tb. nyttja !
hans method emot Richert och Geijer,: mot
agförslaget och nationalrepresentationen. Vi
kola, utan afseende på hr Tb:: personliga egen-
kaper, gerningar eller moiver för sitt närva-
ande arbete, upptaga satserna i bans bok tilll,
kärskådande, och endast på en utredning af
ådan art stödja vår slutmening derom.
(Forts. följer. — h
utmed
RÄTTEGANGS- OCH POLISSAKER. e
— A förre kontorsbetjenten Edvard Sjöberg bar 7